Brås rapport 2022
Den 7 december publicerade Brottsförebyggande rådets (Brå) sin senaste rapport om polisanmälda hatbrott. År 2022 uppgick antalet polisanmälningar i vilka hatbrottsmotiv kunde identifieras till 2 695. I flera anmälningar förekom fler än ett hatbrottsmotiv, vilket resulterade i totalt 2 834 identifierade hatbrottsmotiv. På en övergripande nivå var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (53 procent) vanligast, följt av ospecificerade hatbrott (19 procent), hatbrott mot religiösa grupper (16 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (12 procent).
Bland främlingsfientliga och rasistiska hatbrott var 17 procent afrofobiska, 1 procent antiziganistiska, 1 procent hatbrott mot samer och 35 procent i kategorin övriga främlingsfientliga och rasistiska motiv. Hatbrott mot, vad Brå beskriver som, religiösa grupper var den näst vanligaste hatbrottskategorin 2022. I dessa ingick antisemitiska hatbrott (4 procent av samtliga hatbrottsmotiv), islamofobiska (8 procent), kristofobiska (1 procent) samt övriga hatbrott mot religiösa grupper (3 procent).
De antisemitiska hatbrotten utgjordes till stor del av hets mot folkgrupp, som oftast inte är riktat mot en specifik person, och brotten skedde oftast i digitala miljöer (31 %) men även i skolan (19 %) och på offentlig plats (18 %).
Under 2022 identifierades 145 hatbrott med antisemitiska motiv, vilket är en minskning med 14 % jämfört med 2020 då 170 hatbrott identifierades. 46 procent av de anmälda hatbrott 2022 utgjordes av brottet hets mot folkgrupp, vilket är en större andel i jämförelse med övriga hatbrottmotiv, påpekar Brå. Bland antisemitiska hatbrott representerade brottskategorierna skadegörelse 17 procent, ofredande (inklusive sexuellt ofredande) 15 procent och olaga hot 12 procent.
Brå:s hatbrottsstatistik presenteras numera vartannat år, och statistiken baseras sedan 2020 på ett annat dataurval än tidigare vilket innebär att den inte är jämförbar med tidigare hatbrottsstatistik. Viktigt att komma ihåg är också att hatbrottsstatistiken inte heller säger mycket om den faktiska förekomsten av hatbrott i samhället eftersom majoriteten av dessa brott inte polisanmäls.