Nedanstående text publicerades i Barometern 20/8 som svar på en ledare av Naomi Abramowicz i samma tidning den 17/8. Ledarredaktionens replik.
Förra veckan lanserade Forum för levande historia och Svenska kommittén mot antisemitism ett digitalt undervisningsmaterial om antisemitism. Materialets syfte är ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om antisemitism både historiskt och idag.
Bakgrunden till att materialet tagits fram är att antisemitismen utgör ett allvarligt problem i Sverige, Europa och andra delar av världen, att det finns en bristande kunskap om den antijudiska idétraditionens historiska rötter, samtida uttrycksformer och konsekvenser, liksom att många lärare efterlyst ökad kunskap och undervisningsmaterial i ämnet. Vi har med oro också tagit fasta på vittnesmål från lärare som uppger att de möter motstånd bland en del elever när de undervisar om antisemitism och Förintelsen.
I en ledare 17/8 riktar Naomi Abramowicz kritik mot denna kunskapssatsning. Enligt henne ger materialet ”en skev bild av antisemitismen i Sverige och Europa”. ”Genomgående finns en tendens att tona ned antisemitismen bland invandrare från Mellanöstern och betona det högerextrema judehatet”, skriver hon.
Detta är inte korrekt. I själva verket och helt i enlighet med forskningen på området beskriver materialet den samtida europeiska antisemitismen som en mångfasetterad, komplex företeelse som framträder i olika politiska och andra kontexter. Det pekar på hur antijudiska uppfattningar återfinns i olika befolkningsgrupper och politiska opinioner i Öst- och Västeuropa, det belyser spridningen av hat och konspirationsteorier i sociala medier, men framhåller också att den grövsta antisemitismen står att finna i högerextrema och extrema islamistiska rörelser.
Abramowicz hänvisar till avsnittet ”Antisemitism i Sverige och Europa idag” och påstår att ingenting nämns om antisemitismen i grupper med bakgrund i Mellanöstern. Inte heller detta stämmer. I avsnittet påtalas uttryckligen problemet med ”antijudiska uppfattningar bland delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern och Nordafrika”. Materialet redogör dessutom för antisemitismens utbredning i Mellanöstern och roll i islamistisk propaganda.
Abramowicz påstår vidare att materialet beskriver den samtida antisemitismen som endast en konsekvens av ”bredare politiska förändringar” och ”hårdför nationalism”. Tvärtom beskrivs antisemitismen som en mångdimensionell företeelse vars yttringar måste förstås mot bakgrund av historiskt rotade föreställningar som reproduceras, förändras och anpassas till nya omständigheter, och som ges näring av och exploateras inom ramen för olika politiska konflikter och strömningar, däribland Israel-Palestinakonflikten, den radikala islamismen och den förstärkta nationalismen och xenofobin. Det senare är inte minst tydligt i Östeuropa.
Slutligen delar vi inte Abramowicz bild av högerradikalismen i Europa och Sverige som en ”marginell grupp”.
Ingrid Lomfors, överintendent, Forum för levande historia
Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism
Läs även undervisningsmaterialet ”Antisemitism – då och nu”.