SKMA Nyhetsbrev juni 2021

Enligt en ny rapport från Forum för levande historia har antisemitiska attityder och föreställningar minskat i Sverige jämfört med 2005. Samtidigt är det fortsatt så att en icke obetydlig del av befolkningen bär på sådana attityder och föreställningar. Och den andel som hyser antisemitiska attityder med starkare intensitet ligger kvar på ungefär samma nivå. Här nedan sammanfattas rapporten och dess resultat.

Den 1 juni 2021 släppte Forum för levande historia rapporten Antisemitism i Sverige. En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020. Undersökningens huvudfrågeställningar är hur utbredda antisemitiska attityder och föreställningar är i den svenska befolkningen och hur de förändrats sedan år 2005, då Forum för levande historia tillsammans med Brottsförebyggande rådet (Brå) genomförde en liknande undersökning. Rapportförfattarna Henrik Bachner, doktor i idéhistoria, och Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer, har dessutom undersökt samband mellan antisemitiska inställningar och demografiska och andra bakgrundsfaktorer.

Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes 2005 respektive 2020, med i huvudsak samma frågor. Den senaste enkäten genomfördes av Novus under sensommaren 2020. Resultaten bygger på svar från sammanlagt 3 507 slumpmässigt utvalda respondenter i åldrarna 18–79 år, svarsfrekvensen var 61 %. Frågorna var ställda i form av frågepåståenden, och respondenterna fick svara i vilken grad de instämde i eller tog avstånd ifrån dessa. Dessutom innehåll enkäten bakgrundsfrågor.

I studien undersöks tre olika kategorier av antisemitism: vad man kallar ”social distans”; traditionell antisemitism och Förintelserelaterad antisemitism; samt Israelrelaterad antisemitism. Den första kategorin mäter graden av sympati och antipati gentemot judar och ”acceptans” för judar, genom frågor som huruvida man skulle acceptera en jude som familjemedlem, chef, granne eller statsminister i Sverige. Med traditionell antisemitism menas bl.a. konspiratoriska föreställningar som tillskriver judar som kategori stor makt över skeenden nationellt och internationellt, t.ex. påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen idag”.

Antisemitism relaterad till Förintelsen mättes bl.a. med påståenden som ”Judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften”, och utbredningen av Israelrelaterad antisemitism mättes genom påståenden som ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar”.

Respondenter som svarade instämmande på fler än hälften av påståendena i ett index/kategori bedömdes hysa antisemitiska attityder med starkare intensitet, och de som svarade instämmande på mer än ett påstående men inte fler än hälften bedömdes hysa antisemitiska attityder med svagare intensitet. Respondenter som endast instämde i ett påstående kategoriserades inte som antisemitiskt inställda, men som rapportförfattarna påpekar kan ett instämmande indikera en latent antisemitisk attityd.

ÖVERGRIPANDE RESULTAT
Studien visar ett minskat stöd för föreställningar i alla de tre ovan nämnda kategorierna. Störst är minskningen när det gäller traditionella och Förintelserelaterade attityder, en mindre minskning kan identifieras när det gäller Israelrelaterade attityder. Andelen respondenter som inte instämmer i något av de antisemitiska påståendena har ökat från 57 % till 66 % sedan 2005.

Exempel på förändringar över tid:

  • 2005 instämde 48 % helt eller delvis i påståendet ”Det skulle vara helt acceptabelt med en jude som statsminister i Sverige”, 2020 var motsvarande andel 66 %.
  • 2005 instämde 15 % helt eller delvis i påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen idag”, 2020 var motsvarande andel 11 %.
  • 2005 instämde 19 % helt eller delvis i påståendet att ”Judarna har stort inflytande över medierna”, 2020 var motsvarande andel 13 %.
  • 2005 instämde 26 % helt eller delvis i påståendet ”Judarna har stort inflytande över världsekonomin”, 2020 var motsvarande andel 21 %.
  • 2005 instämde 17 % helt eller delvis i påståendet ”Judarna tror att de är de enda som har lidit (i historien)”, 2020 var motsvarande andel 13 %.
  • 2005 instämde 7 % helt eller delvis i påståendet ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar”, 2020 var motsvarande andel 6 %.
  • 2005 instämde 26 % helt eller delvis i påståendet ”Israels politik präglas av en i Gamla Testamentet rotad hämndlystnad (’öga för öga, tand för tand’)”, 2020 var motsvarande andel 23 %.

Rapportförfattarna poängterar att det är positivt att stödet för antisemitiska attityder och föreställningar försvagats. Samtidigt betonar man vikten av att notera att det fortsatt är så att en icke obetydlig del av befolkningen bär på antisemitiska attityder och föreställningar. Som exempel kan nämnas att det är någonstans mellan ca 11–21 % av respondenterna som i olika grad instämmer i föreställningar om judisk makt och inflytande. Ca 10 % instämmer i påståendet att ”Judar utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften”.

Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer. Foto: Håkan Röjder

Den andel som hyser antisemitiska attityder med starkare intensitet när det gäller traditionell och Förintelserelaterad antisemitism, dvs. de som instämmer i relativt många av enkätens påståenden, har inte förändrats nämnvärt sedan 2005 utan ligger fortfarande på ca 5 %.

