SKMA Nyhetsbrev december 2023

På SKMA:s konferens om antisemitism i sociala medier gavs en mörk bild av utvecklingen internationellt såväl som i Sverige. Spridningen av hat ökar och avsändare anpassar sina budskap för att kringgå AI-styrd moderering. Men det gavs också exempel på hur aktörer som arbetar för att motverka denna utveckling kan bli mer effektiva.

Sedan 2015 har SKMA arrangerat en årlig konferens som belyser olika aspekter av antisemitism. Temat för årets konferens, som ägde rum den 8 november i Stockholm och arrangerades i samarbete med Forum för levande historia och The Institute for Holocaust Research in Sweden (IHRS), var antisemitism i sociala medier.

Syftet med konferensen, som genomfördes med stöd av Gerald och Monica Naglers stiftelse, var att öka kunskapen om och förbättra möjligheterna att motverka spridningen av antisemitism i sociala medier. Den riktade sig framför allt till journalister, politiska beslutsfattare, forskare, lärare samt myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga och motverka rasism och politisk extremism. Cirka 120 personer deltog.

Konferensen öppnades av SKMA:s ordförande Ulrika Knutson. Med utgångspunkt i Hamas massaker i Israel den 7 oktober och det påföljande kriget i Gaza beskrev hon hur antisemitismen förstärkts globalt och i Sverige. Sociala medier spelar en avgörande roll för denna utveckling, varför ökad kunskap på detta område är nödvändig, påpekade Knutson. Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia, underströk att arbetet mot antisemitism måste intensifieras och välkomnade att regeringen givit myndigheten i uppdrag att belysa antisemitismen i sociala medier och hur den kan motverkas.

Konferensen öppnades av SKMA:s ordförande Ulrika Knutson. Foto Mathan Shastin Ravid

Med anledning av det är 40 år sedan SKMA bildades förde Ulrika Knutson ett samtal med Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker och medlem i SKMA, om organisationens utveckling över tid. Bruchfeld hänvisade bland annat till Radio Islam-affären i slutet av 1980- och början på 1990-talet och påpekade att SKMA:s försök att väcka opinion mot antisemitism då på många håll möttes av tystnad och likgiltighet. Idag finns ett brett stöd för organisationen och frågan tas på större allvar, sade han. Det som nu händer visar att arbetet med upplysning, utbildning och förändring måste vara långsiktigt, betonade Bruchfeld.

Algoritmer förstärker

Den första av konferensens två föreläsningar hölls av Monika Hübscher, forskare med inriktning på antisemitism i sociala medier vid universiteten Duisburg-Essen och Haifa. Hübscher beskrev hur spridningen av judehat på olika plattformar ökat explosionsartat efter den 7/10 och förklarade hur algoritmer bidrar till att förstärka extrema budskap och sammankoppla människor med samma preferenser, och hur sociala medieföretag därmed både främjar och profiterar på hat.

Monika Hübscher. Foto: Mathan Shastin Ravid

I jämförelse med antijudiska yttringar i andra sammanhang är antisemitismen i sociala medier i verklig mening global, påpekade Hübscher. Antisemitiska budskap anpassas till restriktioner eller AI-styrd moderering, där sådan finns. Genom kodord och medvetna felskrivningar undviks upptäckt och genom användandet av bilder (memer) kan språkliga hinder överskridas och tabun som gäller verbala yttranden kringgås.

Studier visar att sociala medier är den plats där judar på det mest direkta sättet upplever sig utsatta för antisemitism och att mötet med dessa budskap har en djupgående negativ inverkan på judars liv och trygghet. Det leder till rädsla och nedstämdhet, till att människor döljer sin judiska identitet och undviker sociala medier. Men det leder också till angrepp på judar i den verkliga världen, underströk Hübscher.

