SKMA: Den antisemitiska vågens avtryck i Sverige. En lägesbild

SKMA Nyhetsbrev december 2023 

Hamas terrordåd och det påföljande Gazakriget har utlöst en kraftig våg av antisemitism i stora delar av världen. Den har även lämnat tydliga avtryck i Sverige. Antalet antisemitiska incidenter har ökat, spridningen av hat och konspirationsteorier i sociala medier är omfattande och svenska judar vittnar om en tilltagande otrygghet.

Den våg av antisemitism som svept över stora delar av världen efter Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober och det påföljande Gazakriget är kraftig. Den har manifesterats på många olika sätt, även i Sverige.

Att terrorn och kriget skulle komma att förstärka antisemitismen var förväntat. Det är ett mönster som upprepats sedan decennier, senast under Gazakrigen 2009, 2014 och 2021.

Denna gång är kraften i det antijudiska utbrottet starkare. Det kan delvis hänga samman med våldets karaktär, omfattning och konsekvenser – Hamas massaker på hundratals civila israeler och Israels krigföring som dödat många tusen civila palestinier och lagt delar av Gaza i ruiner – och de reaktioner detta utlöst, men utan tvekan är utvecklingen även en effekt av den roll sociala medier spelar för att sprida och förstärka desinformation, konspirationsteorier och hat. Det har även riktats anklagelser mot ryska aktörer för att underblåsa utvecklingen i syfte att stärka motsättningar i europeiska länder. Det ska också påminnas om att den ökade antisemitismen inte blossat upp i ett vakuum, utan bör ses som en ny och mer allvarlig fas i en i många länder sedan länge alltmer synlig antijudisk strömning.

En annan tendens som kunnat iakttas under längre tid men som nu blivit tydligare är det ogenerade sätt med vilket mytbildningar och hat sprids. Den skyddsvall mot öppen antisemitism som i liberala demokratier växte fram decennierna efter folkmordet på Europas judar har visserligen eroderat över tid, men den har ändå fortsatt att ha en delvis hämmande inverkan. I vissa opinioner tycks resterna av denna barriär nu ha spolats bort, i andra har den sannolikt aldrig funnits.

Vad som däremot inte är nytt är de budskap som förmedlas. Troperna, konspirationsteorierna, det nakna hatet, våldsfantasierna – allt känns igen, i vissa fall sedan århundraden. Detsamma gäller följdverkningarna: trakasserierna, de fysiska attackerna, vandaliseringen av synagogor och gravar.

Utvecklingen i Sverige

Liksom i andra länder har i Sverige manifestationer och andra yttringar förekommit där Hamas terrordåd försvarats och hyllats. I propalestinska demonstrationer har slagord använts som kan och i många fall bara kan förstås som att Israel saknar existensrätt och måste avskaffas eller utplånas. Det är ett krav som i princip aldrig riktas mot andra stater, inklusive sådana som begår allvarliga övergrepp eller utgör en part i krig och konflikter. I detta fall har parollerna dessutom skanderats i direkt anslutning till en massaker begången av en radikalislamistisk, antisemitisk terrorrörelse som har Israels utplåning som uttalat mål.

I demonstrationer har även plakat förekommit som likställer Israel med Nazityskland och kriget i Gaza med Förintelsen, ett budskap som förvanskar och relativiserar Nazitysklands folkmord på Europas judar och avlegitimerar Israel, och som sedan länge spelat en viktig roll i antisemitiska diskurser. I Malmö arrangerades en demonstration mot Israel utanför synagogan, ett tydligt exempel på hur judar som kategori ställs till ansvar för Israels agerande. Kollektiv skuldbeläggning av detta slag är en central beståndsdel i antisemitiskt tänkande.

Dessa inslag är allvarliga men kan och ska inte, som skett i vissa fall, användas för att på ett generaliserande och misstänkliggörande sätt beskriva manifestationer som riktar kritik mot Israels krigföring i Gaza och uttrycker solidaritet med det palestinska folket.

Rent allmänt förefaller den antisemitism som manifesterats i Sverige komma från ett brett spektrum av avsändare, med hemvist över hela den politiska skalan. Den har dock varit särskilt tydlig i islamistiska miljöer, bland vissa grupper med migrationsbakgrund i Mellanöstern och inom vissa vänstermiljöer. Den har också varit tydlig på den högerextrema kanten.

Ökat antal incidenter

Sedan den 7 oktober har antalet rapporterade antisemitiska incidenter och hatbrott ökat markant i flera länder. Det handlar om alltifrån hatiska budskap, trakasserier, hot, våld och skadegörelse till en massiv spridning av antisemitism i sociala medier.

