Niclas Blom och Mathan Shastin Ravid: Tips till lärare som undervisar om antisemitism

SKMA Nyhetsbrev mars 2022

Antisemitism är ett komplext ämne som är svårt att undervisa om. Det finns ingen universallösning, ingen ”one size fits all” när det kommer till utbildning om de fördomar, myter och hat som drabbat och drabbar judar. Därtill är varje elevgrupp unik med sina förkunskaper och sin speciella sammansättning och dynamik. Att man som lärare besitter djupa ämneskunskaper om antisemitism är helt avgörande, och pålästa lärare kommer själva hitta de lektionsupplägg som funkar bäst för just deras elever. Men här kommer tips på sådant som vi tror är viktigt och som ofta har fungerat bra för oss i undervisning om antisemitism.

”KNOW YOUR AUDIENCE”

Som lärare bör det första man gör vara att fundera på om man i klassen har elever som bär på antisemitiska föreställningar och attityder, och hur det i så fall kan påverka upplägget på undervisningen. Hur får jag just denna grupp elever att intressera sig för och ta till sig ämnet? Kan det väcka starka känslor och reaktioner i klassrummet, och hur lyfter jag i så fall ämnet på bästa sätt? Finns det även judiska elever i klassen? Bör det påverka mina lektioner, och i så fall hur?

SKAPA EN GEMENSAM GRUND

Det kan vara bra att inleda sin undervisning med att säkerställa att alla elever förstår centrala begrepp som ”fördomar”, ”rasism”, ”konspirationsteori” och – inte minst – ”antisemitism”. Lägg en gemensam grund genom diskussioner om vad det innebär att peka ut och kollektivt skuldbelägga hela grupper av människor, och vilka konsekvenser det kan få.

HITTA ENKLA INGÅNGAR TILL DISKUSSION

Antisemitism ligger sällan högst upp på ungdomars lista över intressanta ämnen, så det kan vara en utmaning att hitta sätt att fånga deras uppmärksamhet. En bra ingång kan vara att utgå ifrån sådant som eleverna själva hört och sett i sin vardag. Analys av filmer och bilder är ofta också effektiva medel när man vill diskutera fördomar och rasism med unga – till exempel klipp och memes från nätet. Som lärare är det dock viktigt att man har god koll på de filmer, bilder och annat material som man använder sig av, varifrån de kommer, vad de föreställer, vilket budskap de förmedlar och hur de bör diskuteras – annars kan det bli kontraproduktivt och riskerar att förstärka fördomar och myter. Undvik att använda simuleringar eller forumspel, även om sådant kan engagera eleverna så riskerar det att förstärka trauman och stereotyper. Källkritiska övningar om antisemitism, konspirationsteorier eller Förintelsen där elever ska argumentera för felaktiga påståenden bör också undvikas av samma anledning.

BÖRJA ”BRETT”…

Det kan vara bra att ha en ”bred” ingång till ämnet, dvs. att samtal om antisemitism inledningsvis kombineras med samtal även om andra former av rasism som till exempel afrofobi, antiziganism och islamofobi – och hur dessa drabbar klasskamrater och andra medmänniskor i deras vardag. Dels finns det likheter mellan olika former av rasism som är viktiga att belysa. Men det kan också vara ett bra sätt att skapa intresse för ämnena och en ”vi”-känsla i klassrummet, öka förståelsen ungdomarna emellan och stärka deras vilja att lyssna på varandras utsatthet – inte minst i elevgrupper där många har egna erfarenheter av rasism och diskriminering.

…OCH ANVÄND STYRKAN I LIKHETERNA…

Det är också viktigt att lyfta fram likheterna över tid när det gäller antisemitiska och rasistiska föreställningar – hur de funnits historiskt och fortfarande förekommer i vår tid. Elever med kunskap om bakgrunden till och utvecklingen av antisemitiska och rasistiska fördomar och myter har lättare att känna igen och bemöta liknande idéer i sin samtid. Att börja i historien för att sedan visa på liknande problem idag kan också vara ett bra sätt att stegvis närma sig potentiellt ”laddade” diskussioner, som till exempel den om antisemitism i debatten om Israel-Palestinakonflikten.

…MEN GLÖM INTE SKILLNADERNA!

Likheterna mellan olika former av rasism är som sagt viktiga. Men för att förstå vad antisemitismen är, vilken funktion den har och vilka konsekvenser den får måste man också fokusera mycket på dess särdrag. Det som till stor del skiljer antisemitismen från andra former av rasism är att den säger sig ”sparka uppåt”, och maskerar sig som en ”maktkritik” mot en påstådd (judisk) ”elit” som sägs styra politik, medier, banker, osv. Antisemitismen skulle kunna beskrivas som en enda stor konspirationsteori. Som lärare är det viktigt att man tydligt beskriver det som är speciellt för just antisemitismen, så att eleverna ska kunna lära sig att känna igen och bemöta den.

