I Die Zeit 9/4 finns en intressant men dyster analys av Orbán-regeringens angrepp på den ungerska demokratin och EU:s hållning till denna utveckling. Artikeln pekar även på Viktor Orbáns exploatering av antisemitiska konspirationsteorier med George Soros i rollen som demon:
”George Soros is the face of the conspiracy tormenting Hungary, the manifestation of the legend of left-liberal Jews being responsible for the losses and failures of World War I. And according to Orbán, the tools Soros is using to dismantle Hungary, Europe and Christianity are NGOs, such as the Open Society Foundation…” ”Orbán is not only spreading the anti-Semitic narrative, but he is, in fact, broadening it to include refugees, liberals and any political opponents. Whenever the issue is addressed, the same anti-Semitic tropes are evoked against Orbán’s critics.”
Artikeln framhåller också hur konspirationsteorin appliceras på EU genom att ”Orbán…[is] implying that the EU is a puppet organization of the global Jewish conspiracy.”
Analysen i Die Zeit är av intresse även mot bakgrund av de uttalanden SD:s riksdagsledamot Björn Söder fällde häromveckan. Vid ett möte med Orbáns talesperson Zoltán Kovács i utrikesutskottet den 26 mars gav Söder stöd till konspirationsteorin om att Soros ”drar i trådarna” och styr och manipulerar politiken på EU-nivå: ”Vad beträffar George Soros så anser jag att han är en av de farligaste män [sic] för tillfället. Den påverkan han har på politiska grupperingar och partier i Europa är skrämmande. … De senaste diskussionerna inom EPP-gruppen visade klart och tydligt att han är den som drar i trådarna.”
När Söders uttalande kritiserades för att legitimera antisemitiska föreställningar avvisades kritiken av SD-ledaren Jimmie Åkesson med orden: ”Jag tycker att det är en ganska ointressant debatt” (Expressen 4/4 2019).
På SD:s hemsida står att läsa: ”Sverigedemokraterna ser…med oro på antisemitismens utbredning i omvärlden”. Mer korrekt vore att säga att den enda antisemitism som fångar SD:s intresse är den som förekommer inom, som det heter i samma text, ”nya folkgrupper som kommit till Sverige”. Men det intresset är instrumentellt: frågan om antisemitism kan då användas för att underblåsa misstro och motvilja mot dessa ”nya folkgrupper”.
SKMA
Läs även:
Håkan Holmberg: En flexibel attityd till antisemitism. Om SD:s syn på judar, ”svenskhet” och ”nationen”
SKMA: Om SD och antisemitismen