SKMA Nyhetsbrev december 2023

Sydsvenskans reporter Inas Hamdan har granskat vad som skrivits om Hamas terrordåd och krigsutbrottet i Skånebaserade palestinska och arabiskspråkiga grupper i sociala medier. Resultatet visar på en oroande förekomst av antisemitism. SKMA bad Inas Hamdan fördjupa bilden.

Som reporter på Sydsvenskan har Inas Hamdan stått bakom flera uppmärksammade granskningar av hur olika aktörer sprider desinformation och hat i sociala medier. Tidigare i år avslöjade hon hur Al Jazeeras arabiska rapportering är en del av desinformationskampanjen om att den svenska socialtjänsten kidnappar muslimska barn och att det i Sverige skulle vara tillåtet att bränna Koranen men inte Toran. För denna granskning tilldelades Hamdan nyligen Stora journalistpriset i kategorin årets förnyare.

Några dagar efter Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober och inledningen på det påföljande Gazakriget publicerade Hamdan i Sydsvenskan en granskning av vad som skrevs om dessa händelser i ett antal Skånebaserade palestinska och arabiskspråkiga grupper och konton på sociala medieplattformar som Facebook och Tiktok. Resultatet visade på en oroande förekomst av antisemitism. För att få veta mer om detta bad SKMA om en intervju.

Hur såg reaktionerna på Hamas attack ut i de grupper du granskade?

Jag såg en hel del firanden. Vissa verkade fira att något hade skett i regionen utan att veta exakt vad som hade hänt. Men flera – både vuxna och barn – delade klipp på offren för attacken som paraderades i Gaza. Personer i Sverige firade tydligt att civila hade dött. I en av Skånes största palestinska Facebookgrupper bjöd en av administratörerna medlemmarna till ett ”bröllop”, det vill säga en fest, för att fira attackerna. I inbjudan inkluderades ett klipp där Hamas kör runt med lik och när de attackerar musikfestivalen. Flera inlägg spreds om personer som sköt upp fyrverkerier eller körde runt och firade attackerna i Malmö. Det är dock viktigt att notera att de som uttryckligen firade våldshandlingar mot civila var betydligt färre än de som verkade oinsatta.

Du skriver att det även förekom hatiska inlägg om judar och antisemitiska konspirationsteorier. Vad var det för yttringar och påståenden som spreds?

Det var först när Israel förklarade krig mot Hamas som jag såg hur antisemitism och konspirationsteorier började florera på sociala medier. Detta var särskilt utbrett på Tiktok, där jag märkte en tydlig ökning av antisemitiska inlägg. I mitt arbete analyserar jag noggrant innehållet på plattformen med hjälp av flera algoritmer, och i alla mina analyser dök det upp antisemitism och konspirationsteorier.

Konspirationsteorierna började med påståenden om att Israel attackerade sitt eget folk och att ingenting hände den 7 oktober. Det var många som spred att bilderna på offren från attackerna var AI-genererade. Därefter observerade jag hur alla som pratade om händelserna den 7 oktober anklagades för att vara judar eller vara kontrollerade av judar. Politiker, företag och medier – i flera virala inlägg såg jag hur de utsattes för konspirationsteorier. Särskilt medier har varit i fokus sedan den 7 oktober, där alla mediebolag, inklusive public service, anklagas för att vara kontrollerade av judar eller sionister. Begreppen judar och sionister används synonymt i dessa konspiratoriska inlägg.

Utöver detta har det förekommit många inlägg som framställer israeler som blodtörstiga eller som världskontrollerande – yttringar som är antisemitiska trots att de inte uttryckligen nämner judar.

Inlägg på Instagram som sprider den antisemitiska konspirationsteorin om att judar kontrollerar medier, i detta fall Aftonbladet.

Möttes dessa inlägg även av kritik?

I mitt arbete stöter jag på många hatfulla inlägg. Dock är det sällsynt att se hatfulla inlägg spridas utan att de kritiseras. Jag ser ofta hur unga människor står upp mot rasism, sexism och andra former av hat. Men när det gällde dessa specifika inlägg, var det ofta så att ingen motsatte sig eller kritiserade dem.

Ett inlägg som verkligen stack ut påstod att alla medier i Sverige kontrollerades av judar och att de därför ’dolde sanningen’. Inlägget var skrivet på svenska. Hundratals kommentarer stödde skaparen och spred annan antisemitisk propaganda, medan jag endast kunde hitta en handfull kritiska kommentarer. Inlägget, som fortfarande finns kvar, har fått nästan 50 000 gillamarkeringar och hundratusentals visningar.

Har du följt vad som skrivs i dessa eller liknande grupper i sociala medier efter den granskning du publicerade och vad kan du säga om den fortsatta utvecklingen när det gäller förekomst av antisemitism?

Ända sedan konflikten blossade upp har jag sett ett ökande engagemang för Palestinafrågan på sociala medier. De flesta aktivister uttrycker sig naturligtvis inte antisemitiskt. Jag ser unga som genuint mår dåligt och vill stoppa lidandet i Gaza.

