SKMA Nyhetsbrev juni 2024

En ny undersökning visar att utbredningen av antijudiska attityder ökar i Norge. Ökningen tros ha ett samband med kriget mellan Hamas och Israel.

I januari och februari i år genomförde HL-senteret i Oslo en undersökning för att se om attityder till judar och muslimer påverkats av Hamas terrorattack i Israel och Gazakriget. Studien visar att utbredningen av antijudiska inställningar i den vuxna norska befolkningen ökat efter att under en rad år ha minskat.

Enligt resultaten för de index som skapats har andelen som instämmer i flera antisemitiska föreställningar ökat från 9 procent år 2022 till 12 procent 2024. Andelen som instämmer i påståenden som ger uttryck för en vilja att hålla avstånd till judar, som till exempel att inte vilja ha judar som grannar eller vänner, har stigit från 4 till 5 procent. Störst ökning gäller den andel som uttrycker motvilja mot judar, den ökade från 5 till 9 procent.

Enligt ett index som gäller alla de tre undersökta dimensionerna har andelen som bär på en mer genomgripande antisemitisk inställning ökat från 5 procent 2022 till 8 procent 2024.

I likhet med tidigare resultat visar studien att antisemitiska attityder är mer utbredda bland män och individer med låg utbildning än bland kvinnor och högutbildade. De har lägst utbredning i den yngsta åldersgruppen (18–29 år).

Resultat för enskilda påståenden visar bland annat att 28 procent helt eller delvis instämmer i påståendet att ”judar är mer lojala mot Israel än mot landet de bor i” och 21 procent i påståendet att ”judar ser sig själva som bättre än andra”. På motsvarande sätt instämmer 16 procent i påståendet att ”judar har alltför stort inflytande över den internationella ekonomin” och 14 procent i konspirationsteorin att ”världens judar i det fördolda arbetar för att främja judiska intressen”.

I en intervju med HL-senteret säger antisemitismforskaren Vibeke Moe, som lett undersökningen, att det är rimligt att koppla ökningen av antisemitiska inställningar till händelseutvecklingen i Israel och Palestina.

Vibeke Moe. Foto HL-senteret

Flera av de enskilda antijudiska påståenden där stödet ökat mest, som till exempel ”Judar ser sig själva som bättre än andra” eller ”Judar bär själva mycket av skulden för att de blivit förföljda”, reproducerar föreställningar som kan relateras till den offentliga debatten om Israel och det pågående kriget, menar hon. 33 procent har också svarat att de blivit mer negativt inställda till judar som en följd av Israels krigföring.

Enligt Moe kan resultaten även återspegla en indirekt påverkan från påståenden i debatten som framställer sionismen som en rasistisk ideologi eller som uttrycker konspiratoriska föreställningar om att Israel skulle ha låtit Hamas terrorattack äga rum för att få en anledning att gå till angrepp mot Gaza. Analysen visar på ett samband mellan stöd till sådana uppfattningar och antisemitiska inställningar.

Det är dock viktigt att understryka att stödet till palestinierna är mer utbrett än antisemitiska attityder, påpekar Moe. En stor andel som är kritiska till Israel hyser inte antijudiska uppfattningar.

Men det bör även noteras att antisemitiska föreställningar har en djup kulturell förankring, de kan reproduceras på ett omedvetet sätt och aktiveras i samband med kriser och konflikter, säger Moe. När de blir mer accepterade i den offentliga debatten har de en potential att påverka attityder.

Moe understryker samtidigt att utbredningen av traditionella antisemitiska föreställningar är jämförelsevis ganska begränsad i Norge. Den ligger på en liknande nivå som i andra länder i nordvästra Europa.

När det gäller antimuslimska attityder visar undersökning ingen förändring jämfört med 2022. Resultaten indikerar att inställningen till muslimer påverkats i mindre grad av Hamas terrorattack och kriget i Gaza jämfört med hur denna utveckling inverkat på attityder till judar. Men studien visar samtidigt att negativa attityder till muslimer har en fortsatt betydande utbredning i Norge. 31 procent bär på tydligt antimuslimska föreställningar.