Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Mångsidig belysning av antisemitismen i Sverige. Rapport från SKMA:s konferens 2019

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2019

Antisemitismen i Sverige förekommer i skiftande former och politiska sammanhang. På en konferens arrangerad av SKMA i november belystes problemet från olika vinklar och med olika perspektiv.

Den 8 november arrangerade SKMA en konferens i Stockholm på temat ”Antisemitism i dagens Sverige – ett allvarligt och mångfasetterat problem”. Konferensen, som genomfördes i samverkan med Forum för levande historia och med stöd av Gerald och Monica Naglers stiftelse, riktade sig i första hand till journalister, politiska beslutsfattare, forskare, lärare samt myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga och motverka rasism och politisk extremism. Cirka 130 personer deltog.

 

Syftet med konferensen var att fördjupa kunskaperna om den samtida antisemitismens uttrycksformer och politiska sammanhang och därigenom förbättra förutsättningarna att motverka problemen. Fokus riktades bl.a. mot spridningen av antisemitiska konspirationsteorier i sociala medier, antisemitismens roll och funktion i radikala islamistiska och nationalistiska miljöer, och dess … Läs resten

Det finns anledning att kritiskt diskutera instrumentaliseringen av Förintelsen i den politiska debatten, men delar av upprördheten klingar falskt

Instrumentalisering av Förintelsen och Nazityskland är sedan länge vanligt förekommande i politisk och annan debatt. Jämförelser och jämställanden kan göras och görs med snart sagt vad som helst. Sådant historiebruk finns det all anledning att diskutera kritiskt. Ett exempel är hur överlevande från Förintelsen används i den pågående debatten kring Moderaternas öppnande för samarbete med SD – ett nationalistiskt, xenofobiskt parti som öppet föraktar den liberala demokratin – trots partiledaren Ulf Kristerssons tidigare löften om motsatsen.

Men det finns också anledning att förhålla sig kritisk till vissa av de röster som nu säger sig vara djupt upprörda över vad de beskriver som ett felaktigt historiebruk och som varnar för relativisering av Nazitysklands förbrytelser mot judarna. En del av indignationen är uppenbart mindre motiverad av omsorg om historien än av att bistå i arbetet med att göra SD till ett rumsrent samarbetsparti.

En av dem som varnat för hur referenser till … Läs resten

Ny studie av antisemitiska attityder pekar på stora skillnader mellan länder

Resultaten för ADL:s nya undersökning är på olika sätt oroväckande, men de bör tolkas med försiktighet.

Den amerikansk-judiska organisationen Anti-Defamation League (ADL) har genomfört en undersökning av antisemitiska attityder i 18 länder, inklusive Sverige. Studien utgör en upprepning av den undersökning ADL gjorde 2014, som den gången inkluderade 100 länder.

Bland de länder som ingår i den nya studien är, enligt resultaten, antisemitiska attityder och föreställningar mest utbredda i Polen, Sydafrika, Ukraina och Ungern (länder i Mellanöstern och Nordafrika ingår inte i den nya studien). Resultaten pekar också på att utbredningen av antijudiska uppfattningar skulle ha ökat i bl.a. Polen, Ukraina och Ryssland sedan 2014.

Enligt resultaten, baserade på svar på 11 frågor, bär 48 % av de polska respondenterna på en tydligt antisemitisk inställning. Motsvarande andelar för ett antal andra länder är: Sydafrika 47 %, Ukraina 46 %, Ungern 42 %, Ryssland 31 %, Spanien 28 %, Belgien … Läs resten

Charlotte Wiberg: En envis del av vår kultur

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

Charlotte Wiberg reflekterar över den samtida antisemitismen utifrån två aktuella böcker.

Livet på Twitter kan vara hårt, men för mig har det aldrig varit så hårt som när jag delade en artikel om hatbrott i Tyskland, enligt vilken 90 procent av antisemitiska hatbrott begås av högerextremister. Detta väckte en enorm ilska. Jag kallades för ”ondskefull lögnare”. Många har uppenbarligen ett intresse av att förövarna ska vara muslimer. 

Antisemitismen används i dag som slagträ i migrationsdebatten, och Ebba Busch Thor har tagit upp den som ett argument mot mångkultur och för ”kristen etik” som samhällelig ledstjärna.

Det finns dock skäl för viss osäkerhet i fråga om den tyska polisens rapportering. Den har kritiserats för att alltför rutinmässigt tillskriva brotten ett högerextremt motiv. Dess resultat kolliderar också kraftigt med de undersökningar av antisemitism som görs på EU-nivå, de så kallade FRA-rapporterna, som bygger på judars egna uppgifter … Läs resten

Yair Rosenberg: Den filosemitiske antisemiten. Trump och anklagelsen om judars ”illojalitet”

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

”Alla judar som röstar på en demokrat, jag tycker det visar antingen en total frånvaro av kunskap eller stor illojalitet”, förklarade USA:s president Trump i ett uttalande den 20 augusti. Uttalandet, som möttes av starka fördömanden på många håll, speglar en sorts filosemitisk antisemitism, skriver Yair Rosenberg, redaktör på den amerikansk-judiska tidskriften Tablet.

President Trumps hållning till judar är förvirrande. Hans dotter Ivanka konverterade till judendomen inför giftermålet med hans judiske svärson. Han har judiska barnbarn. Han uttalar högljutt sitt stöd för Israel och har sedan länge anställt judar i ledande positioner i sina företag.

Men Trump tycks också fälla en mängd antisemitiska yttranden. Häromveckan förklarade presidenten till exempel att judar som röstar på demokraterna är ”illojala” mot Israel, och riktade därigenom en gammal antisemitisk anklagelse mot den stora majoriteten amerikanska judar. Trump har återkommande antytt att amerikanska judar är mer lojala … Läs resten