Ledare SKMA Nyhetsbrev mars 2023

Hur kan antisemitismen på bästa sätt motverkas? På denna fråga finns inga enkla svar. Det vi vet är att det krävs olika angreppssätt och metoder, och att upplysning, utbildning och opinionsbildning utgör ett fundament i detta arbete.

En ganska vanlig tanke är att antisemitism kan förebyggas och motverkas genom ökad kunskap om Förintelsen. Tanken är begriplig. Genom en fördjupad förståelse för hur nazismens antijudiska och rasistiska ideologi och politik kunde leda fram till folkmordet på Europas judar och ohyggliga brott mot andra grupper, men också till den katastrof som andra världskriget utgör, så ökar kunskapen om antisemitismen som företeelse och inte minst om dess destruktiva potential. På detta sätt stärks också, det är i regel förhoppningen, motståndskraften mot dess idéer idag.

Willy Silberstein. Foto Johan Mellin

Så skulle det kunna fungera. Men för att undervisning om Förintelsen ska ha denna effekt krävs ett par saker. För det första krävs att utbildningen fördjupar kunskapen om just Förintelsen, och att ämnet inte, som ibland är fallet, i huvudsak används som verktyg för andra syften, som till exempel att fostra goda och toleranta medborgare.

För det andra krävs att undervisningen tydligt belyser antisemitismens roll för det skeende som ledde fram till Förintelsen.

På båda dessa punkter finns brister. En slutsats i Kristin Wagrells rapport ”Antisemitism i Stockholms skolor”, som Stockholms stad publicerade 2022, är att antisemitismen som förklaringsgrund till Förintelsen ofta faller bort i skolundervisningen. Flera historielärare som intervjuats säger att de inte har tid att ta upp denna aspekt.

Som en möjlig delförklaring hänvisar Wagrell även till forskning som visat att undervisning om Förintelsen ofta sker i ett jämförande perspektiv ”där andra folkmord och moraliska dilemman ges mer utrymme än kunskapsstoff om Förintelsens historia”.

För det tredje krävs att utbildningen inte endast ger kunskap om antisemitismen som historisk företeelse utan också som ett samtida problem.

Detta betyder naturligtvis inte att utbildning om Förintelsen måste anknyta till samtida problem, men om målet är att den även ska kunna bidra till att motverka antisemitism idag så är kunskap om dess nutida uttryck, politiska sammanhang, språk och konsekvenser nödvändig.

Dessa insikter har sedan länge styrt SKMA:s arbete. Därför inbegriper våra utbildningar om Förintelsen, inklusive Hågkomstprojektet som riktar sig till elever och lärare, alltid även fördjupande kunskaper om samtida former av antisemitism och rasism.

En annan fråga som vi som arbetar mot antisemitism ställs inför är: när och hur bör vi uppmärksamma antijudiska yttringar? Att påtala och kritisera antisemitism är självfallet en helt central uppgift, men det betyder inte att varje yttring bör uppmärksammas.

Avvägningen är kanske svårast när det gäller antisemitism i sociala medier, där den mest omfattande spridningen av fördomar och hat mot judar sker idag.

Som forskaren Monika Hübscher påpekar i en artikel i detta nummer av nyhetsbrevet ökar spridningen av antijudiska inlägg i sociala medier ju mer uppmärksamhet de får. Algoritmerna är utformade på ett sätt så att innehåll som är extremt och väcker engagemang främjas och förstärks. Sociala medieföretag tjänar pengar på hat, noterar hon.

Det är oacceptabelt och krav på att tech-jättar som Facebook och andra måste ändra på detta har rests på gång på gång. Men så länge problemen kvarstår måste vi som arbetar för att motverka antisemitism och rasism se till så att vi inte oavsiktligt bidrar till att sprida de budskap vi vill bekämpa. Detta betyder inte att fördomar och hat i sociala medier inte ska bemötas, men vi måste noga överväga hur detta ska göras.

Hübscher pekar även på ett annat problem, att återgivandet av antisemitiska inlägg och bilder även i sammanhang där syftet är att kritisera dessa kan medföra vissa risker. Om det antisemitiska innehållet och faran med det inte klargörs så kan även återgivningen oavsiktligt ge spridning till och befästa de stereotyper och mytbildningar avsändaren på goda grunder vill uppmärksamma och varna för.

Samtidigt är det svårt att upplysa och utbilda om antisemitism utan att ge konkreta exempel på hur den tar sig uttryck. För att vi ska kunna agera mot fördomar och konspirationsteorier måste vi ju lära oss att känna igen dem. Men självfallet är det viktigt att detta inte görs på ett sätt som motverkar sitt syfte.

Willy Silberstein