Men en tydlig tendens jag har märkt är en benägenhet att tro på konspirationsteorier. Några veckor efter attacken började en kreatör med hundratusentals följare på Tiktok att hetsa mot Sveriges Radio och chefer där som har judisk bakgrund. Han hävdade att deras judendom var bevis på att de agerade i Israels intresse.

Det talades dessutom ständigt om att svenska medier kontrollerades av USA och Israel. Detta budskap spreds av några av Sveriges största influencers. Även om de inte uttryckligen pekar ut judar när de säger detta, är det felaktigt, konspiratoriskt och bidrar till att främja ett antisemitiskt narrativ.

Det har även förekommit påståenden om att Israel attackerade sin egen befolkning den 7 oktober eller att ingenting alls hände den dagen. Diskursen på Tiktok generellt präglas av stora kunskapsbrister. Det är unga som undervisar andra unga utifrån opålitliga källor och aktörer som vill sprida desinformation. Jag har sett unga sprida information från den alternativa högern i USA, rysk propaganda och islamistisk desinformation.

Jag har också tydligt märkt att extremistiska rörelser har intensifierat sina försök att rekrytera unga på sociala medier. De utnyttjar desinformationsfloden bland unga för att rekrytera dem till religiösa eller politiskt extremistiska rörelser. Flera av dessa rörelser är terrorstämplade i många europeiska länder men tillåts agera fritt på Tiktok.

Hur vanliga är enligt din bedömning antisemitiska uttryck i debatten om Israel och Palestina i svenska arabiskspråkiga forum i sociala medier?

Det jag har funnit mest intressant och oroande är att unga har spridit mer antisemitism på svenska via Tiktok än vad arabisktalande vuxna har gjort via Facebook. Tidigare var arabisktalande forum på Facebook en betydande källa till antisemitism i Sverige. Den yngre generationen har generellt varit skyddad från detta, eftersom de inte använder Facebook och ofta inte kan följa komplexa samtalsämnen på arabiska, även om det är deras modersmål.

Men medan antisemitism och konspirationsteorier fortfarande sprids flitigt på Facebook, har allt fler aktörer där börjat vända sig till Tiktok. Eftersom Tiktok huvudsakligen är en muntlig plattform och öppen för alla, har unga och vuxna kunnat radikalisera varandra. Samtidigt sprids konspirationsteorier om att inte använda Meta-plattformar, eftersom ägaren är jude. De mest antisemitiska arabiska aktörerna har således flyttat från Facebookgrupper till öppna Tiktok-forum, men även till slutna forum på WhatsApp och Telegram.

Inas Hamdan. Foto Bengt Arvidson

Från vilka källor hämtar de som sprider antisemitism dessa idéer?

Det jag har märkt är att de som vill sprida antisemitism hämtar material från alla platser som erbjuder det. Jag har upprepade gånger sett hur personer i Sverige sprider innehåll från högerextrema och rasistiska kanaler i USA. Dessa kanaler hetsar samtidigt mot grupper dessa personer tillhör, men det som sprids är enbart narrativ om till exempel hur dåliga judar är och konspirationer om en världsordning. Allt om muslimer, rasifierade och andra minoriteter klipps ut. Jag ser även hur narrativ från Ryssland eller islamistiska rörelser återspeglas i dessa inlägg. Det är vanligt att konspirationsteoretiker används som pålitliga källor.

Men det mesta grundar sig i vad andra kreatörer säger. En meme kan bli viral, varefter någon gör en kort video om den, och detta blir sedan en vanlig samtalspunkt. Ett exempel på detta är hur jag först såg en meme som jämför Israel idag med Nazityskland. Sedan gjorde någon en video där de dramatiserade händelsen genom att skådespela hur israelerna kom till Palestina för att söka hjälp, för att sedan förråda folket och ”göra samma sak som Hitler gjorde mot dem”. Detta har sedan blivit ett vanligt argument som skapat nya memes. Det är som ett självförstärkande kretslopp.

I kölvattnet på terrorn och krigsutbrottet har även antimuslimska strömningar stärkts. Hur märks detta? Vad är det för påståenden och anklagelser som sprids?

Jag har märkt tydligt hur antimuslimska strömningar har stärkts. Både inom politiken och på sociala medier har ribban höjts för vad man kan säga om muslimer som grupp. På X, tidigare Twitter, har mängden antimuslimskt hat på svenska ökat rejält. Även rasism har blivit mer utbredd. Jag märker detta från kommentarer på inlägg och i samtal med andra personer. På plattformar som Tiktok har våldsbejakande högerextrema grupper också börjat försöka rekrytera fler.

Dessa kreatörer på sociala medier attackerar enskilda individer som har utländsk bakgrund och driver anklagelser om att invandrare har förstört Sverige. De använder sig gärna av saker som kravallerna efter koranbränningarna eller demonstrationerna för Palestina för att illustrera att det de uppfattar som svenskhet håller på att försvinna. De talar också gärna om att det pågår en etnisk rensning mot svenskar.

Även de grundar mycket av vad de säger på konspirationer. De hävdar gärna att alla politiker och ”de som styr” aktivt och medvetet har förstört Sverige. Tittar man närmre ser man väldigt mycket som liknar den retorik som sprids av den rasistiska alternativhögern i USA och av vit nationalism-rörelser.

SKMA