SKMA Nyhetsbrev juni 2023 

Trots att vi ständigt möter antisemitiska kommentarer är det en mycket större grupp som står upp för vår rätt att leva öppet som unga stolta judar i Sverige. Det ger oss hopp, säger Hanna Nir, ordförande för Judiska ungdomsförbundet i Sverige, i en intervju med SKMA.

Berätta kort om Judiska ungdomsförbundet (JUS).

– JUS är unga judars röst i Sverige. Vi är en ideell paraplyorganisation som främjar judiskt ungdomsliv i Sverige genom våra medlemsföreningar. En kärna i JUS är påverkansarbete; vi representerar våra medlemmar i samhället, gentemot regering, politiker, media och beslutsfattare för att skapa ett aktivt och rikt judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. Vår vision är att vara jude ska förknippas med stolthet och glädje.

Ni är väldigt aktiva online. Hur tänker ni kring och hur arbetar ni med sociala medier? 

– Som representanter för det unga judiska Sverige är sociala medier en självklar plats för vårt påverkansarbete. På Instagram driver vi ett populärt konto med över 7100 följare med namnet @stoltjude där en ny gäst tar över kontot varje vecka och delar med sig av vad det innebär för dem att vara ung jude eller judinna i Sverige idag. Här jobbar vi mycket med synlighet och folkbildning gentemot majoritetssamhället, men också med identifikation och ”empowerment” för unga svenska judar.

På Twitter skapar vi opinion och uttalar oss i aktuella samhällsfrågor genom vårt konto @JudiskaUngdom med nästan 6500 följare. Även där handlar det om att främja judiskt ungdomsliv i Sverige, men vi ägnar också mycket tid åt att motarbeta och fördöma antisemitiska uttalanden och händelser. Twitter är också den plattform där vi möter flest hatiska reaktioner, mycket ofta av antisemitisk karaktär.

Hanna Nir. Foto Joachim Åhlén

Hur ser ni på antisemitismen i det svenska samhället idag, online och i andra sammanhang? 

– Studier på senare tid pekar mot att antisemitismen ökar på flera ställen i världen och likaså unga judars känsla av utsatthet. Detta ser vi mycket allvarligt på. Det är något som behöver motarbetas med ökad kunskap och resurser i till exempel skolor men också genom att möjliggöra plattformar där unga judar känner sig trygga och stolta över sin judiskhet.

Något vi ofta påpekar är att det är viktigt att betrakta antisemitism som ett komplext fenomen som kommer från olika håll. Det kan likaväl röra sig om antisemitism i grupper med migrationsbakgrund i länder där den är mer rumsren som från högextrema eller nynazistiska rörelser. Det kan också handla om inlägg om Israel som har antisemitisk karaktär som ofta kommer vänster ifrån eller konspirationsteoretiker som anklagar judar för det samhällsproblem som matchar samtiden. Vi ser ofta hur man gärna kritiserar endast den typ av antisemitism som passar ens politiska agenda, medan vi i JUS menar att man måste uppmärksamma och motverka all form av antisemitism, oavsett avsändare.

Vilka former av antisemitism drabbas ni själva oftast av? Vilka är det som angriper er? 

– Som tidigare nämnts är det ofta olika avsändare beroende på sammanhang. På Twitter, den plats där vi möter mest antisemitism, utsätts vi som värst när vi uttalar oss kritiskt om högerextremism eller främlingsfientlighet, men också om vi skriver något relaterat till Israel. Det är snarare regel än undantag att vi får antisemitiska reaktioner. Vi upplever också att de antisemitiska påhoppen vi får ofta handlar mindre om vad vi skriver utan mer om hur stor spridning det får.

Tonläget på sociala medier kan vara hätskt, rasism mot olika grupper är vanligt på olika plattformar. Hur tycker ni att sådant bör bemötas och vad krävs för att komma till rätta med problemen? 

– Först och främst behöver antisemitism på onlineplattformar tas på allvar. Sociala medier är idag den plats där flest unga judar möter antisemitism och vi är övertygade om att konsekvenserna av detta är farligare än vad många vill tro. JUS har som policy att anmäla antisemitiska påhopp och hot som vi ser eller utsätts för, och vi har ibland mötts av oseriösa eller okunniga reaktioner från polisen.

Förtroendet för att något faktiskt ska hända genom en polisanmälan tror jag är lågt hos många unga idag. För att förändra detta behöver först och främst de digitala plattformarna ta sitt ansvar och förbättra sitt arbete mot antisemitiskt och annat hatiskt innehåll. Sedan behöver kunskaperna om vad antisemitism är och hur den kommer till uttryck förbättras inom polisen, skolan och civilsamhället.

Ni får också mycket uppskattning och stöd. Vad säger det? 

– Trots att vi ständigt möter kommentarer i stil med ”en bra jude är en död jude”, ”apartheid-sympatisörer” och ”när ska ni judar sluta gnälla över Förintelsen” så finns det en mycket större grupp som står upp för vår rätt att leva öppet som unga stolta judar i Sverige. Det ger oss hopp om att vara jude ska få handla om allt det fina det innebär, och inte om antisemitism.

Intervjuare: Mathan Shastin Ravid