Extrema subkulturer

Jakob Guhl, forskare vid The Instititue for Strategic Dialogue, ISD, i London, belyste i sin föreläsning hur olika politiska aktörer – högerextrema, islamistiska, vissa vänstermiljöer, konspirationiska grupper – sprider antisemitism i sociala medier och beskrev de centrala troper, konspirationsteorier och kodord som används. En studie som ISD genomfört av engelskspråkiga postningar i sociala medier visade på en markant ökning av antijudiska kommentarer dagarna efter Hamas terrordåd.

Guhl gav även en bild av utvecklingen på olika plattformar. På X (fd Twitter) fördubblades enligt ISD antalet antisemitiska inlägg efter att Elon Musk övertog företaget 2022. På sk. alternativa plattformar som till exempel Telegram, BitChute och Odysee, som har liten eller ingen moderering, finns högerextrema subkulturer där grovt hat och uppmaningar till våld mot judar sprids. Öppet hat och våldsuppmaningar sprids även av radikala islamister.

Jakob Guhl. Foto Mathan Shastin Ravid

I ett panelsamtal med Hübscher och Guhl, lett av Karin Kvist Geverts, historiker och föreståndare för IHRS, diskuterades strategier för att motverka antisemitism i sociala medier. Det är viktigt att det finns en institution som användare kan rapportera antisemitiska yttranden till, och som kan analysera dessa och göra polisanmälningar, menade Hübscher. Hon rekommenderade vidare olika aktörer som arbetar mot antisemitism att skapa ett nätverk som kan få många följare i sociala medier, och att budskapen där dekonstruerar och utbildar om antisemitism, snarare än att bara bemöta antisemitiska inlägg, vilket kan bidra till att de får ökad spridning. Guhl betonade vikten av att sätta press på stora sociala medieföretag att efterfölja de regler de själva satt upp.

Svensk kontext

Konferensen avslutades med ett panelsamtal under ledning av Ulrika Knutson om antisemitism i sociala medier i en svensk kontext. Hannah Pollack Sarnecki, forskare med inriktning på våldsbejakande extremism vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, påpekade att spridningen av antisemitism är konstant i svenska högerextrema miljöer, men att den intensifierats sedan den 7 oktober. Med en ökad spridning av extremistisk propaganda i sociala medier följer en ökad risk för våld, sade hon och påminde om att flera gärningspersoner bakom våldsdåd i Sverige under senare år rört sig i dessa miljöer.

Även Daniel Poohl, vd för Expo, framhöll kopplingen mellan det aggressiva tonläget i sociala medier och risken för våld. Han underströk vikten av att plattformar modereras, men såg inget genuint intresse för detta från ägarna. Poohl påpekade vidare att den antisemitism som sprids från svenska konton på olika plattformar inte endast kan analyseras ur ett nationellt perspektiv utan ska ses som ett transnationellt problem.

Evin Ismail, lektor vid Försvarshögskolan och forskare med inriktning islamistisk antisemitism, betonade vikten av att ta islamistiska gruppers ideologi och propaganda på större allvar. För islamistiska rörelser är antisemitismen central, det gäller i synnerhet konspirationsteorin om ett evigt krig mot islam som leds av judar, sade hon. Propagandan förenar mytbildningar hämtade ur förfalskningen Sions vises protokoll med extrema tolkningar av islam. För att motverka dessa idéer är det viktigt att demonstrera hur politiska aktörer använder religionen för att få legitimitet och visa på andra källor och tolkningar, menade Ismail.

Katie Cohen, forskare med inriktning på bland annat våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer vid FOI, beskrev hur stämningen i sociala medier blivit alltmer hätsk efter den 7 oktober och menade sig se en tydligare glidning mellan kritik av Israel och antisemitism. Cohen, som var en av författarna till FOI-rapporten Antisemitism in Social Media från 2021, pekade på att de stereotyper och myter rapporten identifierade på de stora plattformarna – konspirationsteorier om judisk makt, bilder av judar som lögnaktiga, illojala, hämndlystna osv – återkommer i den Israel-relaterade antisemitism som sprids idag.

SKMA

Konferensen filmades och kan ses på SKMA:s hemsida