SKMA Nyhetsbrev juni 2023

Ett uttalande av en profilerad Labourpolitiker om att judar inte kan utsättas för rasism och en av rasföreställningar präglad antijudisk teckning i The Guardian har lett till en kritisk debatt om förståelsen av antisemitism inom delar av den brittiska vänstern.

I april publicerades studien Racism and Ethnic Inequality in a Time of Crisis som undersökt utsatthet för rasism och diskriminering i Storbritannien. Enligt resultaten uppgav mer än en tredjedel av alla britter som tillhör etniska och religiösa minoriteter att de utsatts för någon form av rasistiskt motiverade trakasserier. Bland de mest utsatta fanns romer/resande, judar, vissa svarta grupper och irländare.

I en kommentar i The Guardian den 15/4 framhöll journalisten Tomiwa Owolade att studiens resultat visade att rasismen är mer komplex än vad som ibland hävdas i brittisk debatt, att den inte kan förstås utifrån en analys som endast fäster vikt vid hudfärg och ”vita privilegier”.

I en replik (23/4) invände Diane Abbott, parlamentsledamot för Labour, att judar, resande och irländare är ”vita” (”white people with points of difference”) och som sådana förvisso möter fördomar men inte rasism. Det de utsätts för liknar mer den typ av mobbning rödhåriga kan drabbas av, hävdade hon. Som belägg anförde Abbott att dessa grupper i motsats till svarta inte utsattes för rassegregation i den amerikanska södern och att det inte var vita som kedjades fast på slavskepp.

Abbott, som tillhör Labours vänsterfalang och stod nära den tidigare partiledaren Jeremy Corbyn, är en veteran i brittisk politik. Hon var den första svarta kvinnan i det brittiska parlamentet, hon har varit en profilerad röst mot rasism och har själv varit en återkommande måltavla för rasistiska angrepp.

Hennes inlägg mötte hård kritik från olika håll, även inifrån Labour. Även en rad rasism- och antisemitismforskare protesterade. Sociologen Keith Kahn-Harris påminde om att grupper som judar, romer/resande och irländare i Storbritannien historiskt betraktats som icke-vita och ”rasmässigt” underlägsna, att ”vithet” inte är något statiskt, och att många judar och romer/resande dessutom är mörkhyade. David Hirsh, även han sociolog och framträdande kritiker av Labours hantering av antisemitism under Corbyn, påminde om att rasismen och föreställningar om ”den judiska rasen” var en avgörande ideologisk drivkraft bakom Nazitysklands förföljelse och folkmord på Europas judar, att rasifieringen av judar varit och är central i antisemitismen, att extremhögerns antijudiska hets och våld idag utgår från föreställningar om judar som ”icke-vita”, och att rasism mot judar även förekommer bland icke-vita.

Abbott-affären uppmärksammas i The Guardian. Skärmbild.

Abbott bad om ursäkt och beskrev inlägget som ett misstag, men Labour beslutade att suspendera henne som parlamentsledamot för partiet och tillsätta en utredning. För Labours partiledare Keir Starmer är det viktigt att återupprätta förtroendet för partiets hållning till antisemitism efter de problem som tilläts växa under Jeremy Corbyns ledning. Corbyn stängdes av från partiet 2020 när han avvisade kritiska slutsatser i en undersökning av hur Labour hanterat problem rörande antisemitism som utförts av The Equality and Human Rights Commission och påstod att problemen överdrivits.

I en kritisk kommentar i The Jewish Cronicle (25/4) skrev Jonathan Freedland att Abbott i viss mening gjort den brittiska offentligheten en tjänst i så måtto att hon tydliggjort hur ”delar av den brittiska ytterkantsvänstern tänker och därigenom bidragit till att förklara varför antisemitismen gavs ett så stort spelrum när den falangen ledde Labour.”

Hur antisemitiska troper kan reproduceras i progressiva politiska miljöer illustrerades även av en satirteckning som publicerades i The Guardian den 29/4. Bilden, tecknad av tidningens illustratör Martin Rowson, kommenterade Richard Sharps avgång som ordförande för BBC efter att en utredning slagit fast att Sharp när han tillträdde inte redogjort för hur han underlättat ett lån till den tidigare premiärministern Boris Johnson, en koppling som skulle kunna ligga till grund för en intressekonflikt.

I teckningen gavs Sharp, som är jude, ett utseende som överensstämmer med hur judar traditionellt framställts i antisemitiska nidbilder – han avbildades som en frånstötande och lömsk figur med stor näsa, tjocka läppar osv – och associerades med pengar, utsugande och makt.

Efter hård kritik, bland annat från judiska organisationer, bad både The Guardian och Rowson om ursäkt för teckningen och den avpublicerades från tidningens webbsida. I ett brev till Sharp, refererat i The Jewish Chronicle (3/5), skrev The Guardians chefredaktör Katharine Viner att bilden innehöll ”en rad stötande antisemitiska troper” och att publiceringen av den var ett redaktionellt misslyckande.

Med hänvisning till den debatt som utlösts av Abbotts uttalanden påpekade historikern Dave Rich i The Guardian (1/5) att bilden, inte minst genom sin av rasföreställningar präglade framställning av Sharp, utgör ett tydligt exempel på hur antisemitism i många fall utgör en form av rasism.

SKMA