Enligt ADL:s nya undersökning av attityder i över 100 länder är andelen vuxna svenskar med en mer djupgående antisemitisk inställning jämförelsevis låg. Men studien pekar på en ökning av antijudiska inställningar globalt. Resultaten är oroande, men bör tolkas med försiktighet.

Den amerikansk-judiska organisationen Anti-Defamation League, ADL publicerade den 14 januari en undersökning av antisemitiska attityder i strax över 100 länder. Undersökningen, som genomfördes mellan juli och november 2024 via telefon, online och ”face-to-face”, bygger på svar från ett urval om ca 500 personer från 18 år och uppåt i respektive land, därav 543 svarande från Sverige. ADL gjorde en motsvarande studie 2014, vilken därefter följdes upp av mer begränsade undersökningar, bland annat 2019.

I undersökningen används ett frågebatteri med 11 påståenden som ger uttryck för antisemitiska föreställningar (till exempel ”judar är bara lojala med Israel”, ”judar har för stort inflytande över världspolitiken”, ”judar har för stort inflytande över medierna”, ”judar är ansvariga för de flesta krig i världen”, ”judar tror att de är bättre än andra människor”, ”människor hatar judar på grund av judars beteende”).

Respondenter som svarat helt eller delvis instämmande i sex eller fler av dessa påståenden kategoriseras som att de har en starkare eller mer djupgående antisemitisk inställning (”elevated levels of antisemitic attitudes”, ”deeply entrenched antisemitic attitudes”). Dessa resultat ingår i vad ADL kallar ”The Global 100 Index Score”. Svarande som instämt i fem eller färre antisemitiska påståenden har inte inkluderats i den andel som kategoriserats som antisemitiskt inställd.

Enligt ADL visar resultaten att 46% av den vuxna befolkningen i världen hyser tydliga antisemitiska attityder. Det är en markant ökning jämfört med 2014 då genomsnittssiffran var 26%. Men resultaten visar också att det finns stora skillnader mellan regioner och länder.

Enligt undersökningen är mer genomgripande antisemitiska inställningar mest utbredda i länder i Mellanöstern och Nordafrika, där i genomsnitt 76% i olika grad instämt i flertalet av de antijudiska påståenden som använts. Genomsnittligt sett är utbredningen också stor i Asien (51%), Östeuropa (49%) och Afrika söder om Sahara (45%). Däremot är den jämförelsevis lägre i Nord- och Sydamerika (24%), Oceanien (20%) och Västeuropa (17%).

Inom EU är antisemitiska inställningar mest spridda på Cypern (58%), i Grekland (50%), Bulgarien (45%), Rumänien (43%), Kroatien (42%), Polen (40%), Ungern (36%), Litauen (36%), Slovenien (34%), Estland (32%), Lettland (30%) och Belgien (30%).

Lägre nivåer

De västeuropeiska länder som har lägst andelar av befolkningen med en starkare antisemitisk inställning är enligt ADL:s undersökning Sverige (5%), Norge (8%) och Nederländerna (8%). Dessa länder ligger tillsammans med Kanada även lägst globalt. Jämförelsevis låga andelar återfinns även i Danmark (9%), Finland (9%) och Tyskland (9%).

Resultaten för Sverige är desamma som i den undersökning Forum för levande historia gjorde 2020, enligt vilken 5% av den vuxna svenska befolkningen hyste en antisemitisk inställning med starkare intensitet. Enligt ADL:s undersökningar 2014 och 2019 hyste 4% av de svenska respondenterna en starkare antisemitisk inställning.

I ADL:s studie analyseras även samband med kön, ålder och utbildningsnivå. Resultaten pekar på att antisemitiska inställningar bland vuxna svenskar är jämförelsevis mer utbredda bland män, i åldersgruppen 35–49 år liksom i grupper med låg utbildningsnivå.

När det gäller resultat för enskilda frågor svarade till exempel 26% av de svenska respondenterna helt eller delvis instämmande i påståendet att ”judar är bara lojala med Israel”, 13% instämde i olika grad i påståendet att ”judar tror att de är bättre än andra människor”, 10% i påståendet att ”judar har för stort inflytande över världspolitiken” och 8% i utsagan ”judar har för stort inflytande över medierna”. Däremot instämde endast 1% i påståendet att ”judar är ansvariga för de flesta krig i världen”, 3% i påståendet ”judar har många irriterande fel och brister [irritating faults]” och 3 % i utsagan ”judar har för stort inflytande över landets regering”.

The ADL Global 100: Index of Antisemitism. Skärmbild från ADL.

