Antisemitism i skuggan av terrorn och kriget. Rapport från SKMA:s konferens 2024

SKMA Nyhetsbrev december 2024

På SKMA:s konferens om antisemitismen i skuggan av 7 oktober och Gazakriget gavs en mörk bild av utvecklingen i Storbritannien, Tyskland och Sverige. Flera talare riktade även kritik mot politiseringen av debatten om antisemitism.

Sedan 2015 har SKMA arrangerat en årlig konferens som belyser olika aspekter av antisemitism. Temat för årets konferens, som ägde rum den 6 november i Stockholm och arrangerades i samarbete med Forum för levande historia och The Institute for Holocaust Research in Sweden (IHRS), var ”Antisemitism i skuggan av 7/10 och Gazakriget – tendenser, konsekvenser och lärdomar”.

Syftet med konferensen, som genomfördes med stöd av Gerald och Monica Naglers stiftelse, var att fördjupa kunskapen om det senaste årets utveckling och förstärka arbetet mot antisemitism. Den riktade sig framför allt till journalister, politiska beslutsfattare, forskare, lärare samt myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga och motverka rasism och politisk extremism. Cirka 140 personer deltog.

Konferensen öppnades av SKMA:s ordförande Ulrika Knutson och Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia. I två föreläsningar belystes därefter utvecklingen i Storbritannien respektive Tyskland sedan den 7 oktober 2023.

Storbritannien

Situationen i Storbritannien behandlades av Dave Rich, policychef på Community Security Trust (CST), forskare vid London Centre for the Study of Contemporary Antisemitism och författare till bl.a. Everyday Hate: How antisemitism is built into our world – and how you can change it (2023) och The Left’s Jewish Problem: Jeremy Corbyn, Israel and Antisemitism (2016).

Rich påpekade att Storbritannien upplevt en förstärkt antisemitism nästan varje gång Israel-Palestinakonflikten övergått i krig, men att utvecklingen sedan hösten 2023 varit annorlunda. Vanligtvis har det varit Israels agerande som aktiverat antisemitismen, men denna gång triggades den av Hamas massakrer i Israel. Antisemitismen stegrades omedelbart efter attacken och under veckan direkt efter denna registrerades fler antijudiska incidenter än under någon annan vecka sedan den 7 oktober.

Under året som följde registrerade CST cirka 5 500 antijudiska incidenter i Storbritannien, vilket är ungefär lika många som sammantaget rapporterades under perioden 2020 till 2022. Det har till stor del handlat om verbala trakasserier, graffiti och hat i sociala medier, men även om budskap i propalestinska demonstrationer. Rich framhöll att många som protesterat mot Israels krigföring i Gaza haft hedervärda skäl för detta, men att antisemitiska plakat och hyllningar av Hamas i hög utsträckning tolererats av aktörer som organiserar demonstrationerna.

Ett annat tecken på radikalisering inom den propalestinska rörelsen är, enligt Rich, att kraven på att Israels ockupationspolitik måste upphöra och en palestinsk stat bildas vid sidan av Israel nu närmast helt ersatts av krav på att Israel måste raderas ut som stat. Denna förändring kopplade Rich till inflytandet från idéer om avkolonisering och utmålandet av Israel som en ”vit bosättarkoloni”.

Ur detta synsätt följer att alla som på något sätt kan associeras med Israel eller sionismen ses som anhängare av rasism och kolonialism och ska uteslutas från alla delar av samhället. Denna kampanj drabbar majoriteten judar, påpekade Rich. Sammantaget skapar detta ett klimat där brittiska judar upplever en ökad fientlighet och otrygghet, och där polariseringen och misstron mellan grupper ökar.

Tyskland

Utvecklingen i Tyskland belystes av Meron Mendel, chef för Anne Frank Educational Center i Frankfurt, professor i socialt arbete vid Frankfurt University of Applied Sciences, och författare till bl.a. Über Israel reden. Eine deutsche Debatte (2023) och medredaktör för antologin Frenemies. Antisemitismus, Rassismus und ihre Kritiker*innen (2022).

Mendel beskrev en utveckling som liknade den brittiska, men betonade också skillnader. Även i Tyskland ökade antalet registrerade antisemitiska incidenter markant, och det högsta antalet rapporterades under oktober 2023. Under 2024 har antalet sjunkit, men ligger fortfarande långt över de nivåer som gällde före 7 oktober.

Mendel menade att Tysklands självbild av ett land som bearbetat sin historia och har en stark vänskap med Israel testades efter den 7 oktober. Uttrycken för empati med Israel och judar var tydliga inom stora delar av den politiska och intellektuella eliten, men svagare på andra håll. Inom delar av vänstern förekom stöd för Hamas, men också ett förnekande av att rörelsens terrordåd den 7/10 hade något med antisemitism att göra.

