SKMA Nyhetsbrev mars 2023
En ny undersökning visar att andelen negativt inställda till judar och muslimer minskat i Norge jämfört med 2017. Men betydande grupper bär fortsatt på antisemitiska och antimuslimska föreställningar, skriver Vibeke Moe och Birgitte P. Haanshuus, forskare och författare till rapporten.
En ny attitydundersökning visar att negativa attityder till judar och muslimer är mindre utbredda i Norge än för fem år sedan. Samtidigt är många stereotypa föreställningar fortfarande utbredda, och minoriteterna själva upplever en negativ utveckling.
Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter (HL-senteret, Oslo) har för tredje gången kartlagt utbredningen av attityder till judar och muslimer i Norge. Den första undersökningen publicerades 2012, den andra 2017 och den tredje nu 2022.
I kölvattnet på dessa undersökningar har Norge därtill även tagit fram handlingsplaner mot antisemitism, mot rasism och mot diskrimineringen av muslimer.
Den nya undersökningen består av tre delar:
- En kartläggning av antisemitiska och antimuslimska attityder baserad på ett representativt urval av den norska befolkningen. Kartläggningen av antisemitism har gjorts tre gånger under en tioårsperiod och ger därmed en unik möjlighet att följa utvecklingen.
- En minoritetsundersökning bland judar och muslimer i Norge om deras uppfattningar och erfarenheter, som genomfördes första gången 2017.
- En kartläggning av attityder bland ungdomar. Undersökningen genomfördes av en tvärdisciplinär forskargrupp.
Antisemitiska stereotyper
Den nya kartläggningen av antisemitiska attityder i befolkningen visar på en minskning av andelen som inte önskar ha social kontakt med judar. Det gäller både i befolkningen generellt (från 5,9 procent 2017 till 3,9 procent 2022) och bland muslimer med invandringsbakgrund (från 9,9 till 5,7 procent). Även en negativ känslomässig inställning till judar har en liten utbredning och ligger på 5 procent i bägge urvalen.
Samtidigt har det inte skett någon minskning när det gäller utbredningen av traditionella antisemitiska stereotyper i befolkningen. 9,3 procent har vad som kan betecknas som utpräglade fördomar om judar genom att på en lista med antijudiska påståenden instämma i flera av dessa. Till exempel är det 14 procent som instämmer i påståendet att ”Världens judar verkar i det fördolda för att främja judiska intressen”. Det är en konspirationsföreställning med djupa rötter i antisemitismens historia.
Antisemitiska föreställningar är fortsatt mer utbredda bland muslimer än i befolkningen generellt. I urvalet av muslimska respondenter är det 30 procent som stöder den konspiratoriska idén om att världens judar verkar i det fördolda. Sammantaget är det 26,8 procent av muslimerna som har fördomar om judar.
Skotthål i fasaden på synagogan i Oslo efter att den attackerats 2006. Foto Knut Falch, NTB/TT.
Utbredd muslimfientlighet
För andra gången har utbredningen av antimuslimska attityder kartlagts. Här ser vi en tydlig minskning både i befolkningen och i urvalet av judiska respondenter. Likväl visar resultaten tydligt att muslimfientlighet är utbredd i Norge. Till exempel är det 33 procent av befolkningen som instämmer i påståendet att ”Muslimer utgör ett hot mot norsk kultur” och 25 procent instämmer i påståendet att ”Muslimer vill ta över Europa”.
Både antisemitismen och muslimfientligheten är mer utbredd bland män, äldre och personer med låg utbildningsnivå.
Den nya undersökningen visar, i likhet med den som gjordes 2017, att det även finns en tydlig koppling till främlingsfientlighet och till den israelisk-palestinska konflikten. Antisemitismen är mer utbredd bland dem som primärt stöder palestinierna eller har antiisraeliska inställningar medan muslimfientlighet är mer utbredd bland dem som stöder Israel.
För första gången har vi också påvisat ett samband mellan antisemitism, muslimfientlighet och en benägenhet till konspirationstänkande.
Ungdomsundersökningen visar genomgående många likheter med resultaten för den vuxna befolkningen. Men här finns en tendens i riktning mot en minskande andel som hyser en negativ syn på såväl judar som muslimer.
Upplever att situationen förvärrats
I motsats till den uppmätta minskningen vad gäller utbredningen av negativa attityder tyder våra analyser på att minoriteterna själva upplever situationen som förvärrad. Detta visas bland annat av att 71 procent av judarna och 33 procent av muslimerna säger att de undviker att visa sin religiösa tillhörighet av rädsla för negativa attityder. Jämfört med 2017 är det en ökning med 61 respektive 26 procent.
Det är dessutom fler som hänvisar till olika typer av negativa upplevelser. Den största andelen utgörs av dem som uppger att de givits en känsla av att inte tillhöra Norge: 43 procent av muslimerna och 31 procent av judarna.
Erfarenheter av trakasserier är mindre utbredda. Trots detta är det 21 procent av muslimerna och 11 procent av judarna som upplevt detta.
Det är därtill fortsatt en tydlig majoritet i båda minoritetsurvalen som anser att antisemitismen och muslimfientligheten har blivit mer utbredd under de senaste fem åren.
Möjliga förklaringar
Det kan finnas flera förklaringar till skillnaden mellan den uppmätta minskningen av negativa inställningar och minoriteternas upplevelser av utvecklingen. Ökad uppmärksamhet på antisemitism och muslimfientlighet som samhällsproblem kan sänka tröskeln för att rapportera negativa personliga erfarenheter.
Vidare säger utbredningen av attityder lite om på vilka sätt antisemitism och muslimfientlighet kommer till uttryck i form av handlingar och yttringar.
En minskning av utbredningen av negativa attityder i befolkningen kan äga rum parallellt med ökad aktivitet i extrema miljöer.
Internationellt har under senare år terrorattacker ägt rum mot både muslimska och judiska mål. I Norge har extremistiska aktörer också varit synliga såväl i gatubilden som i digitala medier.
Vibeke Moe och Birgitte P. Haanshuus. Foto HL-senteret
Minoriteternas upplevelse av att antisemitismen och muslimfientligheten är mer utbredd kan även hänga samman med spridningen av hatbudskap på nätet.
I kommentarsfält och andra digitala medier är vägen till antisemitiska och muslimfientliga yttringar kort. Forskning har visat att det är få som ägnar sig åt näthat men yttringarna har en potentiellt bred träffyta.
En central del av både det antisemitiska och det antimuslimska tankegodset tar sin utgångspunkt i konspirationsföreställningar. Mer kunskap om hur sådana idéer hänger samman och kan komma till uttryck är nödvändigt för att förebygga gruppfientlighet i en i allt högre grad digital offentlighet.
För det framtida arbetet med att bekämpa antisemitism och muslimfientlighet i dagens Norge erbjuder HL-senterets forskning en rik källa till kunskap.
Vibeke Moe och Birgitte P. Haanshuus
Forskare vid HL-senteret, Oslo och medförfattare till rapporten Holdninger til jøder og muslimer i Norge 2022. Artikeln publicerades ursprungligen i Aftenposten 6/12 2022. Översättning: Henrik Bachner.