Skärmavbild från gp.se

Den 7/10, på årsdagen av Hamars terrorattack i Israel, skriver SKMA:s ordförande Ulrika Knutson i Göteborgs-Posten om den kraftiga våg av antisemitism som följt i spåren av attacken och det påföljande kriget i Gaza.

Ett utdrag:

”Kritik av Israels politik är inte i sig antisemitism. Det har sagts många gånger, men måste tyvärr upprepas: Det finns otaliga sätt att uttrycka sådan kritik utan att hemfalla åt fördomar och hat mot judar.

För många som protesterar mot Israels politik är detta inte heller ett problem, men överlappningarna mellan kritik och antisemitism har under det senaste året varit skrämmande vanliga. Enskilda judiska medborgare i Sverige kan vittna om hur de i skolor och på arbetsplatser får svara för staten Israels politik. Judiska artister har avbokats – förebärande säkerhetsskäl – och judiska konstnärer får stå till svars för saker de inte har med att göra.

Unga svenska judar som tidigare visat att de är stolta och glada över sitt judiska kulturarv vågar inte längre bära davidsstjärnan om halsen.

Ibland sker övertramp i debatten som grundas i ren okunskap, men i många fall tycks Israels agerande användas som ursäkt för att få lufta förakt och motvilja mot judar, gärna klätt i en ”antisionistisk” språkdräkt.

Konsekvenserna för den judiska minoriteten i Sverige är förfärliga.”