Tysk undersökning: Kraftig ökning av antisemitism på nätet

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2018

En omfattande tysk studie av antisemitism på Internet visar att nätet bidrar till både ökad spridning och förstärkt radikalisering av hat och fördomar mot judar.

Studien ”Antisemitismus 2.0 und die Netzkultur des Hasses”, som genomförts vid Berlins Tekniska Universitet under ledning av språk- och kognitionsforskaren Monika Schwarz-Friesel, bygger på data som inhämtats från tyska sajter och nätforum under tio år, mellan 2007 och 2017.

Med hjälp av sökord (till exempel ”judar”, ”judendom”, ”Israel”, ”antisemitism”) har runt 300 000 kommentarer samlats in från sociala medieplattformar som Facebook, Twitter, Youtube, från chattsajter liksom från kommentarsfält i de digitala utgåvorna av stora tyska tidningar som till exempel Die Welt, Süddeutsche Zeitung, FAZ, Die Zeit, Taz och Der Spiegel. Genom omfattande stickprov har sedan tusentals kommentarer – texter, bilder, filmer – analyserats manuellt. Undersökningens fokus har legat på antijudiska yttringar i den bredare debatten, inte på extrema miljöer.

Studien slår fast att Internet idag spelar en avgörande roll för att förmedla och förstärka antijudiska budskap. Enligt resultaten har spridningen av antisemitism på nätet ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden; rapporten talar om en trefaldig ökning. Detta gäller inte minst utvecklingen i kommentarsfälten i traditionella medier.

Forskarna pekar också på en språklig radikalisering, kommentarer som innehåller demoniserande och avhumaniserande påståenden – till exempel beskrivningar av judar som ”pest” och ”cancer” – våldsfantasier och likställanden av judar med nazister har ökat dramatiskt. De menar sig också se en ökad acceptans för och normalisering av antisemitism, i synnerhet när den framträder i sammanhang som på något sätt relaterar till Israel.

Monika Schwarz-Friesel. Foto: TU Berlin/PR/Felix Noak

 

Resultaten pekar på att det varje dag sprids tusentals kommentarer som förmedlar antijudiska uppfattningar. Dessa präglas till stor del av traditionella antisemitiska föreställningar: stereotyper och myter om pengar, girighet och utsugning, om makt och konspirationer, om hämndlystnad, ondska och blodsanklagelser. Vanliga är också beskrivningar av judehat som något självförvållat.

Enligt studien dominerar den traditionella antisemitismens bilder antijudiska diskurser oavsett politiskt sammanhang och oberoende av vilka frågor som står i fokus. Samma föreställningar återfinns hos avsändare från höger till vänster, inklusive i mittfåran, på den politiska skalan. De präglar även den antisemitism som sprids av muslimska avsändare och färgar på ett djupgående sätt hat och fördomar som förekommer i sammanhang som rör Mellanösternkonflikten, även om de här i många fall projiceras på ”Israel”.

Resultaten visar också hur argument och strategier som syftar till att försvara, ursäkta, omtolka, relativisera och förminska judehat utgör en integrerad del av samtidens antijudiska diskurser. Forskarna talar om en ”israelisering av den antisemitiska semantiken” – antisemitiska uppfattningar framställs och rationaliseras som ”kritik” av Israel, något som sker även i sammanhang som helt saknar koppling till Israel-Palestinakonflikten. Även omskrivningar och kodspråk är vanligt. Istället för judar talas om ”sionister”, ”inflytelserika kretsar”, ”Rothschild” och så vidare. Antijudiska teckningar och sångtexter försvaras även i namn av ”yttrandefrihet” eller ”konstnärlig frihet”.

Antisemitiska kommentarer förekommer i en rad olika sammanhang. Studien pekar till exempel på hur uppmaningar på Twitter eller Facebook att protesterna mot antisemitism ofta genererar antijudiska reaktioner och förvarsstrategier. Företeelsen exemplifieras bland annat med kampanjen #NiewiederJudenhass (ung. ”Aldrig mer judehat”) som spreds på Facebook 2014. Enligt resultaten innehöll 38 procent av kommentarerna till kampanjen antisemitiska inslag. 47 procent av dessa reflekterade traditionella föreställningar, som till exempel påståendet att ”judarna” kontrollerar medierna.

Utvecklingen på nätet samvarierar med det som sker i den reella världen, med trakasserier, hot och attacker mot judar, skriver forskarna. I en intervju med Deutschlandfunk 18/7 varnar Monika Schwarz-Friesel för att om tendensen fortsätter i samma riktning så kommer den normalisering och acceptans av antisemitism som är tydlig i sociala medier och kommentarsfält att flyttas över från den virtuella till den verkliga världen. Vi kan ju hur som helst inte längre skilja dessa båda världar åt, säger hon.