SKMA Nyhetsbrev december 2023

Vi jobbar hårt för att vara en stark röst för unga judar i Sverige just nu, i en tid då många inte vågar visa sin judiska identitet, säger JUS ordförande Hanna Nir.

Den 9 november delade SKMA ut Elsapriset, en utmärkelse till unga som via sociala medier eller på annat sätt motverkar antisemitism och andra fördomar. Priset består av ett diplom och 20 000 kr.

2023 års Elsapris tilldelades Judiska ungdomsförbundet i Sverige (JUS) för dess betydelsefulla insatser för att motverka antisemitism och upplysa om judiskt liv och identitet i Sverige. Med utgångspunkt i en konsekvent antirasistisk hållning har JUS via sociala medier och på andra sätt ihärdigt synliggjort, bemött och ökat medvetenheten om fördomar och hat som drabbar svenska judar. Och med Instagramkontot ”Stolt jude” och med boken med samma titel, som utkom 2022, har JUS, med sikte framför allt på unga, spridit kunskap om den judiska minoritetens mångfald och erfarenheter.

SKMA ställde några frågor till JUS ordförande Hanna Nir.

Grattis till Elsapriset 2023. Hur reagerade ni på nyheten att ni tilldelats priset?

Med stor glädje! Att tilldelas Elsapriset just nu var verkligen ett ljus i vår väldigt mörka vardag.

Efter Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober och det påföljande kriget i Gaza har antisemitismen ökat, inte minst i sociala medier. Hur märker och bemöter ni detta?

Det genomsyrar hela vårt arbete. Vanligtvis arbetar vi både med att främja judiskt liv och motverka antisemitism. Sedan den 7 oktober har vi däremot nästan uteslutande tvingats ägna oss åt det sistnämnda. Många av våra medlemsföreningars aktiviteter har behövts ställas in av säkerhetsskäl, många unga hör av sig och är oroliga både nu och för framtiden. På våra konton på sociala medier, där vi är vana att bemöta antisemitism, ser vi en stor ökning. Vi ser även att vi får fler hatkommentarer på Instagram, en plattform som tidigare varit mer skonad. Vi jobbar hårt för att vara en stark röst för unga judar i Sverige just nu, i en tid då många inte vågar visa sin judiska identitet.

JUS styrelse i samband med utdelningen av Elsapriset. I mitten med diplom, Hanna Nir. Foto Mathan Shastin Ravid

Ni får också priset för er konsekvent antirasistiska hållning. Varför är det viktigt att bekämpa alla former av gruppfientlighet?

Vi ser ofta hur delar av den antirasistiska rörelsen misslyckas med att inkludera antisemitism i sin aktivism. Vi vill visa att de har fel, att gruppfientlighet måste bekämpas oavsett vem som är den utsatte och vem som är avsändaren. Annars faller ens engagemang ganska platt om du frågar oss.

I debatten finns en tendens att använda frågan om antisemitism i politiska syften. Hur ser JUS på detta?

Det är något vi är väl medvetna om och ofta kritiserar. Det kommer från hela det politiska spektrat. Högern pekar lätt mot vänstern och antisemitismen med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika, men har svårt att göra detsamma när till exempel SD är i blåsväder. Vänstern talar gärna högt om Förintelsen och högerextrem antisemitism men ogärna om den antisemitism som funnits, och fortfarande finns, inom den svenska vänstern eller i olika minoritetsgrupper. Vi brukar säga att detta är att använda judar ”som ett slagträ” för sin egen politiska agenda snarare än att bekämpa antisemitism. Bryr man sig genuint om detta ska det spela mindre roll var judehatet kommer ifrån och mer att agera konsekvent.

Sedan den 7 oktober upplever många judar en ökad otrygghet i det svenska samhället. Vad behöver göras för att motverka denna utveckling?

Mycket. Det är en svår och lång väg att gå. Men man kan tala om kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De kortsiktiga, mer akuta är att säkra judars trygghet här och nu. Att judiska föräldrar är rädda att skicka sina barn till skolan är en bottenlös skam för Sverige. Att man tillåts bränna Israels flagga och demonstrera utanför Malmös synagoga på shabbat är detsamma. Men ökad säkerhet räcker inte. Det finns en enorm kunskapslucka om både antisemitism och judiskt liv i Sverige. I skolan lär man sig lite snabbt om Förintelsen, men inget om samtida antisemitism. Vissa vet knappt att det bor judar i Sverige idag. Ett rejält kunskapslyft hos såväl elever som lärare och anställda i offentlig sektor är nödvändigt.

I prismotiveringen nämns ert Instagram-konto ”Stolt jude” – vad är det?

På ”Stolt jude” vill vi utifrån unga judars egna berättelser visa vad det innebär att vara jude i Sverige idag och hur oändligt många olika sätt man kan vara det på. Kontot har idag nästan 9 000 följare!

Intervjuare: Mathan Shastin Ravid