SKMA Nyhetsbrev oktober 2023

I en ny rapport från Forum för levande historia analyseras svenskars förklaringar till antisemitism. Vissa förklaringar är rimliga, men förståelsen rymmer även problematiska och antisemitiska inslag.

Forum för levande historia (FLH) publicerade i september rapporten ”Okunskap, myter och rädsla. Den svenska allmänhetens förklaringar till fördomar och fientlighet mot judar som grupp”. Rapporten, som är skriven av FLH:s forskningssamordnare Oscar Österberg, bygger vidare på en undersökning av antisemitiska attityder i den vuxna befolkningen som FLH gjorde 2020. I den nya rapporten analyserar Österberg vanliga förklaringar till varför antisemitism förekommer. Analysen baseras på 2 515 frisvar från 2020 års undersökning på frågan ”Vilken är enligt din uppfattning den viktigaste orsaken till att det förekommer fördomar och fientlighet mot judar som grupp?”.

Rapporten visar att det saknas samsyn kring den primära orsaken till att det förekommer antisemitism, men framhåller att detta inte är oväntat. Även i vetenskapliga sammanhang förekommer en rad olika förklaringar. I svaren framträder dock vissa mönster. Österberg delar upp de analyserade svaren i ”interna” respektive ”externa” förklaringar, de förstnämnda pekar på egenskaper som tillskrivs den judiska gruppen medan den andra kategorin lyfter fram faktorer i det omgivande samhället, som okunskap, rasism och negativa stereotyper om judar.

En ganska stor andel, runt en tredjedel, av svaren pekar på antisemitismens långa historia som huvudförklaring till företeelsen. Vissa hänvisar till inverkan från kristen antijudiskhet, andra lägger vikt vid socioekonomiska faktorer eller pekar på makthavares behov av att finna syndabockar för problem och motgångar. En annan relativt stor grupp, drygt en femtedel, menade att okunskap och rädsla är den främsta orsaken.

En förklaring som också var ganska vanlig ser Israel-Palestinakonflikten och Israels politik som en grundorsak till antisemitism. Österberg noterar att liknande kopplingar till konflikter i andra länder eller andra staters politik fullständigt saknades i Forum för levande historias undersökning 2017 om hur människor förklarar uppkomsten av rasism.

Vissa respondenter förklarar judefientlighet som ett problem som framför allt återfinns bland invandrade muslimer, inte sällan anges även här Israel-Palestinakonflikten som orsak till negativa attityder till judar bland muslimer.

Många svar förenas av de tenderar att förlägga ansvaret för förekomst av antisemitism ”någon annanstans” än i dagens Sverige och reproducerar en sedan läge förekommande föreställning om att fördomar och fientlighet mot judar skulle vara något främmande för det svenska samhället, skriver Österberg.

Vidare finns, påpekar Österberg, i de undersökta svaren många exempel på stereotypa och fientliga uppfattningar om judar som grupp. En sådan är att judar skulle vara en särskilt framgångsrik, välbeställd och/eller mäktig grupp. En annan är att judar skulle vara en ”sluten” grupp som ogärna beblandar sig med icke-judar. Negativa uppfattningar artikulerades på ett direkt sätt bland annat i svar som hänvisade till Israel-Palestinakonflikten som orsak.

Österberg redovisar flera intressanta samband mellan inställningen till Israel-Palestinakonflikten och de förklaringar som ges till förekomsten av antisemitism. 65 % av dem som uttryckligen nämner Israel och dess politik i sina svar har även angett att de sympatiserar med den palestinska sidan i konflikten, endast 3 % med den israeliska.

Oscar Österberg. Foto Forum för levande histioria

Undersökningen visar dessutom att personer som hänvisar till Israels politik som förklaring till fientlighet mot judar tenderar att vara något mer benägna än övriga att instämma i explicit antisemitiska påståenden. 27 % av dem som nämnde Israels agerande som orsak instämde till exempel i påståendet ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar”. Motsvande andel bland dem som inte nämnde Israel var 5 %.

Av studien framgår även att det finns ett samband mellan benägenheten att hänvisa till muslimer/invandrare i förklaringar till antisemitism och en negativ inställning till invandrare. Det finns även en indirekt koppling mellan denna typ av förklaringar och sympatier för den israeliska sidan i Israel-Palestinakonflikten.

Studiens resultat understryker vikten av att i arbetet mot antisemitism mer djupgående belysa företeelsens orsaker, men de pekar även på behovet av att öka den allmänna kunskapen om den judiska befolkningsgruppen såväl i det förflutna som idag, skriver Österberg.

SKMA