FOKUSERA PÅ KODORDEN

Mycket av den antisemitiska propaganda som sprids idag saknar direkta referenser till judar utan framförs i stället med kodord som ”sionister”, ”globalister”, ”kulturmarxister”, Rothschild, Soros, och så vidare – något många elever (och vuxna) är omedvetna om. Som lärare måste man ha koll på dessa kodord och i undervisningen tydligt förklara varifrån de kommer, vad de betyder och hur de används i dag. Det är främst denna sorts antisemitism som elever möter idag, inte minst online.

”STANNA INTE VID FÖRINTELSEN”

Många elever hör endast talas om antisemitism i samband med undervisning om Förintelsen, vilket är en förklaring till den vanliga men felaktiga föreställningen att antisemitism endast är ett historiskt problem. Att förmedla kunskap om vad som hände före och under andra världskriget är viktigt, men det räcker inte. Utöver att prata om Förintelsen, bör stort fokus i undervisningen därför läggas på hur antisemitismen lever kvar och hur judar drabbas av fördomar och attacker från olika håll idag.

”LEVANDEGÖR” JUDAR

Många svenskar har aldrig haft en judisk vän eller ens träffat en jude (eller så vet de åtminstone inte om det). För många svenska skolelever är judar något ”abstrakt” man bara hör eller läser om, inte sällan associerade med en annan tid (inte minst som offer under Förintelsen) och en annan plats (till exempel som boendes i Mellanöstern). När man talar om antisemitism (eller andra former av rasism) är det viktigt att eleverna inser att det drabbar människor i deras närhet, här och nu. Det bästa är att få möjligheten att träffa svenska judar (gärna unga jämnåriga) som kan berätta om sin vardag – men annars kan det vara intressant för eleverna att genom filmer eller dylikt lyssna till personer som berättar både om hur det är att leva som jude idag och om den antisemitism man kan utsättas för.

HÖGT I TAK – MEN TYDLIGA GRÄNSER

Det är viktigt att skapa en trygg och respektfull klassrumsmiljö med ett tillåtande diskussionsklimat där eleverna lyssnar på varandra men också känner att de öppet kan ventilera sina tankar och åsikter, även sådant som kan grunda sig i fördomar och myter. Att som lärare på ett nyfiket och icke dömande sätt ställa frågor kan vara en väg till konstruktiva samtal – ”Vad baserar du det på?”, ”Var har du hört/läst det?”, osv. För att sedan, i nästa steg, påpeka och bemöta felaktigheter i argumentationen. Antisemitiska idéer och påståenden får aldrig ignoreras eller ”sopas under mattan”, oavsett om de förekommer i klassrummet, i korridoren, på skolgården eller för den delen i personalrummet.

INGA ”QUICK FIXES”!

Det är tyvärr vanligt idag att antisemitism och rasism förpassas till enskilda temadagar och att enstaka lärare (”eldsjälar”) får bära ansvaret. För att komma till rätta med problemen i skolan – och i samhället i stort – är det nödvändigt att jobba återkommande och långsiktigt med dessa frågor. Ett sätt att engagera fler lärare på skolan och bredda insatserna mot antisemitism och rasism kan till exempel vara att arbeta ämnesövergripande. Ta hjälp av lärarkollegiet och stötta varandra.

ANVÄND SPECIALANPASSADE MATERIAL

Skolans läroböcker räcker inte om man vill gå på djupet när det gäller antisemitism historiskt och idag. Använd därför specialanpassade undervisningsmaterial som är framtagna och faktagranskade av forskare, och som erbjuder handledning, övningar, tips och råd för lärare och andra. Ett exempel på sådana material är Antisemitism – då och nu, som SKMA tagit fram tillsammans med Forum för levande historia. Ett annat är Eternal Echoes, som fokuserar på Förintelsen men också belyser antisemitism genom historien. Eternal Echoes är framtaget av SKMA i samarbete med partners i fem olika europeiska länder, däribland muséet och forskningscentret POLIN i Warszawa, Polen. Båda materialen är kostnadsfria och finns tillgängliga online.

Niclas Blom och Mathan Shastin Ravid

Niclas Blom är pedagog på SKMA och ämneslärare i historia och psykologi. Han har även erfarenhet som skolledare och IKT-pedagog. Mathan Shastin Ravid är kanslichef och utbildare på SKMA.