SKMA Nyhetsbrev juni 2024

Gränsdragningar mellan politisk kritik av Israel och antisemitism står i fokus i en ny rapport av statsvetaren Anders Persson där han analyserar vanligt förekommande uttryck och slagord i debatten om Hamas terrorattack och Gazakriget. Här sammanfattar han sina slutsatser.

Tidigare forskning har sedan kriget i Libanon 1982 visat på ett tydligt samband mellan krigsutbrott och upptrappningar i Israel-Palestinakonflikten och en ökning av antisemitism i Sverige och andra västeuropeiska länder. Så var fallet under de två tidigare krigen i Gaza 2008–09 och 2014 och av allt att döma är så fallet nu med. Även om datainsamlingen fortfarande är pågående i de flesta fall pekar all tillgänglig statistik mot att 7/10-attacken och kriget i Gaza har lett till en massiv ökning av antisemitismen i Sverige. Till exempel publicerade Brå nyligen statistik som visade att hatbrott med antisemitiska motiv nästan femdubblades under de tre första månaderna efter 7/10-attacken jämfört med samma period förra året.

Två fenomen vad gäller det pågående kriget i Gaza och antisemitismen i Sverige förefaller vara nya jämfört med tidigare krig i Israel-Palestinakonflikten: mycket av antisemitismen förefaller ske online på vad som ibland kallas för andra generationens sociala medier, i synnerhet bild- och videomedierna Tiktok och Telegram, samt att det är mycket fler uttryck på engelska i debatten nu än vad som varit fallet tidigare i Sverige. Det innebär att slagord, banderoller, klistermärken och graffiti i mycket större utsträckning än vad som varit fallet i samband med tidigare krig i Israel-Palestinakonflikten nu kommuniceras på engelska.

Tre kategorier

Syftet med min nya rapport som är skriven på uppdrag av Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet var att på ett forskningsmässigt men samtidigt pedagogiskt tydligt sätt analysera vanligt förekommande uttryck i debatten efter 7/10-attacken och kriget i Gaza kring vilka det förs en debatt om huruvida de är att betrakta som antisemitiska, befinner sig i en gråzon eller kan ha olika tolkningar beroende på sammanhang.

De närmare 30 uttryck som analyseras i rapporten har delats in i tre breda kategorier: anklagelser mot Israel; sionism och antisionism; samt strategier för att bekämpa Israel och dess ockupation. Vi valde att publicera rapporten veckan innan Eurovision i Malmö för att den skulle tjäna som kunskapsunderlag inför de stora demonstrationerna som väntades i Malmö under Eurovision-veckan. De flesta av uttrycken som analyseras i rapporten användes under demonstrationerna i Malmö under Eurovision.

Banderoll i Malmö i samband med protester under Eurovision med slagordet “From the river to the sea Palestine will be free” och med en karta där staten Israel är bortraderad. Foto Anders Persson

Svår terräng

Ibland är det enkelt att avgöra när uttryck är att betrakta som antisemitiska, men i andra fall är det svårare. Det finns också en stor gråzon där uttryck kan betyda olika saker beroende på sammanhang och annat. För icke-specialister som till exempel poliser, journalister och lärare i den svenska skolan är detta ofta en svår terräng att navigera i. Detta innebär vidare att en viss kunskap om både uttryck och sammanhang ofta krävs för att kunna slå fast huruvida ett uttryck är antisemitiskt eller ej.

Exempel på uttryck som många undrar över är ramsan ”befria Palestina från floden till havet”, slagord som ”krossa sionismen” och uppmaningar till att starta en intifada mot Israel. Andra uttryck som ofta upplevs som svåra är antisionism, enstatslösning, BDS (engelsk förkortning för bojkott, avinvesteringar och sanktioner), apartheid, samt uppmaningar om att Israel inte bör finnas. I det pågående kriget mellan Israel och Hamas finns det vidare anklagelser om att Israel genomför en Förintelse likt nazisterna, folkmord eller etnisk resning i Gaza, vilka också analyseras i rapporten.

