Den 5/9 intervjuades SKMA:s kanslichef Mathan Shastin Ravid av Charlotte Wiberg i Expo om olika definitioner av antisemitism och debatten kring dem. I intervjun resonerar Shastin Ravid bland annat kring IHRA:s definition, den definition som återfinns i den en så kallade Jerusalem Declaration samt den definition som formulerats av forskarnätverket NEXUS.

Ett utdrag från texten:

”SKMA:s ord väger tungt i Sverige i frågor antisemitism. Hur ställer de sig till de aktuella definitionerna? Kanslichef Mathan Shastin Ravid svarar:

– SKMA utgår i sitt arbete från definitioner av antisemitism som är etablerade i forskningen, till exempel sociologen Helen Feins definition. Definitionen identifierar antisemitismens kärna som en bestående struktur av föreställningar som riktar sig mot judar som kollektiv, samtidigt som den skiljer på olika nivåer och uttrycksformer. Vi har inte använt IHRA, JDA och Nexus-definitionerna och har som organisation heller inte tagit ställning till dessa.

– IHRA, JDA och Nexus kan, om de används kritiskt, försiktigt, och gärna i förening, vara till hjälp till exempel vid identifiering och kategorisering av antisemitiska incidenter, i synnerhet i kontexter som rör Israel-Palestina.

Samtidigt tillägger Shastin Ravid att framför allt IHRA och JDA i debatten alltför ofta används på ett fyrkantigt och politiserat sätt för att slå fast vad som är eller inte är antisemitism.

– Som forskaren David Schraub noterat tenderar de som, framför allt i anslutning till Israel-Palestinakonflikten, vill rikta anklagelser om antisemitism att använda IHRA-definionen, medan de som vill avvisa sådana anklagelser och urskulda dem som kritiserats för antisemitism föredrar JDA-definitionen.

Även om det inte är syftet, påpekar Shastin Ravid, har de sätt på vilka framför allt IHRA och JDA kommit att användas i debatten bidragit till att politisera och försvåra analyser av, liksom arbetet mot, antisemitism. Han menar också att det är bekymmersamt att det på vissa håll även förekommit försök att missbruka IHRA-definitionen för att inskränka yttrandefriheten.”

Läs hela Charlotte Wibergs text i Expo här: Varför så svårt att definiera antisemitism?