Mathan Shastin Ravid: Utbildningar om antisemitism och extremism

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2018

SKMA utbildar kontinuerligt elever, lärare och andra grupper om antisemitism, rasism, politisk extremism och Förintelsen. Mathan Shastin Ravid om möten med gymnasieelever i Ludvika och lärarstudenter i Stockholm.

”I Ludvika rekryterar nazisterna barn på skolgården”. Så löd en rubrik i DN 15 april, där man kunde läsa att Nordiska motståndsrörelsen (NMR) dykt upp vid Lorensberga högstadieskola med rökfacklor, tjutande sirener och en banderoll med texten ”Svensk ungdom slå tillbaka!”.

Bakgrunden var ett bråk mellan två elever, varav en med invandrarbakgrund. I ett YouTube-klipp från händelsen kan man se hur NMR med megafon hetsar mot ”rasfrämlingar” som ”inte hör hemma här i Norden”.

I samma klipp syns Göran Törnqvist, rektorn som försöker få elever att lämna skolgården och gå in. Några vägrar, och i DN berättar Törnqvist att en del elever attraheras av nazisternas budskap. Ett budskap som ofta är grovt antisemitiskt. ”Sionisterna” är huvudfienden och Förintelsen deras påhitt, påstår man bland annat. Under NMR:s marsch i Ludvika på 1 maj proklamerades att samma ”sionister” styr Sveriges regering.

Den 16 april, dagen efter reportaget i DN, gästade jag och Lena Jersenius ABB Industrigymnasium i Ludvika för att hålla ett seminarium inför en studieresa till Förintelsens platser i Polen (se Kaija Holmgrens text på s. 14). Cirka 35 elever deltog. En del av dem har själva gått på Lorensberga eller har syskon på skolan, och många var oroade över NMR:s närvaro på orten.

Efter ett pass om antijudiska fördomar och myter genom historien och deras roll i nazistisk ideologi och propaganda före och under Förintelsen, ägnade vi stor tid åt nutida antisemitism. Vi diskuterade hur konspirationsteorier om judisk makt fortfarande är ett ideologiskt fundament för högerextremister som NMR, men att dessa myter ibland också påträffas i samhällets mittfåra.

För att effektivt kunna identifiera och bemöta dessa idéer krävs kunskap om de kodord med vilka antisemitisk propaganda ofta sprids idag. Det ovan nämnda ”sionisterna” är ett exempel. Hit räknas även begrepp som ”globalister” och namn som Rothschild. Dagen avslutades med tips och råd kring hur man kan tänka källkritiskt i vardagen, till exempel när man möts av rasistiska budskap online eller – som i Ludvika – nazistiska slagord utanför en högstadieskola.

 

Veckan efter seminariet i Ludvika besökte jag ”Lärarrummet” på Stockholms universitet för att samtala med personer som i framtiden kan behöva hantera antisemitism och rasism på landets skolor. ”Lärarrummet” är en serie lunchseminarier för lärarstudenter där man diskuterar skolrelaterade ämnen som inte ges plats i den ordinarie utbildningen.

Under mitt pass betonade jag vikten av att vara väl inläst på samtida antisemitiska föreställningar, samt inte minst att känna till antisemitismens särdrag och speciella funktion. Antisemitismen skiljer sig från andra former av fördomar och rasism på grund av den centrala roll som föreställningar om judiskt inflytande och manipulationer spelar. Något som bland annat leder till att antisemitism ofta framförs som en påstådd ”maktkritik”, till exempel i konspirationsteorier som unga stöter på idag.

 

Jag talade även om att man som lärare måste ha koll på var gränsen går mellan politisk kritik och fördomar, och aldrig ursäkta eller bagatellisera antisemitism som ”Israelkritik”. Slutligen underströks hur viktigt det är att arbetet mot antisemitism och rasism är långsiktigt och inte reduceras till enstaka temadagar. Intresset från åhörarna var stort, och många diskussioner uppstod. Besöken på ABB:s industrigymnasium och Stockholms universitet är exempel på hur SKMA kontinuerligt träffar och utbildar såväl ungdomar som vuxna.

Mathan Shastin Ravid