Enligt Mendel har även den propalestinska rörelsen i Tyskland radikaliserats under året. Han betonade att upprördheten över den katastrofala situationen i Gaza är helt begriplig, men att antisemitiska inslag i kritiken mot Israels krigföring blivit alltmer synliga. Även här har krav på att staten Israel ska avskaffas på många håll ersatt målsättningen att kriget och ockupationspolitiken måste avslutas.

I likhet med Rich kopplade Mendel radikaliseringen till inflytandet från akademiska diskurser om Israel som kolonialstat och till hur innebörden av termen sionism kommit att förvrängas och ”sionister” konstrueras som den nya fienden.

Mendel kritiserade samtidigt instrumentaliseringen av frågan om antisemitism i tysk debatt. Han pekade på hur vissa politiker och andra debattörer använder osakliga anklagelser om antisemitism för att försvåra kritik av Israel och angripa progressiva röster. Denna tendens har även negativa konsekvenser för arbetet mot antisemitism, sa han.

I ett samtal mellan föreläsarna, modererat av IHRS föreståndare Karin Kvist Geverts, diskuterades bl.a. strategier för att motverka antisemitism. Rich framhöll arbetet med sociala medier som centralt, men pekade också på vikten av att få antirasistiska organisationer att erkänna judefientlighet som en form av rasism. Han betonade samtidigt att motståndet mot judefientlighet är utbrett och att judar har många allierade i denna kamp.

Även Mendel påtalade behovet av allianser liksom av en ökad förståelse för att antisemitismen även utgör ett angrepp på det liberala samhället. Av det skälet är det viktigt att judar inte faller för högerpopulisters påståenden om att dessa skulle försvara judar, underströk han.

Sverige

I nästa panelsamtal, modererat av Meriam Chatty, projektledare på Forum för levande historia, diskuterades den förstärka antisemitismen i Sverige efter den 7 oktober. Idéhistorikern Henrik Bachner hävdade att de antisemitiska troper som förekommer inte representerar något nytt. Däremot framförs antijudiska budskap i vissa sammanhang på ett alltmer ogenerat sätt, vilket tyder på en tilltagande försvagning av den skyddsvall mot explicit antisemitism som länge funnits, sa han. Bachner menade också att förnekandet av Israels existensrätt även normaliserats i delar av den svenska debatten.

Inas Hamdan, journalist på Sydsvenskan, beskrev hur antisemitiska och andra extrema budskap sprids i svenska propalestinska forum i sociala medier, allra tydligast på Tiktok och Instagram. I några av de största propalestinska forumen kan påståenden som förnekar Hamas terrordåd eller hävdar att Israel låg bakom attacken framföras utan att möta kritik, hävdade hon.

Anders Persson, statsvetare och författare till rapporten Antisemitism, gråzon eller legitim kritik av Israel (2024), lyfte fram problematiska slagord som förekommer i protester mot Israel och diskuterade hur dessa kan förstås i relation till antisemitism.

I den sista panelen, modererad av Ulrika Knutson, diskuterades den svenska debatten om antisemitism. Journalisten och författaren Hynek Pallas menade att polariseringen sliter sönder mitten och urholkar kunskapen om antisemitismen. Han hävdade också att delar av vänstern och den antirasistiska rörelsen varken känner igen eller erkänner antisionistiska former av antisemitism, och inte heller ser hur vissa idéer, påverkade av teorier om dekolonisering, liknar klassiska antisemitiska troper när de tillämpas på judar.

Journalisten Somar Al Naher menade att temat antisemitism kommit att användas som slagträ i kulturkriget. För dem som utnyttjar frågan på detta sätt ses kriget i Mellanöstern inte som en tragedi för både judar och muslimer, utan som en möjlighet att driva egna politiska frågor, sa hon. Al Naher efterlyste en konsekvent antirasism och varnade för synsätt som framställer muslimer som en homogen massa.

Jonathan Leman, researcher på Expo, påpekade att påståenden om att den högerradikala antisemitismen inte längre skulle vara ett relevant problem är helt fel. Mycket av den antisemitiska ideologiproduktionen kommer från extremhögern, och vi ser även hur personer och influerare på vänsterkanten delar högerextrem propaganda i debatten om Israel, sa han.

Leman pekade också på hur SD förnekar den antisemitism som förekommer i egna led och beklagade att SD-företrädare som sprider judefientlighet inte blir föremål för en debatt liknande den som rört V-politiker som torgfört antisemitism.

SKMA

Konferensen filmades och kommer att kunna ses på skma.se