SKMA Nyhetsbrev mars 2024

Forum för levande historia arbetar med att sprida kunskap om antisemitism och andra former av rasism liksom om Förintelsen och andra folkmord. Har myndigheten märkt av den förstärkta antisemitismen? Och vilka initiativ tas för att kartlägga och motverka fördomar och fientlighet mot judar?

SKMA ställde några frågor till Meriam Chatty som är projektledare och sakkunnig på Forum för levande historia och arbetar med myndighetens undersökningar om antisemitiska attityder samt med uppdrag som rör kunskapshöjande insatser mot antisemitism.

Sedan Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober och det påföljande kriget i Gaza har antisemitismen ökat kraftigt, inte minst i sociala medier. Är det något som även Forum för levande historia märkt av?

Ja, vi märkte av detta i våra kommentarsfält på sociala medier och i frågor som inkommit till myndigheten. Det är naturligt att fler vill interagera med oss eftersom de ämnen myndigheten arbetar med var högt på agendan. Antisemitism var under hösten ett av de mest googlade orden. Många upptäcker myndighetens verksamhet då det är ett av våra kärnämnen. Sedan har vår senaste attitydundersökning om antisemitism diskuterats på sociala medier vilket kan ha bidragit till en viss uppmärksamhet. Den diskussionen fördes dock inte i våra kommentarsfält utan i andras. Men en gissning är att algoritmerna också påverkade våra kommentarsfält. Det vill säga, personer som interagerat kring teman och ord som judar, antisemitism, antisionism eller Israel fick upp våra annonser och inlägg i sitt flöde. De fick möjlighet att uttrycka sig i våra kommentarsfält.

I början av oktober hade vi börjat annonsera på Facebook för en lärarfortbildning som vi anordnade tillsammans med er (SKMA). Efter den 7 oktober fick vi lägga väldigt mycket tid på att hantera kommentarer. Från och med november till och med januari har vi dolt ca en tredjedel av alla kommentarer. Vi tar även bort kommentarer som innehåller hat mot minoriteter, olika former av rasism, nedsättande epitet, avhumaniserande generaliseringar av person eller grupp eller kommentarer som inte håller sig till ämnet.

De frågor och kommentarer som inkommit har krävt mer resurser ­­än vanligt och då har vi behövt stänga kommentarsfält i våra kanaler. Inte minst har vi fört diskussioner om när en kommentar håller sig till ämnet eller inte. Vi har tagit bort och dolt fler kommentarer under vittnesmål vi publicerade i samband med Förintelsens minnesdag, men det var en ständig utmaning att hinna med.

Jag kan förstå att man kan tycka att en myndighet inte borde lägga resurser på närvaro på sociala medier. Vi hade internt mycket diskussioner om detta under hösten men samtidigt är det en viktig kanal för nå våra målgrupper och ett sätt att fånga upp deras behov. Att föra en dialog och få återkoppling på vårt arbete är viktigt som myndighet.

Meriam Chatty. Foto Forum för levande historia

Vilka uttryck för antisemitism stöter ni oftast på?

Bland de kommentarer vi tog bort finns uttryckliga antisemitiska påståenden. Bland de vi dolde var det ofta en fråga om tolkning och huruvida de höll sig till ämnet. De flesta handlade direkt eller indirekt om Israel. Antisemitismen skapas dock inte av vad Israel gör. Antisemitism handlar om människors föreställningar och myter om judar. Att börja diskutera Israel i kommentarsfält om fortbildning om antisemitism eller Förintelsens minnesdag i Sverige är fel plats. Likställanden mellan Förintelsen och kriget i Gaza förekom.

Svårigheten är när människor ställer frågor och omedvetet ger uttryck för antisemitism. Det är dock inte specifikt för den här hösten. I vår rapport Okunskap, myter och rädsla undersökte vi den svenska allmänhetens uppfattningar och förklaringar till varför det uppstår fientlighet och fördomar mot judar. Där framgår att en del ser antisemitism som orsakat av handlingar och egenskaper hos den judiska gruppen och inte det omgivande samhället.

Det som förvånade mig till en början var frågor vi fick om själva begreppet antisemitism och indirekta påståenden om att araber inte kan vara antisemiter eftersom de är ”semiter” eller uttryckliga påståenden om att även araber drabbas av antisemitism. Jag har sedan förstått att den diskussionen även fördes på andra ställen på sociala medier.

Är de reaktioner ni nu mött ovanliga eller är det något som ni känner igen sedan tidigare? Är kritiska och antisemitiska reaktioner riktade mot FLH vanligare vid vissa tidpunkter på året, t.ex. vid Förintelsens minnesdag?

