Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2019
I slutet av maj presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten Antisemitiska hatbrott som på uppdrag av regeringen belyser den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär med fokus på gärningspersoner och bakomliggande ideologiska motiv. Syftet är att bidra med kunskap för det fortsatta förebyggande arbetet.
Rapporten bygger dels på intervjuer med personer som utsatts för antisemitism liksom med representanter för bl.a. judiska församlingar, åklagarmyndigheten, polisen, skolan och andra myndigheter, dels på en genomgång av samtliga 564 anmälningar med antisemitiskt motiv som ingår i hatbrottsstatistiken för åren 2012–2016 samt 103 domar avseende brott med antisemitiska motiv mellan januari 2007 och maj 2018.
Antisemitiskt klotter. Foto Judiska församlingen i Stockholm
Rapporten slår fast att antisemitism kommer till uttryck i en mängd olika sammanhang och kan handla om alltifrån kränkande uttalanden till hot och våld. Brå skriver att materialet inte möjliggjort en redogörelse för hur stor andel av antisemitismen som kan härledas till en specifik grupp eller miljö, men det visar att antisemitism ”förekommer i breda lager av befolkningen och skär genom olika religioner, sekulära grupper, politiska positioner och ideologier” liksom att den utgör ”en del av det ideologiska fundamentet i radikalnationalistiska och våldsbejakande jihadistiska miljöer.”
När det gäller hot och trakasserier är den radikalnationalistiska miljön tydligast urskiljbar i materialet samtidigt som säkerhetsansvariga vid judiska institutioner framhåller den jihadistiska miljön som det största hotet. Brå:s rapport visar dock att gärningspersoner kan knytas till olika politiska miljöer, från höger till vänster. I framför allt större städer är det flera intervjupersoner som pekar på individer med bakgrund i Mellanöstern som gärningspersoner. Flera pekar också på sk ”etniska svenskar” utan identifierbar politisk anknytning som gärningspersoner. Unga män är särskilt framträdande bland gärningspersonerna.
Personer som är öppna med sin judiska identitet eller innehar offentliga positioner löper större risk att bli utsatta. Kvinnor utsätts på ett särskilt sätt för sexualiserade hot och ofredanden.
Rapporten beskriver hur judar för att minska risken för att utsättas för hatbrott bl.a. döljer sin judiska identitet, undviker vissa platser, minskar eller avslutar sitt deltagande i det offentliga livet eller flyttar inom eller från Sverige.