Dagens antisemitism i fokus på lärarfortbildningar

Artikeln är publicerad i SKMA Nyhetsbrev mars 2020

För att erbjuda fördjupad kunskap om den samtida antisemitismen och verktyg för att förstärka arbetet med att förbygga och motverka fördomar, hat och våld mot judar arrangerade SKMA tillsammans med Forum för levande historia i januari fortbildningar i Gävle, Borlänge och Kalmar. Mycket tid ägnades åt diskussioner om hur man som lärare och pedagog kan upptäcka och bemöta antisemitism bland unga. Fortbildningarna riktade sig i första hand till lärare och annan skolpersonal, fritidspedagoger med flera. Sammanlagt deltog runt 200 personer.

Fortbildningarna inleddes av idéhistorikern Henrik Bachner som gav en överblick över den samtida antisemitismen. Efter en inledande diskussion om själva begreppet antisemitism och företeelsens historiska rötter gav han exempel på antisemitismens vanligaste nutida uttrycksformer. Antisemitismens plats i extrema rörelser och miljöer, t.ex. nazistiska och radikala islamistiska, och den propaganda dessa sprider i form av bl.a. konspirationsteorier belystes och analyserades.

Andra teman som diskuterades var antisemitismens samtida kodord och gränsdragningen mellan politisk kritik, t.ex. av Israels politik, och fördomar och myter om judar som grupp. Henrik Bachners pass avslutades med en genomgång av vad den samtida forskningen kan säga om utbredningen av antisemitiska föreställningar och attityder i Sverige och andra europeiska länder samt de antisemitiska trakasserier, hatbrott och terrordåd som drabbar judar.

Mathan Shastin Ravid föreläser i Borlänge. Foto SKMA

 

I nästa pass delade Mathan Shastin Ravid, som under många år lett SKMA:s ungdomsutbildningar, med sig av sina erfarenheter och råd för samtal om antisemitism med unga. Han tipsade bl.a. om att som lärare och pedagog lyfta fram och använda sig av de likheter som finns mellan antisemitism och andra former av rasism, inte minst om man har en grupp elever med egna erfarenheter av rasism och för vilka belysandet av likheterna kan leda till ett större intresse och större förståelse även för andras utsatthet.

Samtidigt betonade Mathan Shastin Ravid vikten av att i sin undervisning inte stanna där, utan att också lägga stort fokus på de skillnader som tydliggör antisemitismens natur och funktion – nämligen de för den antisemitiska idévärldens centrala myterna om judars inflytande, makt och komplotter. Myter som i stor utsträckning särskiljer antisemitismen från andra former av rasism och leder till att den inte sällan framförs som en förment ”maktkritik” som påstår sig ”sparka uppåt” mot en föreställd (judisk) ”elit”.

Fortbildningarna avslutades med ett pass av pedagogen Niclas Blom, en av ledarna för SKMA:s regeringsstödda utbildningsprojekt om Förintelsen, antisemitism och rasism. Niclas Blom har tidigare undersökt svenska läromedel och inledde med att visa att många av dem helt saknar information om, och ofta inte ens nämner, antisemitism. Detta trots att Förintelsen är en obligatorisk del av undervisningen och att eleverna ofta kommer i kontakt med antisemitisk och rasistisk propaganda i sin vardag, inte minst på nätet.

Diskussionsövningar i Kalmar. Foto SKMA

 

Som ett svar på den rådande bristen på material och för att höja kunskapen om antisemitism har SKMA tillsammans med Forum för levande historia tagit fram det digitala undervisningsmaterialet ”Antisemitism – då och nu” (antisemitismdaochnu.se). Materialet, som är utformat för högstadie- och gymnasieelever, består av en introducerande startsida och åtta tematiska avsnitt: ”Vad är antisemitism?”, ”Judisk identitet – vad betyder det?”, ”Judisk historia”, ”Förintelsen”, ”Antisemitism idag”, ”Konspirationsteorier”, ”Antisemitism i debatten om Israel” samt ”Motverka antisemitism”.

Niclas Blom om hur man kan undervisa om antisemitism i skolan. Foto SKMA

 

Niclas Blom introducerade ”Antisemitism – då och nu” och gav exempel på hur man kan använda materialet i undervisning med utgångspunkt i skolans styrdokument.