Brås rapport
Brottsförebyggande rådet (Brå) har på uppdrag av regeringen undersökt antisemitiska hatbrott samt otrygghet och rädsla för sådana brott inom judiska verksamheter som församlingar, föreningar och skolor. Studien Antisemitiska hatbrott: Samtida erfarenheter från judiska församlingar och organisationer, som publicerades den 5 juni, bygger på intervjuer med 21 nyckelpersoner i verksamheterna.
Utsattheten varierar. Vissa verksamheter – i synnerhet församlingar – uppger att de löpande utsätts för hatbrott och antisemitism i form av hot, skadegörelse och annat. Ofta sker det i samband med judiska högtider och minnesdagar, händelser i Mellanöstern eller viktiga datum för radikalnationalistiska grupper. En del verksamheter drabbas sällan, och en förklaring som ges är att de saknar lokaler eller att de medvetet håller en låg profil.
Enligt studien sprids hat och hot ofta via mejl, telefon och i sociala medier. Personer med offentliga roller, som ordföranden, löper större risk att utsättas, men alla verksamhetsmedlemmar som kan identifieras som judar riskerar att drabbas. Barn och unga beskrivs ofta som en särskilt utsatt grupp, i skolan, på fritiden och online. Ökad utsatthet bland judiska studenter och forskare på universitet lyfts också.
De intervjuade anger att antisemitism och hatbrott har olika avsändare och gärningsmän. Hot från jihadistiska miljöer och aktioner från radikalnationalistiska grupper framhålls, men även antijudiska uttryck i den politiska miljöer från vänster till höger, från personer som uppfattats ha bakgrund i Mellanöstern eller som ses som ”etniska svenskar”.
Många uppfattar en normförskjutning i vad som är tillåtet att yttra om judar i media, vid demonstrationer och i samhället i stort. En genomgående upplevelse är att antisemitismen eskalerat efter Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober 2023 och kriget i Gaza, inte minst i sociala medier. Flera beskriver det som att ”en damm har öppnats”.
Utsatthet och rädsla sägs leda till att verksamheter självcensurerar eller helt tystnar vilket påverkar deras röst och synlighet negativt. Ett framträdande tema i intervjuerna är psykisk ohälsa, ångest och stress bland verksamheternas anställda och medlemmar.
Rädslan för terrorattacker har också ökat. Vissa medlemmar undviker evenemang och verksamheter har tvingats stärka sitt redan omfattande säkerhetsarbete, vilket kräver betydande resurser och påverkar öppenheten och tillgängligheten. Samtidigt upplever många intervjuade en stärkt judisk gemenskap. Fler judar söker sig till församlingar för trygghet och samhörighet.
Många intervjupersoner menar att okunskapen om antisemitism är utbredd. Skolan och polisen är två aktörer som inte uppfattas agera tillräckligt mot antisemitism. Förtroendet för polisens hantering av hatbrott är låg, vilket påverkar benägenheten att anmäla, och det skydd polisen erbjuder judiska verksamheter sägs variera på olika platser i landet. I studien lyfter Brå behovet av kunskapshöjande och förebyggande insatser i skolan så att personal ska kunna känna igen och bättre arbeta mot antisemitism. Man rekommenderar också en kontinuerlig satsning på utbildning i ämnet inom Polisen samt att myndigheten följer upp det skydd och stöd som man erbjuder till judiska verksamheter.