En ny fråga, som inte var med i undersökningen 2005, gäller huruvida man tror på konspirationsteorin om den amerikansk-judiske finansmannen och filantropen George Soros. Påståendet lyder ”Finansmannen George Soros styr i hemlighet mycket av det som händer i världen.” Undersökningen visar att det är 10 % som sätter tilltro till denna konspirationsteori, och i den gruppen finns en stark överrepresentation av individer som i olika grad bär på traditionella antisemitiska uppfattningar.

Sammantaget är det 34 % som har instämt i ett eller fler antisemitiska påståenden som ingår i index gällande traditionell och Förintelserelaterad antisemitism. Som rapportförfattarna påpekar markerar det den maximala spridningen av antisemitiska föreställningar i befolkningen utifrån ett elastiskt synsätt. Det betyder inte – vilket understryks i rapporten – att 34 % kan beskrivas som antisemitiskt inställda. Siffran ska förstås som en uppskattning av den andel av befolkningen inom vilken judar och andra skulle kunna möta den typ av föreställningar som har undersökts.

Vidare betonas också i rapporten att inte alla som bär på antisemitiska föreställningar och uppfattningar nödvändigtvis ger uttryck för dessa. Men man menar att det också finns anledning att påpeka att i de fall individer som bär på enstaka antisemitiska stereotyper även ger uttryck för dessa kan de vara kränkande och väcka obehag även om de är oreflekterade och saknar en fientlig intention. En uppskattning av den maximala spridningen av antisemitiska föreställningar kan enligt rapportförfattarna till exempel vara relevant vid tolkningen av de resultat gällande svenska judars erfarenheter och upplevelser av antisemitism som redovisats i de undersökningar som EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) genomförde 2012 och 2018.

BAKGRUND, SKILLNADER OCH SAMBAND
Undersökningen visar att antisemitiska attityder finns i mer eller mindre grad i alla befolkningsgrupper, i grupper med olika religionstillhörighet (eller ingen sådan) samt i olika politiska opinioner. En jämförelsevis högre grad av antisemitism återfinns bland grupper med högre ålder, lägre utbildningsnivå, lägre tillit till institutioner och andra personer, högre grad av negativa attityder till invandrare, högre grad av sexism, personer födda utanför Sverige och/eller Europa, personer med muslimsk religionstillhörighet, personer som inte har en judisk vän, samt personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna (gäller dock ej Israelrelaterad antisemitism).

Sett till kön konstateras att traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar tenderar att ligga något högre bland män, medan motsvarande förhållande gäller för Israelrelaterade antisemitiska föreställningar bland kvinnor.

Henrik Bachner, doktor i idéhistoria. Foto: Nafih Mawlod

Däremot visar resultaten av undersökningen att boenderegion inte har någon större betydelse för benägenheten att hysa antisemitiska attityder. Inga skillnader märks mellan personer födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar jämfört med personer vars båda föräldrar är inrikes födda.

I rapporten lyfts Israel-Palestinakonflikten fram som en faktor som kan ge näring till och trigga antisemitism samt användas som förevändning för att artikulera antisemitism och instrumentalisera den politiskt.

Resultaten av de demografiska och socioekonomiska faktorerna ligger enligt rapportförfattarna i linje med tidigare studier. Äldre ålderskategorier tenderar att uppvisa en högre grad av negativa attityder till minoriteter än yngre. Att antisemitiska föreställningar och attityder är förhållandevis mer utbredda bland personer födda utanför Europa och med muslimsk religionstillhörighet kan enligt rapportförfattarna sannolikt delvis förklaras med antisemitismens utbredning, närvaro och politiska legitimitet i andra delar av världen, t.ex. i Mellanöstern.

När det gäller den högre graden av antisemitiska föreställningar och attityder bland sympatisörer till Sverigedemokraterna har andra studier visat att antisemitism men även negativa attityder mot andra grupper och minoriteter är jämförelsevis mer utbredda i opinioner som sympatiserar med högernationalistiska partier.

VAD BEROR MINSKNINGEN PÅ, OCH HUR SKA DEN TOLKAS?
I rapporten betonas att det är svårt att fastställa orsaken till minskningarna av antisemitiska attityder och föreställningar, och att det kan finnas flera olika faktorer. Bachner och Bevelander lyfter dock fram en ökad uppmärksamhet på problem som rör antisemitism och rasism i samhällsdebatten som en möjlig förklaring till en ökad medvetenhet och kunskap. Kunskapshöjande insatser om antisemitism, rasism och Förintelsen och andra folkmord nämns också som något som kan ha haft en viss inverkan på utvecklingen.

I rapporten poängteras att undersökningen endast visar hur antisemitiska attityder och föreställningar utvecklats i befolkningen, och att den inte räcker som underlag för att besvara frågan om huruvida antisemitismen i samhället ökat eller minskat. Om man vill försöka besvara övergripande frågor av det slaget behövs fler jämförbara kvalitativa och kvantitativa undersökningar som över tid belyser även andra aspekter av problemet, t.ex. hur hatbrott och incidenter utvecklats, hur propaganda sprids bl.a. på nätet, hur antisemitismen utvecklar sig i specifika politiska miljöer, osv.

I rapporten understryks, slutligen, också att antisemitismen i olika former och manifestationer kan röra sig i olika riktningar samtidigt. Exempel på det finns bl.a. i länder som Frankrike och Tyskland, där antisemitiska attityder och föreställningar försvagats över tid samtidigt som antalet rapporterade antisemitiska incidenter och hatbrott ökat, i vissa fall dramatiskt. Rapporten går att ladda ner från Forum för levande historias hemsida.

SKMA