Ledare SKMA Nyhetsbrev december 2023

Hösten 2023 är en mörk epok i SKMA:s fyrtioåriga historia. Efter den 7 oktober, med Hamas massaker mot civila israeler och det följande kriget i Gaza, med många civila offer, ställdes allt på ända. En flodvåg av antisemitism och hat har dränkt världen, inte minst i sociala medier.

När SKMA i somras inbjöd till årets konferens den 8 november, skedde det alltså i en annan värld, en annan tid. Ämnet för konferensen blev skrämmande aktuellt: Antisemitismen i sociala medier – hur ser den ut och hur kan den motverkas?

Ingen hade då hela bilden klar för sig av den antisemitiska malströmmen på sociala medier efter den 7 oktober, men man insåg redan att den hade ökat explosionsartat över hela världen. (Se SKMA:s sammanställning i nyhetsbrevet.)

Monika Hübscher, forskare i Duisburg-Essen och Haifa, visade att spridningen av hat generellt ökar kraftigt, och avsändare anpassar sina budskap för att kringgå AI-styrd moderering. Jakob Guhl, forskare i London, visade konkreta exmpel på hur antisemitiska budskap utformas idag. Båda gav också exempel på hur aktörer kan stävja utvecklingen.

En panel med deltagare från FOI, Expo och Försvarshögskolan gav intressanta exempel på den svenska utvecklingen, i islamistiska, högerextrema och andra miljöer men även i debatten om Israel. Glädjande nog fick SKMA:s novemberkonferens stort genomslag i media. (Se sammanfattning av konferensen i nyhetsbrevet.)

Den 9 november inbjöd SKMA och Judiska församlingen till en högtidssammankomst i Stockholms synagoga, till minnet av Novemberpogromens offer 1938. Stunden påverkades starkt av att det var blott en månad efter Hamas massaker på civila israeler, den största pogromen sedan andra världskriget.

Högtidstalare var DN-reportern Niklas Orrenius. Också han hade fått riva sönder sitt ursprungliga manuskript och skriva ett nytt. Han öppnade strävt, och citerade en judisk kvinna i hemstaden Malmö:

”Håll ni era fina tal, så flyttar vi så länge”.

Nog hade Niklas Orrenius vänt och vridit på sitt tal. Utan att skönmåla eller förfalla till önsketänkande beskrev han med hjälp av judiska röster från Skåne, det nödvändiga i att vi i det brokiga Sverige måste kunna leva oss in i varandras liv och öde. Allas framtid i Sverige hänger på detta, menade talaren.

För SKMA:s kansli och experter har den senaste tiden varit exceptionell. Ordinarie verksamhet med studieresor och utbildningar för elever och lärare i Sverige, har fortsatt i oförminskad omfattning. Till detta kommer en strid ström av frågor från media och allmänhet och uppdaterade lägesrapporter på SKMA:s blogg. Trots arbetsbördan är det glädjande att så många med stort förtroende vänder sig till SKMA för att få svar på frågor om den ökande antisemitismen.

SKMA har återkommande kritiserat antisemitiska yttringar, inte minst på sociala medier. Oroväckande nog har även influencers och opinionsbildare av olika slag uttryckt hatfyllda budskap och antisemitiska konspirationsteorier.

Vi välkomnar att både regering och opposition tydligt har tagit avstånd från antisemitism och hat, och ger Sveriges judar sitt stöd. Detta manifesterades den 6 december, då Riksdagens nätverk mot antisemitism arrangerade en kippavandring tillsammans med Judiska centralrådet. Trots sträng kyla var vandringen till Riksdagshuset välbesökt. I bankhallen talade Ulf Kristersson, Magdalena Andersson, Muharrem Demirok och Johan Pehrsson.

Den 13 december bjöd nätverket in riksdagens medlemmar till ett snabbinkallat seminarium i SKMA:s regi. Henrik Bachner föreläste om antisemitismen i Sverige och utvecklingen efter den 7 oktober. SKMA ser initiativet från Riksdagens nätverk som en vilja att motverka tendensen i debatten att använda antisemitismen för egna politiska syften. Den tendensen bidrar inte till förståelsen av problemet, tvärtom ökar det polariseringen och försvårar arbetet mot antisemitism.

På Novemberkonferensen samtalade jag med Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker aktiv i SKMA sedan slutet av 1980-talet. Hans slutsats är tänkvärd: trots den mörka tid vi upplever har arbetet mot antisemitism och rasism i Sverige under fyrtio år varit fruktbart. Trots polarisering och hot finns idag ett ökat medvetande och ett brett stöd för SKMA. Våra frågor tas på större allvar. Folkbildning gör alltså skillnad, och att förändra attityder är möjligt, förutsatt att arbetet bedrivs uthålligt och långsiktigt.

Ulrika Knutson