SKMA Nyhetsbrev december 2025

Skolverket har sedan två år tillbaka haft i uppdrag av regeringen att undersöka barns, elevers och personals upplevelser av nutida antisemitiska uttryck, incidenter och attityder i skolväsendet samt redogöra för hur skolväsendet arbetar för att motverka detta och ge exempel på lyckade insatser. Den 1 december publicerades Skolverkets rapport.

Skolverkets rapport.

Rapporten bygger på intervjuer med skolhuvudmän, rektorer, lärare och elever samt enkäter med huvudmän och Skolverkets lärarpanel. Enligt rapporten tar sig antisemitismen i skolan många uttryck, från medvetna symboler och handlingar till omedvetet språkbruk, skämt och jargong.

Två huvudkategorier framträder: uttryck kopplade till högerextremism och sådana som är relaterade till Israel-Palestinakonflikten. Händelser i omvärlden, inte minst Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober 2023 och kriget i Gaza, har ökat förekomsten av antisemitiska uttryck i skolmiljön. Elever med judisk identitet vittnar om att de hålls ansvariga för Israels agerande och ibland döljer sin identitet av rädsla för utsatthet. Rädslan kan även påverka valet av skola och gymnasieprogram.

Enligt rapporten förekommer antisemitism i många samhällsgrupper och miljöer, och det är svårt att upptäcka alla uttryck. Ofta är det brist på kunskap hos skolpersonal som gör att antisemitism inte identifieras, särskilt när uttrycken inte riktas mot en specifik individ. Skämt och jargong mellan elever kan normalisera antisemitiska stereotyper och bidra till att problemet förminskas. Sociala medier och hemmet lyfts fram som viktiga forum där antisemitiska attityder och konspirationsteorier sprids och befästs. Det påpekas att homogena elevgrupper kan vara en riskfaktor och grogrund för extrema åsikter eftersom eleverna inte utmanas i samma utsträckning som på skolor med mer heterogena elevgrupper där elever från olika bakgrunder möts.

Eftersom det är svårt att mäta effekter av skolans arbete mot antisemitism går det enligt rapporten inte att peka ut en enskild metod för att motverka antisemitism, och det understryks att arbetet behöver vara systematiskt och omfatta både demokrati, värdegrund och specifik kunskap om antisemitism. Särskilda insatser som Förintelsens minnesdag och hågkomstresor till Förintelsens platser lyfts fram som positiva, men man betonar samtidigt att de behöver integreras i ett långsiktigt arbete. I rapporten nämns att de intervjuade lärare som genomgått utbildningar bland annat genom SKMA och Segerstedtinstitutet menar att det har gett dem goda kunskaper om antisemitism.

Bland annat intervjuas en lärare som tillsammans med sina elever deltagit i Hågkomstprojektet, SKMA:s regeringsstödda utbildningssatsning om Förintelsen, antisemitism och andra former av rasism som inkluderar seminarier och studieresor till Förintelsens platser i Polen: ”Det var en fantastisk resa. Bra utbildning före, med SKMA. Alla de här [eleverna] åkte på efterutbildningen med afrofobi och islamofobi. Såna saker var helt magiska.”

Rapporten visar att skolans arbete mot antisemitism varierar mellan huvudmän och skolor. Ledningens prioriteringar och resurstilldelning är avgörande för att arbetet ska bli hållbart och nå hela skolans verksamhet. Bristen på kunskap är ett hinder i arbetet mot antisemitism och lärare i studien efterfrågar kontinuerlig fortbildning för all personal (inte bara enskilda lärarkategorier eller så kallade eldsjälar på skolorna), för att kunna känna igen och bemöta elevernas antisemitiska uttryck, frågor och tankar. Rapporten går att ladda ner från Skolverkets hemsida.

SKMA