Ny undersökning: Antisemitiska attityder i Sverige och andra europeiska länder

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2018

En ny undersökning som publicerats av CNN bekräftar att antijudiska attityder återfinns hos betydande delar av befolkningen i flera europeiska länder. Bland de sju länder som studien omfattar är antisemitismen mest utbredd i Polen och Ungern och minst i Storbritannien och Sverige. Men även en icke obetydlig del av den svenska befolkningen bär på antisemitiska föreställningar.

Studien, som genomfördes av ComRes under september 2018, bygger på svar som erhållits genom webbintervjuer med cirka 7 000 vuxna respondenter. De länder som ingår är Sverige, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Österrike, Polen och Ungern. Enligt ComRes har data viktats så att den är representativ för varje land med hänvisning till ålder, kön och region.

Av samtliga svarande är det i snitt strax över 40 procent som uppfattar antisemitism som ett växande problem i sitt land och ungefär lika många anser att judar riskerar att utsättas för rasistiskt våld. Bland svenska respondenter instämde 45 procent i påståendet att antisemitism är ett växande problem, 16 procent avvisade denna uppfattning. 53 procent ansåg att judar i Sverige riskerar att utsättas för hatpropaganda och 49 procent att de riskerar att drabbas av rasistiskt våld.

 

I genomsnitt 10 procent av samtliga svarande uppgav att de hade en negativ inställning till judar. För enskilda länder var motsvarande siffra: Storbritannien 6 procent, Sverige 7 procent, Tyskland 7 procent, Frankrike 9 procent, Österrike 10 procent, Polen 15 procent, Ungern 19 procent.

Högre andelar svarade emellertid instämmande på påståenden som ger uttryck för traditionella antisemitiska föreställningar. Det gäller inte minst föreställningar om judisk makt och inflytande över politik, ekonomi och medier. I genomsnitt instämde 22 procent i påståendet att judar har ”för stort inflytande” över ”politik i världen”. Lägst andelar som instämde i detta återfanns i Storbritannien med 14 procent och Sverige med 15 procent. Andelen instämmande i övriga länder var: Tyskland 19 procent, Frankrike 20 procent, Österrike 25 procent, Ungern 31 procent, Polen 31 procent.

I snitt 28 procent ansåg att judar har ”för stort inflytande” över ”finans- och näringsliv i världen”. Andelen instämmande nedbrutet på länder var: Sverige 15 procent, Storbritannien 16 procent, Frankrike 24 procent, Tyskland 25 procent, Österrike 32 procent, Polen 39 procent, Ungern 42 procent.

20 procent av samtliga svarande ansåg att judar har ”för stort inflytande” över ”medier i  världen”. Motsvarande siffra för enskilda länder var: Sverige 13 procent, Storbritannien 15 procent, Frankrike 18 procent, Tyskland 18 procent, Österrike 19 procent, Polen 25 procent, Ungern 28 procent. 13 procent av de svenska respondenterna instämde även i påståendet att judar har ”för stort inflytande” över medier i Sverige.

Även påståenden som utpekar judar som orsak eller drivkraft bakom internationella konflikter och krig har djupa rötter i antisemitiskt tänkande. Enligt resultaten ansåg 23 procent av samtliga att judar har ”för stort inflytande” över ”konflikter och krig runt om i världen”. I Storbritannien och Sverige var det 19 procent som instämde i detta påstående. Motsvarande andelar för övriga länder var: Tyskland 23 procent, Frankrike 23 procent, Österrike 24 procent, Ungern 26 procent, Polen 28 procent.

Återkommande i antisemitiskt tänkande är även uppfattningen att judehat i någon mening är självförvållat. I genomsnitt 18 procent av samtliga instämde i påståendet att ”antisemitismen i detta land är till största delen en reaktion på judars beteende i vardagen”. I Sverige instämde 12 procent i detta påstående. I snitt liksom bland de svenska respondenterna instämde 28 procent i påståendet att antisemitismen i huvudsak var ett svar på ”staten Israels agerande”. För Tyskland och Österrike var motsvarande siffra 25 procent.

Ett annat centralt tema i samtida antisemitism är anklagelsen att judar exploaterar Förintelsen i ekonomiska eller politiska syften. Enligt CNN-studien instämde i snitt 31 procent av samtliga i påståendet att ”judar använder Förintelsen för främja sina egna intressen eller uppnå vissa mål”. I Sverige var motsvarande andel 20 procent. Den största andelen instämmande återfinns i Tyskland med 32 procent, Ungern 33 procent, Österrike 37 procent och Polen 50 procent.