I Sverige ökade, enligt polisen, anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv med 46 procent månaden efter 7 oktober. Även antalet antisemitiska incidenter som rapporterats till Judiska centralrådet har ökat markant under samma period.

Den senaste tidens händelser, och uppmaningar till våld mot judar från radikala islamister, har också lett till att hotbilden mot judiska mål i Europa och Sverige har ökat markant. ”Det är hotdrivande mot synagogorna och mot judiska personer. Det är ingen tvekan om att hotbilden har gått upp”, sade Per Engström, sektionschef på Nationella operativa avdelningen (Noa) vid polisen, i en TT-intervju den 7/11. Av denna anledning har polisen skärpt sin bevakning av judiska institutioner. I slutet av oktober beslutade regeringen om ett tillskott på 10 miljoner kronor till Judiska centralrådet för säkerhetshöjande åtgärder.

Många svenska judar vittnar om en ökad oro och rädsla. En studie som Infostat genomförde i mitten av november på uppdrag av Judiska centralrådet pekar på att otryggheten kring att leva med öppen judisk identitet i Sverige tydligt har tilltagit sedan den 7 oktober. Judiska församlingen i Göteborg har uppmanat sina medlemmar att inte bära synliga judiska symboler eller markörer och heller inte prata hebreiska i offentliga miljöer.

Trakasserier i skolor

I medier har bland annat rapporterats om antisemitiska yttringar i skolor, däribland trakasserier av judiska elever i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra kommuner. Det handlar om incidenter där elever hotats, angripits med hänvisning till Israel, om Hitlerhälsningar och hakkorsklotter. Enligt en enkät som Ekot skickade till skolor i Göteborg rapporterade elva av de 37 som svarade att antisemitism förekommer på skolan och sex att den ökat sedan kriget bröt ut.

Den 7/11 beskrev Aftonbladet hur utsatthet för unga kan se ut. Tidningen intervjuade en 19-årig judinna, i reportaget kallad ”Sara”, som går sista året på gymnasiet i en mellanstor svensk stad. ”Sara” vittnade om återkommande antisemitiska angrepp efter den 7 oktober. ”I veckan spottade en kille på mig på stan. Han skrek ’fuck jude’. Det var ingen jag känner. Flera andra personer har förföljt mig och skrikit ’heil Hitler’,” berättade hon. ”Vid flera tillfällen i skolan har folk sjungit hatiska ramsor och skrikit ’free Palestine’ när jag gick förbi.” På sociala medier har hon mottagit hat och hot. Till Aftonbladet säger ”Sara” att hon inte längre känner sig trygg i skolan och därför slutat gå dit.

I Malmö hittades den 5/11 en bombattrapp och ett hakkors utanför en bostad där det bor personer med familj i Israel. Polisen uppfattar det som ett tydligt hot riktat mot dem, rapporterar Sydsvenskan. I Göteborg har graffiti med uppmaningen ”Döda judar” återfunnits på flera platser.

Sociala medier

Spridningen av antisemitism i sociala medier har varit omfattande. SKMA har bland annat följt utvecklingen bland svenskspråkiga konton på X (fd Twitter). Veckorna efter 7 oktober publicerades en stor mängd inlägg kopplade till terrorn och kriget som bland annat inbegrep hyllningar av Hamas massakrer, maningar till utplåning av Israel, memer som likställer davidsstjärnan med hakkorset och kriget i Gaza med Förintelsen. Bland de antisemitiska kommentarerna dominerade dock påståenden som sprider konspirationsteorier om att judar kontrollerar medier, banker och politik, styr USA och världen. I inlägg benämns judar med ord som ”judesvin”, ”äckliga judar”, ”ondskan på jorden”, ”förpestar hela världen”, det förekommer uppmaningar till mord på judar liksom beklaganden över att Hitler inte mördade alla judar.

Vilka avsändarna är, är svårt att säga. Många konton profilerar sig som ”propalestinska”. Av namnen att döma förefaller vissa ha bakgrund i Mellanöstern men det gäller inte flertalet. I kören finns även högerextrema röster, uppenbart uppmuntrade av det ökade judehatet.

Stiftelsen Doku publicerade den 12/11 en granskning av vad som beskrivs som ”ett antal svenska arabiskspråkiga pro-palestinska och islamiska grupper på sociala medier”. Grupperna och kontona har anonymiserats, och det är svårt att veta hur representativa de är för de miljöer som undersökts. Enligt Doku är antisemitismen och stödet för Hamas emellertid utbrett i de grupper som granskats.

