Felaktiga föreställningar om att judar, araber och andra folkgrupper skulle vara ”semiter” är tyvärr inte ovanliga, men de verkar ha fått ett uppsving igen sen Hamas terrorattack den 7 oktober och det efterföljande kriget (se bilder nedan för exempel från sociala medier, klicka på dem för att förstora). Inte sällan kombineras sådana påståenden med utsagor eller antydningar om att detta skulle innebära att araber eller palestinier ”inte kan vara antisemiter” eller att antisemitism riktar sig även mot dem.
Då okunskapen kring ”semiter” och begreppet antisemitism är utbredd och felaktiga påståenden av detta slag framförs i en rad olika sammanhang – av okunnighet eller av grupper och personer som bagatelliserar, rationaliserar eller försvarar fördomar, hat och hot mot judar – finns det anledning att ännu en gång förklara begreppets historiska rötter.
Begreppet antisemitism populariserades i Tyskland under 1870-talet, då politiska agitatorer och organisationer började angripa judarna med politiska, nationalistiska och rasistiska argument. Dessa betecknade sin hållning som antisemitism. Syftet med detta var att markera distans till den äldre kristna judefientligheten och samtidigt klä det moderna, sekulära judehatet i en neutral och vetenskapligt klingande terminologi.
Termen antisemitism är en produkt av 1800-talets pseudovetenskapliga sammanblandning av språkgrupper (semitiska språk) och rasliga och etniska klassificeringar. Den dåtida rasforskningen hade utifrån språkvetenskapens klassificeringar lanserat idén om en ”semitisk ras”. Den rasistiska judefientliga rörelsen knöt an till detta och menade sig bekämpa en förment ”semitism”, med vilket avsågs den föregivna judiska ”rasen” och dess påstått biologiskt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt nedbrytande verksamhet och konspiratoriska planer på herravälde över den föregivna ”ariska rasen”.
Ordet antisemitism vann snabbt acceptans i breda kretsar, även bland dem som motsatte sig den antijudiska propagandan. Det används fortfarande i dag, både inom forskning och i dagligt tal, för att beteckna judefientlighet. Försök att lansera alternativa beteckningar har hittills inte fått större genomslag. När man använder ordet antisemitism är det dock viktigt att vara medveten om att det är missledande: antisemitism är en nonsensterm i den meningen att det inte finns och aldrig har funnits någon ”semitism” i förhållande till vilken man kan vara ”anti”.
Sammanfattningsvis: Några ”semiter” har aldrig existerat, det är i sig en idé med rasistiska rötter och dagens felaktiga påståenden om ”semiter” reproducerar med andra ord endast 1800-talets pseudovetenskapliga rastänkande. Begreppet antisemitism betyder och har uteslutande betytt fördomar och fientlighet mot judar. Det har aldrig haft att göra med fientlighet mot individer och grupper som talar semitiska språk som till exempel arabiska, hebreiska, arameiska eller amhariska. Således är det även fullt möjligt för individer som talar semitiska språk att hysa antisemitiska uppfattningar. Det senare gäller även judar, oavsett om de talar hebreiska eller inte.
SKMA