SKMA Nyhetsbrev oktober 2025
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) fick tidigare i år i uppdrag av Forum för levande historia att utföra en kunskapsöversikt om antisemitism i digitala miljöer. Uppdraget är en del av den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen beslutade om i slutet av 2024. Kunskapsöversikten är en sammanställning och analys av aktuell forskning och kunskap som omfattar både internationella och svenska källor. SKMA är en av de civilsamhällesorganisationer som man inkluderat granskningar och texter ifrån.
Frågorna man försökt besvara utifrån materialet är vilka uttryck antisemitismen tar sig i digitala miljöer och hur den sprids, vilka konsekvenser det får, hur interaktionen ser ut mellan antisemitism i digitala miljöer och på fysiska platser, samt vilka åtgärder som identifierats för att förebygga och motverka spridningen av antisemitism i digitala miljöer.
FOI:s rapport publicerades den 30 september, författare är Hannah Pollack Sarnecki, Lenita Törning och Anders Strindberg. I rapporten lyfts att forskare på senare år ofta beskrivit antisemitismen som särskilt livskraftig och framträdande i just digitala miljöer, där gamla antisemitiska stereotyper, myter och konspirationsteorier omformas till digitala format och sprids bland annat via kodade uttryck, ”skämt” och memes. Det gör antisemitismen svår att identifiera, samtidigt som den trivialiseras och normaliseras. En normalisering som dessutom skapar en grogrund för bredare intolerans och radikalisering, vilket i värsta fall kan inspirera till våldsdåd.
ANTISEMITISMEN SPRIDS SNABBT på grund av vad man i rapporten beskriver som ett komplext och omfattande digitalt ekosystem som erbjuder billiga tekniska och kommunikativa verktyg. Producenterna och spridarna av antisemitiska konspirationsteorier och annan antisemitism är individer på hela det ideologiska spektrumet, det rör sig om såväl extremistaktörer som aktörer i mer etablerade sammanhang. I rapporten framhålls att antisemitismen är ett ideologiskt fundament inom olika antidemokratiska miljöer och kan förena dem, samtidigt som den existerar i breda befolkningslager.
Forskningen visar att de senaste årens kriser och krig – exempelvis Covid19-pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och inte minst Hamas terrordåd i Israel och det påföljande kriget i Gaza – lett till att spridningen av antisemitiska konspirationsteorier och hat mot judar i digitala miljöer har intensifierats. När det gäller kunskapsluckor och forskningsbehov påpekas bland annat att mer forskning behövs om konsekvenserna av antisemitismens normalisering i digitala miljöer och om den roll som antisemitiska konspirationsteorier spelar i radikaliseringsprocesser. Mer forskning behövs även om hur algoritmer förstärker antisemitiska budskap, samt om samspelet mellan aktiviteter i digitala miljöer och händelser på fysiska platser. Olika politiska aktörers instrumentalisering av antisemitism är också något som man påpekar att det behövs mer forskning om.
SKMA
FOI:s rapport har tidigare sammanfattats i ett inlägg på SKMA:s blogg den 30/9–25.