Förintelsen och konspirationsteorier

Vid sidan av batteriet med 11 påståenden har ADL även ställt separata frågor som bland annat rör inställningen till antisemitiska påståenden om Förintelsen och tilltro till konspirationsteorier. Förnekandet av Förintelsen får inget mätbart stöd bland de svenska respondenterna, och endast 2% instämmer i påståendet att antalet judar som dödades under Förintelsen kraftigt överdrivits. Däremot instämmer 33% i olika grad i påståendet att ”viktiga händelser i världen har berott på handlingar utförda av en liten grupp som i hemlighet kontrollerar världshändelserna”. Andelen som instämmer i detta är jämförelsevis högre bland äldre (55+) och lågutbildade.

I undersökningen ställs även frågan huruvida respondenterna hört talas om Förintelsen. I Västeuropa är det i snitt 2% som angivit att de inte gjort det, i Östeuropa 5%. Globalt är det emellertid 20% som svarat att de inte hört talas om Förintelsen. De högsta andelarna återfinns i Afrika söder om Sahara, Asien, Latinamerika samt Mellanöstern och Nordafrika.

Resultaten för Sverige

Resultaten från ADL:s undersökning är oroande. Det gäller inte minst ökningen sedan 2014 av andelen människor runt om i världen som hyser en mer genomgripande antisemitisk inställning, en förändring som sannolikt delvis kan kopplas till den förstärkta antisemitism som kunnat noteras i många länder efter Hamas terrorattack i Israel den 7/10 2023 och det efterföljande Gazakriget.

Även för många europeiska länder är resultaten illavarslande. Mot den bakgrunden är det positivt att andelen svenskar med en mer djupgående antijudisk inställning enligt ADL:s studie ligger kvar på en jämförelsevis låg nivå. Det överensstämmer också med resultat från andra mångnationella studier som indikerat att antijudiska attityder är mindre utbredda i Sverige, andra skandinaviska länder, Nederländerna och Storbritannien, än i övriga Europa.

Resultaten för Sverige bör emellertid inte tolkas som att antisemitismen skulle utgöra ett marginellt problem i det svenska samhället. För det första är 5% av den vuxna befolkningen ingen obetydlig andel. För det andra anger, som påpekats, denna siffra inte andelen svenskar som hyser antisemitiska attityder, utan andelen som utifrån ADL:s frågebatteri kan sägas hysa en starkare antisemitisk inställning. Som jämförelse kan nämnas att enligt den studie som Forum för levande historia gjorde 2020 instämde 34% av den vuxna svenska befolkningen i minst ett antisemitiskt påstående. Detta betyder inte att 34% kan beskrivas som antisemitiskt inställda, men det utgör en uppskattning av den andel av befolkningen inom vilken judar och andra kan möta antisemitiska föreställningar. 14% instämde i två till fyra antisemitiska påståenden.

För det tredje kan antisemitismens förekomst, manifestationer och konsekvenser i ett land inte bedömas endast utifrån undersökningar av attityder. För att kunna ge en mer övergripande bild krävs även studier som undersöker andra aspekter av problemet, till exempel utvecklingen av incidenter och hatbrott, spridningen i sociala medier, antisemitismens närvaro, betydelse och legitimitet i olika politiska rörelser och miljöer, och erfarenheter inom och följdverkningar för den judiska minoriteten.

Tolkas försiktigt

Resultaten från ADL:s undersökning ska tas på allvar, men bör samtidigt tolkas med försiktighet. Som SKMA tidigare påpekat har ADL:s studier har mött invändningar från attitydforskare. Det faktum att mätningarna endast bygger på ca 500 svar från respektive land har lett vissa forskare att ifrågasätta urvalets representativitet. Kritik har även riktats mot att kriteriet för att klassificeras som antisemitiskt inställd inneburit att den som instämt i fem eller färre antijudiska påståenden kategoriserats som icke-antisemitiskt inställd.

Invändningar har också rests mot att de 11 påståenden som utgör ”The Global 100 Index Score” nästan bara inbegriper troper som reflekterar traditionella antijudiska föreställningar och knappast berör Förintelserelaterad och så kallad Israelrelaterad antisemitism. Det senare avser till exempel påståenden som använder antisemitiska stereotyper i kritik av Israel, som håller judar som kollektiv ansvariga för Israels politik eller rationaliserar judehat med hänvisning till Israels politik. Undersökningen inkluderar emellertid några separata frågor som framför allt rör inställningen till Israel och Palestina och som sägs mäta ”Anti-Israel and anti-Jewish sentiments”, men på vilket sätt dessa skulle fånga upp antijudiska sentiment klargörs inte.

Studien har därtill kritiserats för att inte ta hänsyn till antisemitismens skiftande former i olika regioner och länder. Den beaktar heller inte att vissa av de påståenden som används kan förstås på olika sätt på olika platser och i olika kontexter.

Det ska också påminnas om att resultat för attitydmätningar på detta område kan påverkas av graden av tabuisering av antisemitism i ett samhälle och i vilken utsträckning respondenter svarar i enlighet med vad som uppfattas som “socialt önskvärt”. Den sociala acceptansen för att ge uttryck för negativa uppfattningar om judar skiljer sig mellan länder och politiska kulturer.

SKMA