SKMA Nyhetsbrev december 2023

Den förstärkta antisemitismen har lett till ökad otrygghet bland Sveriges judar. Ledande politiker har dock på ett tydligare sätt än tidigare tagit situationen på allvar. Det säger Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet i Sverige.

Efter den 7 oktober har vi sett en kraftig förstärkning av antisemitismen internationellt. Hur har detta påverkat judar i Sverige, hur märker ni av det bland era medlemmar?

Vi har märkt av det väldigt tydligt. Många svenska judar har under den tid som gått sedan den 7 oktober upplevt en ökad otrygghet i samhället. Det kan handla om att många drar sig för att öppet visa att de är judar. Initialt kunde vi även se att många drog sig för att besöka judiska institutioner. Tack vare ett väldigt bra arbete av våra säkerhetsavdelningar och en god dialog med Polisen har vi kunnat öka tryggheten kring judiska institutioner. I slutet av oktober fattade regeringen beslut om att tilldela Judiska centralrådet 10 miljoner kronor för säkerhetsarbetet. Tack vare detta extra tillskott kan vi nu ytterligare stärka säkerheten och därmed tryggheten i hela Sverige.

Aron Verständig. Foto Karl Gabor

Antalet antisemitiska incidenter som rapporterats till Judiska centralrådet har ökat. Vad är det främst som har anmälts?

Det våra medlemmar främst har kontaktat oss kring gäller olika former av antisemitiska yttranden på sociala medier. Det kan handla om etablerade influerare som sprider ren antisemitism på sina konton, men det kan också handla om personer med en mindre följarskara och även meddelanden som skickats direkt till judiska personer med antisemitiskt innehåll.

Går det att se några tydliga skillnader i utsatthet för judar på olika platser i landet?

Min bild är att judar som lever på platser med en liten judisk befolkning ofta känner sig mer utsatta. I en undersökning som Judiska centralrådet beställde från analysföretaget Infostat i mitten av november uppgav åtta av tio att det finns områden som känns otrygga på grund av antisemitism. Framför allt nämns Malmö, förorter med en stor befolkning med ursprung i Mellanöstern, storstäder generellt samt stora folksamlingar.

Hur upplever du att samhället – politiker, opinionsbildare och andra – har reagerat på den ökade antisemitismen och judars utsatthet?

Jag upplever att ledande politiker, inklusive regeringen, på ett tydligare sätt än tidigare har tagit situationen på allvar. Beslutet om extra säkerhetsbidrag kort efter den 7 oktober är ett exempel. Dessvärre har vi kunnat se hur antisemitismen blivit ett slagträ i debatten från såväl höger som vänster vilket jag inte tror gynnar oss judar på längre sikt. Många opinionsbildare, även de som inte är kända för att stödja Israel, har markerat tydligt mot antisemitism och för Israels rätt till självförsvar. Självklart finns det opinionsbildare som inte tagit judars utsatthet på allvar, men jag skulle säga att de är i minoritet. De som förminskar antisemitismen är till stora delar personer som är aktiva på sociala medier.

Vad önskar du se framöver i form av åtgärder och satsningar?

På kort sikt tror jag främst det handlar om trygghetsskapande åtgärder. En sådan åtgärd skulle vara en permanent polisnärvaro vid judiska institutioner. På kort och framför allt lång sikt behövs kraftfulla insatser när det gäller att utbilda barn och unga men även nyanlända om vad antisemitism är och var gränsen går mellan legitim Israelkritik och rent judehat. Polisen men även politikerna behöver även kraftigt markera mot den antisemitism som framkommer i såväl manifestationer som på sociala medier.

Intervjuare: Mathan  Shastin Ravid