SKMA Nyhetsbrev december 2023 

Nazistisk terminologi används oreflekterat i texter, och antisemitiska bilder återges utan att deras hatiska innehåll påtalas och förklaras. För att antijudiska föreställningar inte oavsiktligt ska reproduceras krävs ett mer kritiskt förhållningssätt till denna typ av språk och bilder, inte minst i undervisning. Det skriver antisemitismforskaren Monika Hübscher.

I ord som ingår i vardagsspråket i dagens Tyskland finns spår av den nazistiska ideologin och det utbredda bruket av dessa termer har lett till att de normaliserats och legitimerats. Ett oreflekterat bruk av nazistisk terminologi är alltså vanligt och det är även användandet av antisemitiska föreställningar utan att de dekonstrueras. Problematiska bilder och beskrivningar återfinns exempelvis i tyskt undervisningsmaterial i ämnen som rör Förintelsen, judiskt liv och antisemitism. Det förefaller finnas en överföring mellan generationerna av nazismens språk, åtföljd av en överföring av dess ideologi.

Språkets förmåga att rymma och förmedla antisemitiskt våld blir särskilt tydlig i bruket av ordet Judenstern (judestjärna) eftersom det antyder en koppling till judendomen istället för till nazismens våldsamma politik. Med den nazistiska ideologins språkbruk tvingades judar som “hygienisk profylax” bära en gul stjärna som identifierade dem som “fiender till den tyska nationella gemenskapen”, vilket representerade en eskalering i riktning mot massmord.[i] Om språkbruket ändrades till gul stjärna skulle kopplingen till judendomen klippas av och istället skulle det finnas anledning att belysa de diskriminerande praktiker i tysk historia då judar synliggjorts som judar i offentligheten genom att tvingats bära kännetecken, något som förekom redan under medeltiden.

Bland de andra ord som fortfarande regelmässigt används och som förmedlar nazistisk ideologi finns till exempel Tredje riket. I nazistisk ideologi inbegriper termen Tredje riket en önskan om en arisk värld, fri från judar. Mer korrekt vore att använda “det nazistiska Tyskland”.

Det fortsatta användandet av termer som myntades av nazisterna innebär att delar av deras mordiska ideologi reproduceras. Forskning visar att detta bruk försvårar en övergripande  förståelse av den nazistiska staten som en illegitim och våldsam regim. [ii]

Men även antisemitiska bilder bidrar till att förankra en särskilt seglivad form av hat. I mer än tusen år antogs att judar såg annorlunda ut, att deras fysiska utseende var annorlunda. Judar har tillskrivits och tillskrivs fortfarande oföränderliga egenskaper som påstås avspeglas i deras utseende. Användandet av antisemitiska bilder gör det möjligt att kringgå språkliga hinder och verbala tabun. Den omfattande spridningen av vissa antisemitiska bilder, och den konstanta upprepningen av stereotypen i till exempel läroböcker och annat utbildningsmaterial, förstärker tendensen att tillskriva bilden betydelse. I slutänden normaliserar det antisemitismen.

Den som lär sig om antisemitism kommer oundvikligen att utsättas för just den sortens begrepp och innehåll som vi vill motverka. För att kunna identifiera något som antisemitiskt måste man först lära känna de narrativ, konspirationsmyter, stereotyper, bilder och kodspråk som ingår i antisemitiska uttryck. Antisemitismen är kulturellt betydelsefull och måste förstås som en form av hat som ledde till folkmord. Antisemitism i ord och bilder förstärker detta historiska våld.

På goda grunder råder konsensus om att inte använda N-ordet eftersom det inrymmer diskriminerande praktiker och våld mot svarta. Om man måste visa antisemitiska bilder och språkliga uttryck är det av samma skäl viktigt att påtala deras hatiska innebörd genom att markera eller stryka över diskriminerande och avhumaniserande innehåll och dekonstruera de underliggande fördomarna och stereotyperna. Även i det språkbruk som används om antisemitism och Förintelsen ska nazistisk terminologi påtalas och problematiseras för att förhindra dess normalisering och tydliggöra hur den representerar en mordisk ideologi.

Exempel på dekonstruktion: korrigering av bildtext

Bilden är hämtad från en artikel om antisemitism på webbsidan SO-rummet. I bildtexten på sidan står: “Nazistisk propagandamålning från slutet av 1920-talet. En krökt, ful och lömsk judisk man i kontrast till en rakryggad, vacker och karaktärsfast arisk kvinna. Så ville nazisterna framställa de båda ‘raserna’.”

Förslag till en bildtext som dekonstruerar bildens antisemitiska budskap: ”Nazistisk propaganda hämtad från en målning från sent 1920-tal som förmedlar den avhumaniserande idén om judiska män som krumma, fula och lömska – en föreställning som var utbredd i nazisternas tankevärld och ideologi. Som kontrast, fantasin om den rakryggade, vackra och karaktärsfasta ariska kvinnan. På detta sätt ville nazisterna framställa olikheterna mellan de två. Föreställningen om de så kallade arierna som kontrasterades mot bilden av judarna som mindervärdiga syftade emellertid till att legitimera våldet och folkmordet på judarna.” I bilden har även en markering lagts på hakkorset.

Monika Hübscher

Doktorand vid Haifa universitet och forskare knuten till Duisburg-Essen-universitetet. Hübscher forskar om antisemitism i sociala medier och metoder för att identifiera och motverka den. Översättning: Lars M Andersson och Henrik Bachner.

[i] Cornelia Schmitz-Berning, Vokabular des Nationalsozialismus (Berlin: De Gruyter, 2007), 337–339.

[ii] Hübscher, M., & Pfaff, N. (under utgivning). Ambivalence and Contradictions in Education against Antisemitism: Exploring the Views and Experiences of Young Germans. Journal of Contemporary Antisemitism, 6(2)