En stor del av judehatet är klätt i ett religiöst språk, skriver Doku. Ett exempel lyder: ”Judar! Guds hämnd kommer till dem – Detta är de mest orena människorna på jorden – Åh Gud, slakta den – Den som stjäl land kommer att stjäla vad som helst – Hahahaha smuts folk – Må Gud bränna dem med helvetets eld”.

Nyhetsrapporteringen från kriget framställs av många som proisraelisk och förklaras med konspirationsteorin om att judar eller ”sionister” styr medierna i Sverige och väst. Några exempel från de citat Doku återger: ”När en jude äger Aftonbladet, det är inte konstigt att skriva en sånt propaganda”, ”Sanningen är att judiska sionister äger alla tidningar i Europa”, ”Samma med Expressen, ja jag vet att de är judisk som alla media i Sverige”. I inläggen pekas även enskilda journalister och nyhetschefer ut som judar eller sionister, skriver Doku.

Andra antisemitiska troper som reproduceras handlar om att judar eller ”sionister” är dagens nazister, att undervisning om antisemitism i skolorna är ett verk av ”Israellobbyn” och att Israel låg bakom terrorattacken mot USA den 11 september 2001 och skapade IS.

Den 11 oktober, bara dagar efter Hamas attack och krigsutbrottet, publicerade Inas Hamdan i Sydsvenskan en granskning av vad som skrevs i skånska palestinska eller propalestinska grupper i sociala medier. Enligt Hamdan hyllades terrordåden i Israel i hundratals inlägg, ofta med unga avsändare. Det förekom även hatiska uttalanden om judar och antisemitiska konspirationsteorier.

Antisemitismen är särskilt tydlig på Tiktok, skrev Hamdan. I ett inlägg påstods att alla stora svenska nyhetskanaler ”ägs av judiska familjer”. Inlägget fick över 200 000 visningar och responsen var övervägande positiv, med över 13 000 gillamarkeringar, noterade hon. (Läs även SKMA:s intervju med Inas Hamdan.)

Influerare

Hur antisemitismen sprids och i ökad grad normaliserats avspeglas i en rad olika sammanhang. Expressen kunde i en granskning den 13/11 visa hur försvar för Hamas massakrer och antijudiska konspirationsteorier under föregående månad återkommande luftats i ”Pink Room”, Sveriges största Facebookgrupp för kvinnor och icke-binära, med över 184 000 medlemmar. Tidningen redovisar en rad inlägg som påstår att nyhetsrapporteringen är vinklad och att det beror på att judar eller ”sionister” kontrollerar svenska medier, Facebook eller, som det heter i ett inlägg, ”styr hela Europa och USA”. Även påståenden som ansluter till medeltida blodsanklageser har förekommit.

Antisemitiska inlägg har inte bara fått ligga kvar utan har i något fall även fått stöd av gruppens grundare, Roba Kadhem, fram till nyligen kommunikatör på Malmö stads projekt ”Öppna Malmö”, som bland annat ska motverka rasism, och tidigare politisk sekreterare hos S i Malmö. ”Pink Room” har efter Expressens granskning sagt att de kommer att skärpa modereringen och ta bort hatiska kommentarer.

Mytbildningen om en judisk konspiration som tystar röster som är kritiska till Israel spreds även av Rosanna Charles och Sanna Guidetti i podden ”Högt i tak” den 2/11. För att belägga Charles påstående om att ”judar äger allt” spelade podd-duon även upp ett klipp med den för grov antisemitisk propaganda bekante artisten Kanye West, där han påstår att judar kontrollerar politik, ekonomi, medier och musikindustrin. Uttalandena kritiserades av SKMA och Judiska centralrådet. Avsnittet plockades bort och poddarna bad om ursäkt för uttalanden som de menade ”kan uppfattas som antisemitiska”, en ”ursäkt” som mötte förnyad kritik. Mytbildningar om judar och medier spreds också av Tiktok-profilen Joseph Avraham Said, som har över 120 000 följare.

En annan influerare som uppmärksammats för kollektiviserande påståenden om judar och likställanden mellan Israels krigföring i Gaza och Förintelsen är Natashja Blomberg, mer känd som ”Lady Dahmer”, och vars konto på Instagram har 70 000 följare. Konstnären Stina Wollter spred på sitt Instagramkonto, med över 300 000 följare, bland annat påståenden som anslöt till den antisemitiskt färgade organstöldsskröna som Donald Boström publicerade i Aftonbladet 2009. Wollters postningar kritiserades av SKMA i GP 22/11.

