SKMA Nyhetsbrev december 2020
Den 15 oktober avslöjade Dagens Nyheter att Hamid Zafar, en uppmärksammad debattör inom skola och integration, mellan 2011 och 2015 spridit antisemitism, homofobi och rasism anonymt på nätet.
Hamid Zafar blev känd som rektorn som vände utvecklingen på Sjumilaskolan i Göteborgsförorten Biskopsgården, och utsågs 2018 till ”Årets svensk” av tidningen Fokus. DN:s granskning visar att Zafar, under pseudonymen ”Mikael Hakim”, ofta framförde sin antisemitism med kodord; meningsmotståndare på Twitter kallades bl.a. för ”sioniståsnor” och ”sionisthundar” och Human Rights Watch chef Kenneth Roth gavs epitetet ”Mr. Rothschild”. Rothschild är namnet på den finansfamilj som sedan 1800-talet i antisemitisk propaganda använts som symbol för en påstådd judisk makt och global konspiration.
På sin dåvarande blogg, även den kallad ”Mikael Hakim”, skrev Zafar 2011 ett inlägg om boken Om detta må ni berätta, som gavs ut av Regeringskansliet 1998 och handlar om Förintelsen. Enligt Zafar var boken inte del av en informationssatsning, utan ett sätt för ”sionisten Göran Persson” att fjäska för Israel. ”Syftet med boken är att skapa ett slags kollektivt masspsykos där eleverna matas med hur fruktansvärd Förintelsen var”, skrev Zafar under en tid då han själv arbetade som utredare på Skolinspektionen.
Mycket av den antisemitism som Zafar framfört har tydliga likheter med propaganda på bl.a. nazistiska sajter. Idén om att Förintelsen är en bluff som judar ”hjärntvättar” icke-judar med för att tjäna pengar och skapa stöd för Israel är ett exempel. DN:s granskning visar att Zafar även varit aktiv på just sådana sajter. Som 2012, då han i kommentarer på nazistiska Nationell.nu bl.a. framställde judar som ”krämare” och ”lögnare” och menade att ryska skinnskallar borde ”ge sig på alla judiska oligarker som lagt beslag på hela industrin i Ryssland”.
Samma dag som avslöjandet intervjuades Zafar i DN, och han sa då att det är åsikter han tagit avstånd från och lämnat bakom sig. Men hans ”förklaringar” till det inträffade lämnade en del övrigt att önska. De avslöjade inläggen och kommentarerna, som skrevs när Zafar var mellan 28 och 33 år, författades enligt honom själv under en period då han var ”ung och sökande”, ”blandade ihop” legitim kritik mot Israel med skuldbeläggande av judar som grupp och var ”frustrerad” över bl.a. USA:s invasion av Afghanistan.
Att Zafar tidigare befunnit sig i vänsterkretsar som vill förklara vad som händer i världen med USA:s eller Israels politik var enligt honom själv tydligen en av förklaringarna till att han skrev nedsättande om judar på högerextrema Nationell.nu. Zafar sa också att han tror att många har den typen av åsikter som han gett uttryck för, att det statistiskt sett borde finnas rektorer och lärare som sympatiserar med nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, och tyckte att ”den som är fri från synd är välkommen att kasta den första stenen”. I en intervju i SR:s P1 morgon 15/10 var de tvivelaktiga ”förklaringarna” dock färre och Zafar tog avstånd på ett tydligare sätt. Det han gett uttryck för är ”helt barocka åsikter” som han inte har idag, förklarade han.
DN:s avslöjande fick snabba konsekvenser. Samma dag meddelade t.ex. Mullsjö kommun att Zafar stängts av från sin tjänst där som barn- och utbildningschef, och Moderaterna meddelade att Zafar uteslöts från partiets integrationskommission där han haft expertuppdrag sedan 2019. Det inträffade debatterades flitigt i olika medier. En av dem som uttalade sig var SKMA:s ordförande Svante Weyler. I SR:s Studio Ett (15/10) påpekade Weyler att fallet Zafar visar på den centrala roll som konspirationsteorier spelar i nutida antisemitism. Vidare betonade Weyler behovet av ökade utbildningsinsatser mot antisemitism och uppmanade den tidigare skolledaren Zafar att ta konsekvenserna av den förändring han säger sig genomgått och hjälpa elever som bär på antisemitism att genomgå samma förändring.
DN:s avslöjande var viktigt. Det är glädjande att antisemitismen i detta fall möttes av många och starka fördömanden. Vad Zafars ursäkter betyder får framtiden utvisa, men att han tar avstånd från det han tidigare uttryckt är självfallet bra. Fallet Zafar visar ännu en gång att antisemitismen återfinns i olika miljöer och politiska sammanhang. Samt att den i dag ofta sprids på nätet, inte sällan anonymt.
Mathan Shastin Ravid