Jämfört med tidigare handlar frågorna som inkommit till myndigheten i högre utsträckning om Israels politik, det pågående kriget, antisionism samt om ökad antisemitism i samhället. I år är dock första gången då frågan om varför vi uppmärksammar Förintelsens minnesdag ställts. Antalet kommentarer under januari ökade med 95 procent jämfört med förra året. Naturligtvis har det också varit mycket positiva kommentarer. I år genomfördes också fler arrangemang än någonsin runt om i Sverige.

Vi har tidigare drabbats av skadegörelse i samband med Förintelsens minnesdag. Det har varit klotter eller klistermärken på våra lokaler. Avsändare har varit nynazistiska rörelser. Senaste gången var 2022. Det året kapades även ett digitalt seminarium där vår internationella gäst Johann Chapoutot, professor i modern historia vid Paris-Sorbonne universitet, skulle föreläsa om nazism. Chapoutot skrev en krönika i tidningen Libération om det som inträffat under hans Sverigebesök.

Ni arrangerar regelbundet utbildningar om antisemitism, ibland i samverkan med SKMA, för lärare och andra grupper. Händer det att folk ifrågasätter och kritiserar att ni lyfter frågan om antisemitism, och har sådana reaktioner i så fall blivit vanligare sedan den 7 oktober? Möter era utbildningar om andra former av rasism liknande reaktioner?

Vi har tidigare fått frågor av slaget ”varför lyfter ni inte…”, så det är inte något nytt. Som jag beskrev tidigare fick vi under hösten dölja ett stort antal kommentarer då en hel del innehöll antisemitiska påståenden. Vi fick även under januari betydligt fler kommentarer än tidigare. Vi har sällan tidigare fått frågor om Israel när vi haft fortbildningar om antisemitism eller vid Förintelsens minnesdag. Kommentarer och frågor efter den 7 oktober krävde mer personalresurser än vanligt. Nu har vi arbetat upp svar på frågor som återkommer och vi tillsatte en redaktionskommitté som träffas en gång i veckan för hjälpas åt med de svåraste frågorna.

Vi har även fått kommentarer och frågor kring våra fortbildningar om andra former av rasism. Inte minst de om islamofobi. Det framgår i vår myndighetsinstruktion och i de regeringsuppdrag vi har att vi ska arbeta med kunskapshöjande insatser om antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans. Det är ett arbete vi bedrivit länge och det händer att det ifrågasätts. Det är förstås inte konstigt att som statlig myndighet få kritik för regeringsuppdrag vi genomför.

Antisemitiskt klotter på Forum för levande historias lokaler. Foto Forum för levande historia

Hur arbetar FLH för att utbilda om och motverka antisemitism? Genomförs särskilda projekt som riktar sig mot antisemitism i sociala medier?

Arbetet med att utbilda och motverka antisemitism har myndigheten bedrivit i 20 år, framför allt riktat mot skolan. Vi har även genomfört elev- och lärarundersökningar samt attitydundersökningar om antisemitism i den svenska befolkningen. Nyligen hittade jag ett program för en konferensserie om antisemitism som genomfördes 2005 i Malmö. Då kunde vi ta två dagar i anspråk från lärares tid. Vi ser i vår verksamhet att lärare och annan skolpersonal har alltmer ont om tid för kompetensutveckling så det är en verklighet vi behöver förhålla oss till idag. Skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag hänger ihop men det görs betydligt fler satsningar på kunskapsuppdraget.

Vi försöker dock anpassa våra insatser till den digitala förändringen i skolan och tog 2018, tillsammans med SKMA, fram det webbaserade undervisningsmaterialet Antisemitism – då och nu. Mycket har dock hänt sedan 2018 så materialet uppdateras nu.

Nyligen fick vi i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över spridning och åtgärder för att motverka spridning av antisemitism på nätet. Det arbetet har vi precis påbörjat. Myndigheten genomför under året även en studie om svenska skolelevers attityder gentemot olika grupper, däribland judar. Vi ställer därtill frågor om ungdomars upplevda utsatthet samt om sociala medier. Vi kommer också genomföra en ny undersökning om antisemitiska attityder i den svenska befolkningen. Där ingår även frågor om sociala medier som nyhetskälla.

Både i vår senaste attitydundersökning och i SOM-undersökningen 2021 kunde man se ett samband mellan användning av sociala och högeralternativa medier och en konspiratorisk läggning. En amerikansk studie visar att tonåringar som angav att de använder sociala medier mer än fyra timmar per dag också hade väldigt stor benägenhet att sätta tilltro till olika konspirationsteorier. Här finns en stor samhällsutmaning och ett demokratiskt problem. Antisemitiska konspirationsteorier och hatspråk online kan inte bara påverka den mentala hälsan hos de unga vars identitet är måltavla utan bidrar även till att deras offentliga rum krymper. Här behöver alla vuxna ta ett ansvar.

Intervjuare: Mathan Shastin Ravid