Brås rapport.
Den 11 december publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) sin rapport över anmälningar 2024 som hatbrottsmarkerats av polisen och där Brå har identifierat ett hatbrott.
I ett pressmeddelande sammanfattar Brå några av rapportens slutsatser. Utdrag:
”Under 2024 identifierade Brå hatbrottsmotiv i 2 731 anmälningar, vilket är ungefär samma nivå som 2022 (2 695 anmälningar). Främlingsfientliga och rasistiska motiv var vanligast, drygt 1 400 anmälningar (50 %) och inom den kategorin var afrofobiska motiv enskilt vanligast, 466 anmälningar (16 %). Bland de anmälningar där Brå har identifierat hatbrott mot religiösa grupper har antisemitiska hatbrott ökat från 111 (4 %) år 2022 till 217 (8 %) 2024 och är nu ungefär lika vanliga som islamofobiska hatbrott, 199 anmälningar (7 %). Hbtqi-relaterade hatbrott förekom i 371 anmälningar (13 %) och inom den kategorin var de homofobiska hatbrotten vanligast, 196 anmälningar (7 %).
Polisanmälda hatbrott i skolmiljö har ökat från 391 anmälningar år 2022 (15 %) till 511 anmälningar år 2024 (19 %). Det handlade ofta om nazistiskt klotter i skolans lokaler eller att elever har gjort nazisthälsningar under lektionen eller i skolkorridoren.
Anmälda hatbrott med antisemitiska motiv 2024 utgjordes till stor del av hets mot folkgrupp och skadegörelsebrott, 44 respektive 22 procent.
– Över hälften av de antisemitiska hatbrotten var inte riktade mot någon fysisk person utan kunde exempelvis handla om antisemitiskt klotter på en byggnad eller kommentarer i sociala medier, säger Rahwa Medhane, utredare, Brå.
[—]
Bland samtliga hatbrottsmotiv som identifierades 2024 var 8 procent antisemitiska, 7 procent islamofobiska och 1 procent kristofobiska. Övriga hatbrott mot religiösa grupper stod för 2 procent av polisanmälningarna med identifierat hatbrottsmotiv. Andelen antisemitiska hatbrott har sedan 2020 ökat och är 2024 ungefär lika vanligt som islamofobiska hatbrott.”