SKMA Nyhetsbrev mars 2025

Regeringen har beslutat om en ny handlingsplan mot antisemitism och andra former av rasism. Förhoppningen är att arbetet på området ska bli mer träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt.

I december 2024 presenterade regeringen en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Handlingsplanen riktar sig både mot rasism generellt och mot specifika former av gruppfientlighet. Den inbegriper åtgärder riktade mot antisemitism, antimuslimsk rasism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer.

Enligt regeringen ska handlingsplanen skapa en struktur för det nationella arbetet mot rasism och hatbrott, men även bidra till insatser på lokal och regional nivå. Den ska också leda till att arbetet på området blir mer träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt.

Fyra områden pekas ut som särskilt viktiga: skolan, rättsväsendet, välfärd och arbetsliv. Till fokusområdena kopplas delmål mot vilka arbetet ska följas upp av relevanta myndigheter.

– Ingen ska behöva utsättas för rasism eller hatbrott. Rasism är inte bara ett angrepp mot den som utsätts utan också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar. Med den nya handlingsplanen tar vi viktiga steg framåt för att motverka alla former av rasism och hatbrott, sa kulturminister Parisa Liljestrand.

Kulturminister Parisa Liljestrand deltog förra året i en av SKMA arrangerad hågkomstresa i Polen. Foto Henrik Sundbom, Regeringskansliet

Arbetet mot antisemitism

I rapporten Arbetet mot antisemitism sammanfattas aviserade åtgärder mot antijudisk rasism. Rapporten framhåller att antisemitismen förstärkts efter Hamas terrorattack i Israel och Gazakrigets inledning hösten 2023. Den pekar också på att antisemitismen på grund av dess särdrag inte alltid uppmärksammas inom ramen för det generella arbetet mot rasism. ”Det förekommer också att antisemitism osynliggörs utifrån föreställningar om att judar är ’vita’ eller ’väletablerade’ och därför inte kan vara offer för rasism”, skriver regeringen.

För att effektivisera arbetet mot antisemitism i digitala miljöer har Forum för levande historia fått i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt på området, identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet, och föreslå ytterligare åtgärder. FOI har ett permanent uppdrag att kartlägga och analysera våldsbejakande extremism i sociala medier, och Mediemyndigheten ska genomföra en satsning för att förstärka befolkningens medie- och informationskunnighet.

Regeringen har även givit i uppdrag till myndigheter att genom forskning och på andra sätt fördjupa kunskapen om antisemitism och rasism. Bland annat ska Forum för levande historia genomföra en studie av antisemitiska attityder i den svenska befolkningen, vilken även ska möjliggöra jämförelser över tid. Myndigheten ska även göra en bredare studie av intolerans i den svenska befolkningen. Regeringen avser därutöver att med utgångspunkt i betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer (2024) presentera en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige.

Kunskapshöjande insatser

Inom skolan vill regeringen att lärare och annan personal ska få bättre kunskap och verktyg för att förebygga och motverka antisemitism och rasism. Forum för levande historia ska bland annat genomföra kunskapshöjande insatser om antisemitism, men även främja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i syfte att stärka kunskapen om nazismens förbrytelser liksom om judefientlighet och rasism historiskt och idag.

Forum för levande historia ska därutöver genomföra en studie av skolelevers attityder kring intolerans, vilken även ska bidra till ökad kunskap om ungas upplevda utsatthet för olika former av rasism.

Inom rättsväsendet är målet att en större andel av de hatbrott som begås ska anmälas, utredas och lagföras. Polisen ska fortsätta utveckla sitt arbete på området och Åklagarmyndigheten ska bland annat inrätta ett digitalt nätverk med utpekade hatbrottsåklagare.

En rad myndigheter ges också i uppdrag att öka kunskap, kompetens och förbättra arbetssätt för att motverka olika former av rasism och diskriminering inom offentliga verksamheter och i arbetslivet.

Regeringen beskriver handlingsplanen som ett viktigt initiativ ”i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott”. Forum för levande historia, som har ansvaret för att följa upp arbetet med handlingsplanen, ska slutredovisa resultatet 2029. En extern utvärdering ska därefter ligga till grund för en bedömning av hur det fortsatta arbetet ska bedrivas och om handlingsplanen är ett ändamålsenligt verktyg för att uppnå de uppsatta målen.