Att det är judarna, och inte Israel, som för krig i Gaza och att kriget kan likställas med Förintelsen var även budskapet från Pia Agestedt, som på Miljöpartiets hemsida uppgavs vara politisk sekreterare i MP i Uppsala. På sin Facebooksida skrev hon den 17/10: ”Folket som överlevde Förintelsen genomför nu en ny förintelse”. SKMA riktade skarp kritik mot uttalandet och uppmanade MP att ta avstånd från detta, vilket partiet omedelbart gjorde. Enligt uppgifter som senare nådde SKMA ska Agestedt ha lämnat posten som politisk sekreterare vid tiden för hennes inlägg.

Björn Alling, då vänsterpartistisk kommunpolitiker i Linköping, förkastade den 8/10 V-ledaren Nooshi Dadgostars fördömande av Hamas terrordåd och hävdade att Israel måste avskaffas. Han skrev att Dadgostar ”slickar sioniströv” och måste avgå. V inledde en uteslutningsprocess mot Alling, men hans utspel fick också stöd av en rad V-politiker. Den 12/11 uteslöts Alling från V.

Internationell våg

Vågen av antisemitism har lämnat ännu starkare avtryck i vissa andra europeiska länder liksom i USA. Den franska regeringen meddelade den 14 november att 1 518 antijudiska incidenter anmälts sedan den 7 oktober. Detta kan jämföras med att det under hela 2022 totalt registerarades 436 incidenter i landet. I Storbritannien registrerade Community Security Trust 1 324 antisemitiska incidenter under perioden 7 oktober till 15 november. Det innebär en ökning med 510 procent jämfört med samma tidsperiod 2022.

Även tyska myndigheter uppger att det skett en tydlig ökning av antisemitiska incidenter. Mellan den 7 oktober och 23 november anmäldes 680 antisemitiska hatbrott, 550 av dessa kan relateras till yttringar som rör utvecklingen i Israel och Gaza. Den tyska organisationen Recherche- und Informationsstellen Antisemitismus, RIAS, meddelade att antalet rapporterade antijudiska incidenter ökade med 240 procent under veckan mellan 9 och 15 oktober. I USA registrerade Anti-Defamation League 832 antisemitiska incidenter under månaden som följde på Hamas attack. Det innebär en ökning med 316 procent jämfört med samma period föregående år.

En markant förstärkning av antisemitism, underblåst av ledande politiker och medier, har även rapporterats från Turkiet. Den regeringsvänliga islamistiska tidningen Yeni Akit har krävt att turkiska judar ska fråntas sina medborgarskap och i sociala medier är spridningen av hat omfattande.

I Tunisien, där antijudiska stämningar sedan tidigare piskats upp av president Kais Saied, sattes en synagoga i brand i Al Hammah i samband med antiisraeliska protester. På flygplatsen i Machatjkala i den ryska delrepubliken Dagestan letade en rasande folkhop efter judar att lyncha när ett plan från Tel Aviv landat. I Naltjik, huvudstad i den ryska delrepubliken Kabardinien-Balkarien, stacks det judiska kulturcentret i brand.

Även från Kina rapporteras om en alltmer synlig antisemitism i samband med kriget, i synnerhet i sociala medier, men även i andra medier. Enligt DN 31/10 spred ett program i statstelevisionen påståenden om att judar representerar 3 procent av USA:s befolkning men kontrollerar 70 procent av landets förmögenhet. Antisemitismen är sanktionerad av den politiska ledningen, annars skulle censurapparaten plockat ner den, skriver DN.

Politiska reaktioner

Den ökade antisemitismen i Sverige har mötts av fördömanden av den svenska regeringen och oppositionen, liksom av opinionsbildare från höger till vänster. Men i den politiska debatten har det även funnits vänsterröster som sökt rättfärdiga Hamas terrordåd, försvarat slagord som frånkänner Israel existensrätt, och ekat eller försvarat antisemitiska troper. Bland högernationalister i och kring SD, ett parti med företrädare som frekvent ger uttryck för judefientlighet, men också bland vissa andra debattörer på högerkanten har frågan om antisemitism använts för att misstänkliggöra muslimer som kollektiv. Det bör framhållas att även antimuslimska strömningar och dessas politiska exploatering tydligt förstärkts av händelseutvecklingen i Israel och Gaza.

Vågen av antisemitism har även fördömts av regeringar i Europa liksom av EU-kommissionen. Michael O’Flaherty, chef för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, påminde om att det inte endast är Israel-Palestinakonflikten som triggar i gång antisemitism, utan att nästan varje dramatisk händelse i samtiden föder denna typ av reaktioner. Det är ett viktigt påpekande. Det hände under Covidpandemin, det hände i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och det händer nu igen, noterade han. Detta visar, sade O’Flaherty, att ”antisemitismen är en djupt rotad rasism i de europeiska samhällena”.

SKMA