Tydlig antisemitism

Exempel på uttryck som bör betraktas som tydligt antisemitiska i debatten efter 7/10-attacken och kriget i Gaza är att likställa Israels behandling av palestinierna med Förintelsen, att jämföra Gaza med förintelselägret Auschwitz, att likställa Netanyahu med Hitler, att säga att Israel kommer från helvetet, samt uppmaningar till att med våld utplåna Israel eller fördriva israeler.

Eftersom 7/10-attacken syftade till just utplåning av Israel och fördrivning bör det ses som antisemitiskt att stödja 7/10-attacken då Hamas är en antisemitisk organisation och 7/10-attacken var det värsta antisemitiska dåd som genomförts sedan andra världskriget.

Uttryck som ofta hamnar i gråzonen är ramsan ”befria Palestina från floden till havet”, uppmaningar till att starta en intifada mot Israel, olika former av antisionism och enstatslösningar. Den främsta anledningen till att dessa uttryck hamnar i gråzonen är att de kan ha olika betydelser i olika sammanhang.

När Hamas med våld vill förgöra Israel och ”befria Palestina från floden till havet” är detta antisemitiskt, men om fredliga demonstranter med dessa ord till exempel uttrycker en önskan om en förändring på demokratisk väg där israeler och palestinier kommer överens om en enstatslösning där båda har samma rättigheter och ett gemensamt styre är de inte att betrakta som antisemitiska.

Problemet är att det är en väldigt vag och otydlig fras. När man hör demonstranter skrika ramsan är det ofta svårt att veta vad de menar. Vagheten och oklarheten i innebörden återkommer i uttryck som ”krossa sionismen”, ”globalisera intifadan”, ”rätten till att göra motstånd” med flera.

Dödligt våld måste betonas

Rapporten mynnar ut i fem breda slutsatser som här presenteras i förkortad form. För det första visar 7/10-attacken och det pågående kriget i Gaza återigen hur central Israel-Palestinakonflikten är för den samtida antisemitismen i Sverige och även globalt. En andra slutsats och effekt av 7/10-attacken är att dödligt våld mot judar behöver betonas mer än tidigare i olika definitioner av antisemitism eftersom dödligt våld måste ses som den värsta formen av antisemitism och annan rasism.

En tredje slutsats är att flera av uttrycken som används i debatten kring Gazakriget är mångtydiga, situationsbetingade och kontextberoende. Det innebär att vissa av dem kan vara antisemitiska i ett sammanhang, men inte behöver vara det i ett annat. Exempelvis är det inte i sig antisemitiskt att skrika ”befria Palestina” rakt ut på ett torg i Sverige, men att skriva det på en judisk elevs skåp i skolan skulle vara det. Samma logik gäller för många av uttrycken som tas upp i rapporten.

Långsiktig satsning

Anders Persson. Foto privat

En fjärde slutsats är att några uttryck som tas upp i rapporten förefaller vara dynamiska i så måtto att synen på dem har ändrats över tid. Exempelvis finns det numera en mer kritisk diskussion i det svenska samhället kring uttrycket ”krossa sionismen” även om det fortfarande använts flitigt på demonstrationer i Sverige. På samma gång har det internationellt blivit mer och mer acceptabelt att använda apartheidbegreppet i relation till Israel-Palestinakonflikten.

Slutligen, den femte slutsatsen är att all tillgänglig statistik tyder på att det svenska samhället likt många andra i Västeuropa står inför en våg av antisemitism i kölvattnet av 7/10-attacken och det pågående kriget i Gaza. Denna våg kan bli ihållande och till och med vara i årtionden beroende på hur kriget i Gaza utvecklar sig. Gazakriget har till synes alla förutsättningar att bli ännu ett långt och utdraget krig i Mellanöstern. Det svenska samhället måste därför förbereda sig på en långsiktig satsning mot antisemitism för att motverka en sådan utveckling.

Anders Persson
Anders Persson är statsvetare på Linnéuniversitetet i Växjö med fokus på Israel-Palestinakonflikten. Han har nyligen på uppdrag av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet publicerat rapporten ”Antisemitism, gråzon eller legitim kritik av Israel? En genomgång av vanligt förekommande uttryck i debatten efter 7/10-attacken och kriget i Gaza”.

Artiklar i Nyhetsbrevet som ej författats av SKMA:s ordförande eller undertecknats i SKMA:s namn representerar inte nödvändigtvis SKMA:s åsikter.