SKMA Nyhetsbrev oktober 2021

Under vårterminen höll SKMA två utbildningsdagar för ett 30-tal samhällsvägledare på Integrationscentrum i Göteborgs stad. Integrationscentrum erbjuder bland annat samhällsorientering för personer som nyligen beviljats uppehållstillstånd och som ingår i arbetsförmedlingens etableringsprogram. Samhällsvägledare kallas de som undervisar i samhällsorientering i Göteborg, på andra håll i landet används andra titlar som till exempel samhällsinformatörer.

Första utbildningsdagen ägde rum i februari, då Mathan Shastin Ravid föreläste och ledde diskussioner om antisemitism historiskt och idag. Fokus låg till stor del på konspirationsteorier och antisemitism i debatten om Israel. Den andra utbildningsdagen ägde rum i juni och leddes av Mathan Shastin Ravid och Niclas Blom. Då ägnades mycket tid åt samtal kring hur man undervisar om antisemitism och svåra frågor som kan dyka upp i klassrummet. Niclas Blom presenterade SKMA:s och Forum för levande historias utbildningsmaterial Antisemitism – då och nu, och gav tips och råd om hur man som lärare kan använda materialet.

Den som tog initiativ till utbildningarna med SKMA är Anders Boklund Ferreira, enhetschef för kompletterande integrationsinsatser på Göteborgs stad. I intervjun nedan berättar han om bakgrunden till initiativet och vad det lett till.

Varför har ni gjort denna satsning och tagit initiativ till dessa fortbildningar med SKMA om antisemitism?

Anders Boklund Ferreira. Foto privat

Antisemitismen i Sverige är ett stort och växande samhällsproblem som jag är rädd för att många underskattar. En av anledningarna till detta är att vi de senaste åren haft en stor invandring från länder där antisemitismen är ett politiskt redskap som flitigt används av många regimer. Många av deltagarna som går samhällsorientering kommer från dessa länder och bär många gånger dessa föreställningar med sig. De flesta av dessa människor har aldrig fått dessa föreställningar ifrågasatta eller än mindre motsagda och då kan jag tycka att man faktiskt inte heller har fått en ärlig chans att ifrågasätta dessa värderingar.

Utifrån vårt uppdrag att förmedla demokratiska värden och mänskliga rättigheter så måste frågan om antisemitism vara en självklar del av den samhällsorientering som nyanlända får. Min förhoppning är att fler aktörer som arbetar med samhällsorientering, eller andra insatser riktade gentemot nyanlända, ska få upp ögonen för omfattningen av problematiken.

Vad har utbildningarna resulterat i, till exempel i form av nya kunskaper och insikter? Var det något under utbildningarna som var extra intressant eller viktigt just för er grupp?

För det första så har det inneburit att alla samhällsvägledare numera förväntas prata om antisemitism inom ramen för samhällsorienteringen. Jag skulle även säga att en förståelse för hur konspirationsteorier befäster och återskapar antisemitiska tankegångar har varit en ögonöppnare för många. Under utbildningen utgick vi ju mycket ifrån Israel-Palestinakonflikten och diskuterade vad som är en legitim kritik gentemot staten Israel och vad som är generaliserande och antisemitiskt. För mig blev det tydligt att det som många uppfattar som en maktobalans i den konflikten gör att många okritiskt tar till sig generaliserande/antisemitiska slutsatser som man aldrig skulle accepterat i en annan kontext.

Just det här med att sortera i vad som är en legitim kritik gentemot staten Israel och vad som är antisemitiska påståenden är en nyttig övning för alla. Att prata om detta utan att vara dömande gör att man vågar öppna sig och reflektera kring varför man inte ifrågasätter vissa saker. Ett uttalat mål med samhällsorienteringen är att denna ska ligga till grund för en fortsatt kunskapsinhämtning för deltagarna. Att vara insnörd i konspirationsteorier försvårar, eller kanske till och med omöjliggör detta. Genom att bemöta människor utifrån deras erfarenheter, men också genom att ställa kritiska frågor, kan man många gånger öppna för andra perspektiv och tankesätt – vilket bidrar till en bättre samhällsorientering och i förlängningen också till en bra start i Sverige för nyanlända.

Vilken nytta tror du att lärarna kommer ha av SKMA:s fortbildningar i framtiden? Planerar ni att fortsätta fördjupa er i ämnet antisemitism framöver?

Vi ser det som att vi bara har börjat fördjupa oss i detta och kommer att fortsätta med fortbildningar och workshops – gärna tillsammans med er på SKMA. Detta är som jag sagt ett stort problem som inte avhjälps genom några punktinsatser, utan något som väldigt målmedvetet måste integreras i undervisningen. Kunskapen om hur man bemöter ett konspiratoriskt tänkande är ju en kompetens som man måste utveckla över tid. Just vikten av att veta hur man bemöter detta på ett sätt som inte förstärker den andres uppfattningar är också något som vi har tagit fasta på och pratat mycket om.

I spåren av pandemin så har vi ju också sett en lägre vaccinationsvilja hos vissa grupper som ibland kan vara ett resultat av felaktig information eller till och med konspirationsteorier. Här ser ju vi att vi haft nytta av er utbildning för att bättre förstå dessa mekanismer och bemöta dem på ett konstruktivt sätt. Vi ser ju att det är långt ifrån omöjligt att förändra värderingar man fostrats in i. Dels genom att man faktiskt får kunskap om det, dels genom att man tillåsts bli utmanad genom kritisk diskussion. Även om man inte helt köper det som vi säger så har vi presenterat ett annat perspektiv som på sikt kan leda till förändringar.

Intervjuare: Mathan Shastin Ravid