Forum för levande historia har publicerat rapporten ”Med egna ögon – svenska vardagsförståelser av rasism”. Syftet med rapporten beskrivs som att fördjupa kunskapen om  uppfattningar om rasism i dagens Sverige för att på så sätt förbättra möjligheterna att genomföra utbildningsinsatser om rasism och intolerans.

Rapporten redovisar resultat från en undersökning som genomförts av Novus. Datainsamlingen genomfördes under två perioder mellan 30 november och 19 december 2017 genom ”webbintervjuer i Novus representativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel”.  Totalt genomfördes 2 112 intervjuer med individer i åldrarna 18–79 år.

Det handlar med andra ord om en studie av människors subjektiva uppfattningar om rasism i dagens Sverige, och inte om en undersökning av rasismens faktiska utseende, former, utbredning eller av faktisk utsatthet.

Enligt resultatet anser 83 procent att det finns grupper som utsätts för rasism i det svenska samhället. 5 procent anser inte att så är fallet och 12 procent saknar uppfattning. Andelen som menar att grupper utsätts för rasism är tydligt högre och andelen som saknar uppfattning klart mindre än när frågan ställdes i en SOM-undersökning 2014. Enligt den nya studien ansåg 44 procent att rasismen ökat under det gångna året.

På frågan om vilken eller vilka grupper i det svenska samhället som ofta utsätts för rasism var judar den mest frekvent omnämnda gruppen. Svaren fördelade sig enligt följande: judar 27 procent, invandrare 23 procent, muslimer 14 procent, mörkhyade 13 procent, romer 10 procent, utlandsfödda/utländsk bakgrund 7 procent, flyktingar/nyanlända/asylsökande 7 procent, svenskar 7 procent, samer 4 procent, och icke-svenskar 4 procent.

När frågan ställdes av SOM 2014 var romer den oftast omnämnda gruppen, 37 procent, medan endast 5 procent uppgav judar. Rapporten från Forum för levande historia ger ingen uttömmande förklaring till dessa förändringar, men som en möjlig förklaring till att judar är den oftast nämnda gruppen 2017 hänvisas till att undersökningen genomfördes under samma period då attacken mot synagogan i Göteborg ägde rum, ett hatbrott som gavs stor uppmärksamhet i media. En studie av medierapportering kring rasism under året visar också att rapporteringen om ämnet antisemitism ökade markant i slutet av 2017. I rapporten nämns också att antisemitismen i bland annat Malmö givits medial uppmärksamhet under flera år.

Till detta kan läggas – även om det inte nämns i rapporten – att strax före attacken i Göteborg hade en demonstration i Malmö med antisemitiska inslag och hot uppmärksammats i medier, och under hösten hade stort fokus riktats mot nazistiska NMR:s demonstrationer och antisemitiska propaganda i Göteborg. Även detta kan möjligen bidra till att förklara förändringarna jämfört med 2014. I rapporten spekuleras också i att en orsak till att den romska gruppen ansågs särskilt utsatt av många 2014 kan vara att romers utsatthet tilldrog sig stor medial uppmärksamhet det året. Året innan hade även avslöjandet av Skånepolisens register över romska personer lett till ökat fokus på rasism och diskriminering som drabbar romer.

I undersökningen studeras även samband mellan svar och olika bakgrundsfaktorer. När det gäller synen på judar som utsatt grupp finns ett starkt samband med ålder: långt fler äldre respondenter har uppgivit judar som utsatta jämfört med yngre. På samma sätt återfinns uppfattningen att judar utsätts för rasism i betydligt större utsträckning bland personer med högre utbildning än bland dem med endast förgymnasial utbildning. Detta samband finns också bland dem som har svarat att muslimer är en utsatt grupp.

Resultaten pekar också på ett samband med bostadsort. Respondenter bosatta i Stockholm, Göteborg och Malmö är tydligt mer benägna att nämna judar som utsatt grupp än svarspersoner bosatta i andra delar av landet.

Även om rapporten inte kan ge en uttömmande förklaring till skillnaderna mellan resultaten från 2014 och 2017 års undersökningar när det gäller synen på gruppers utsatthet är det rimligt att anta att svaren delvis påverkas av frågornas aktualitet och uppmärksamhet vid de olika undersökningstillfällena. Detta manar till försiktighet vid uttolkning av de resultat som framkommer.

Resultaten blir också svårtolkade dels därför att flera av de kategorier som erbjuds som svarsalternativ är överlappande (t.ex. invandrare, muslimer, mörkhyade, utländsk bakgrund, flyktingar/nyanlända/asylsökande, icke-svenskar), dels därför att respondenternas förståelse av begreppet ”rasism” påtagligt skiljer sig åt, något som också framkommer av undersökningen.

SKMA