I likhet med andra studier pekar resultaten på att antisemitiska uppfattningar är vanligare bland män än bland kvinnor och, i flera länder, mer utbredda bland respondenter med muslimsk än kristen eller ”annan” bakgrund. Det senare gäller emellertid inte Polen och Ungern. I dessa länder, där antisemitismen är mest utbredd, återfinns antijudiska uppfattningar nästan enbart hos respondenter med kristen eller ”annan” bakgrund.

Två tredjedelar av samtliga respondenter menade att upprätthållandet av minnet av Förintelsen bidrar till att förhindra liknande brott framgent. Samtidigt ansåg runt en tredjedel – och än fler i Tyskland, Österrike, Polen och Ungern – att minneshållandet av Förintelsen avleder uppmärksamheten från illdåd som begås idag. I Sverige instämde 26 procent i det senare påståendet.

I undersökningen ombads respondenterna även skatta sin kunskap om Förintelsen. Närmare hälften ansåg att de har relativt god kännedom och runt en femtedel god kännedom i ämnet. En tredjedel säger sig ha endast liten kunskap och 4 procent uppger att de aldrig har hört talas om Förintelsen. Resultaten skiljer sig mellan länder och åldersgrupper. I Frankrike uppger t.ex. 20 procent och i Österrike 12 procent i åldersgruppen 18-34 år att de aldrig hört talas om Förintelsen. I Sverige är motsvarande siffra bland unga 4 procent.

I undersökningen ställdes även frågor om inställningen till andra minoriteter. I de undersökta länderna hade i genomsnitt 39 procent en negativ inställning till romer, 37 procent till muslimer, 36 procent till invandrare och 16 procent till HBTQ-grupper. Bland svenska respondenter uppgav 38 procent att de hade en negativ inställning till muslimer, 34 procent till romer, 25 procent till invandrare och 9 procent till HBTQ-grupper. Undersökningen mätte inte utbredningen av specifika fördomar om dessa grupper.

Studien bidrar med kunskap om antisemitismens utbredning, men den bör tolkas med viss försiktighet. Resultaten ska inte förstås som en exakt bild av hur det ser ut, utan ger snarare en indikation. Noteras kan att undersökningen till stor del saknar frågepåståenden om så kallad Israelrelaterad antisemitism, t.ex. påståenden som håller judar som kollektiv ansvariga för Israels politik eller likställer Israel eller judar med nazister och israelisk politik med Förintelsen. Det senare är en viktig dimension av samtida antisemitiska diskurser i Sverige och flera andra länder.

Det bör också noteras att resultat för attitydmätningar på detta område kan påverkas av graden av tabuisering av antisemitism i ett samhälle, dvs i vilken utsträckning respondenter svarar i enlighet med vad som uppfattas som “socialt önskvärt”. Den sociala acceptansen för att ge uttryck för och därmed också instämma i negativa påståenden om judar torde skilja sig mellan länder och politiska kulturer.

För att få en mer komplett bild av antisemitismens närvaro, utveckling, karaktär och konsekvenser i ett land krävs att attitydundersökningar kompletteras med studier av hatbrott och utsatthet liksom av kvalitativa undersökningar av antisemitismens avtryck i medier och debatt, och inte minst i sociala medier, och dess roll och funktion i specifika ideologiska eller subkulturella miljöer.

Några av CNN-studiens resultat för Sverige:

Procentsatsen anger andel som instämde i påståendet:

• Judar har för stort inflytande över finans- och näringsliv i detta land: 11 %
• Judar har för stort inflytande över finans- och näringsliv i världen: 15 %
• Judar har för stort inflytande över politik i detta land: 11 %
• Judar har för stort inflytande över politik i världen: 15 %
• Judar har för stort inflytande över medier i detta land: 13 %
• Judar har för stort inflytande över medier i världen: 13 %
• Judar har för stort inflytande över konflikter och krig som rör detta land: 18 %
• Judar har för stort inflytande över konflikter och krig runt om i världen: 19 %

Procentsatsen anger andel som helt eller delvis instämde i påståendet:

• Antisemitismen i detta land är till största delen en reaktion på judars beteende i vardagen: 12 %
• Antisemitismen i detta land är till största delen en reaktion på staten Israels agerande: 28 %
• Judar använder Förintelsen för främja sina egna intressen eller uppnå vissa mål: 20 %
• Minneshållandet av Förintelsen avleder uppmärksamheten från andra illdåd som begås idag: 26 %
• Minneshållandet av Förintelsen bidrar till att förhindra liknande brott framgent: 61%
• Antisemitism är ett växande problem i detta land idag: 45 %

SKMA