SKMA Nyhetsbrev oktober 2020
I juli återvaldes nationalkonservative Andrzej Duda till Polens president. Motkandidaten besegrades med en valkampanj, understödd av landets public service-medier, färgad av antisemitisk och homofob retorik.
Med en knapp seger återvaldes Andrzej Duda i juli till Polens president. Duda, som nominerats av det högernationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa, erhöll 51 procent av rösterna och hans utmanare Rafal Trzaskowski, liberal borgmästare i Warszawa från mittenpartiet Medborgarplattformen, fick 49 procent.
Under valrörelsen kom Dudas kampanj, understödd av den av regeringspartiet kontrollerade public service-kanalen TVP, att stegra agitationen mot hbtq-grupper och underblåsa antisemitiska och xenofoba strömningar.
I uttalanden och i inslag i TVP användes återkommande frågan om restitution rörande judisk egendom, som under andra världskriget och Förintelsen beslagtogs av Nazityskland och efter kriget togs över av den kommunistiska regimen och icke-judiska polacker, för att appellera till antijudiska sentiment och föreställningar. Polen är det enda postkommunistiska landet i EU som inte antagit en lag som reglerar denna fråga.
TVP undrade om Trzaskowski – som för övrigt inte tagit ställning i restitutionsfrågan – avsåg att ”uppfylla judiska krav” och anklagade honom för att vilja ”sälja ut” Polen till ”judiska intressen” och för att tillåta judar att ”råna” Polen på ”200 miljarder zloty”. TVP påstod även att Trzaskowski arbetade för en ”mäktig utländsk lobby” och ”rika grupper som vill kontrollera världen”. Den påstådda ”lobbyn” kopplades även till bland annat George Soros och sades ligga bakom invandring av muslimer till Europa och vilja införa, vad som kallades, ”hbtq-ideologi” i Polen. Rafal Pankowski, sociolog och en av grundarna av den polska antirasistiska organisationen Never Again, påpekade i en kommentar till AP att det var “rätt uppenbart” för den som såg inslaget att TVP med retoriken om ”utländsk lobby” och ”rika grupper” avsåg judar.
Temat exploaterades även av Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczynski som i den konservativa katolska tv-kanalen TV Trwam anklagade Trzaskowski för att sakna ”en polsk själ, ett polskt hjärta”. Även Duda själv spelade på samma strängar. I TVP sade han sig vara emot beslut som ”gynnar en etnisk grupp framför andra” och i en radiointervju förklarade han att ”vi vill helt enkelt inte att beslut ska fattas någonstans bortom Polens gränser”.
Krzysztof Bosak, ledare för det högerradikala partiet Konfederationen, nyttjade en mer explicit antisemitisk retorik. ”Judiska krav”, hävdade han, handlar inte om restitution i juridisk mening utan utgör endast ”ett försök att överföra kapital”. En annan av Konfederationens mer profilerade företrädare, Janusz Korwin-Mikke, har tidigare anklagat, vad han kallar, ”Förintelseindustrin” för att vilja profitera på Polen.
Propagandan mot hbtq-personer var än mer framträdande. Lag och rättvisa har sedan tidigare beskrivit hbtq-rättigheter som en främmande idé som hotar Polens nationella identitet. Under valrörelsen förklarade Duda att ”Hbtq är inte människor, det är en ideologi” och att denna ”ideologi” är mer destruktiv än kommunismen.
Timothy Garton Ash, brittisk historiker och specialist på Östeuropa, kommenterade TVP:s bevakning av valrörelsen i The Guardian den 25 juni. Den polska public service-kanalens nyhetssändningar har, skrev han, ”fallit ner i den extrema högerns tankevärld, enligt vilken fläckfria, heroiska och evigt missförstådda polacker utsätts för en konspiration driven av mörka, internationella tyska-judiska-hbtq-plutokratiska krafter”.
”Det är en skam att denna fientlighet tränger in i mittfåran”, sade Rafal Pankowski i en kommentar till nyhetsbyrån Bloomberg. ”Under det 21:a århundradet, i Europas hjärta, har vi en valkampanj som till stor del fokuserar på att angripa och förnedra minoriteter”.
Valkampanjen kritiserades även av OSCE. I en rapport från organisationens valobservatörer slogs fast att den sittande presidentens ”kampanj och bevakningen i public service färgades av homofob, xenofob och antisemitisk retorik”.
SKMA