Inför valet 2018: Vad vill partierna göra för att motverka antisemitism?

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2018

Inför höstens val har SKMA frågat riksdagspartiers ledare om hur de ser på problemet med antisemitism i Sverige och vilka åtgärder de menar krävs för att motverka judehat. Frågorna har ställs till samtliga riksdagspartier utom SD. Skälet till detta är att SD:s politik och retorik underblåser antidemokratiska hållningar liksom rasism, islamofobi och i flera fall även antisemitism.

Här är frågorna vi bad partiledarna besvara:

1. Hur ser ni på antisemitismen i Sverige? Hur ser problemet ut?

2. Hur kan antisemitismen förebyggas och motverkas? Vilka åtgärder krävs?

3. Räcker lagen om hets mot folkgrupp för att motverka antisemitisk och rasistisk hatpropaganda – eller behöver lagen eller tillämpningen av den skärpas?

 

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

1. Antisemitismen är en del av både vår historia och vår samtid. Reaktionär nationalism och fascism vinner åter mark på många håll och även i Sverige har sådana krafter flyttat fram sina positioner. Vi har såväl nazistiska organisationer och konspirationsteoretiska grupper med antisemitism, som en antisemitism hos helt oorganiserade människor.

Det finns länder på flera olika håll som har en statligt sanktionerad antisemitism som en del av sin reaktionära nationalism, vilket påverkar människor även i Sverige. Judiska föreningen i Umeå har tvingats lägga ner. Judiska församlingar och enskilda människor drabbas av glåpord och hot, våld och trakasserier, nazistiskt klotter och skadegörelse. Det innebär direkta säkerhetshot och skapar en stor otrygghet. Hatet måste bekämpas.

2. Vi vill att arbetet med att motverka hatbrott stärks och att hatbrott ska vara ett prioriterat område för polisen. Vi vill även att det avsätts tillräckliga resurser för att utbilda och informera om antisemitism. Alla demokratiska partier har ett ansvar för att bekämpa rasism, antisemitism, främlingsfientlighet och homofobi. Som vänsterparti har vi ett särskilt ansvar i den kampen och för att motarbeta de klassklyftor och orättvisor som ofta är grogrunden till rasism.

3. Det behövs mer. Hets mot folkgrupp är ett av de brott som ingår i samlingsbegreppet hatbrott. Trots de olika insatser som gjorts inom polisen för att förbättra arbetet mot hatbrott visar Polismyndighetens egen granskning att det finns behov av ytterligare kompetensförstärkande insatser. Det finns generellt kunskapsbrister när det gäller hatbrottsmotivet, straffskärpningsregeln och hatbrottsmarkeringen.

Arbetet med att bekämpa, förhindra och lagföra hatbrott är mycket viktigt. Vi vill att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förstärker sitt arbete på detta område för att bättre kunna skydda demokratin och de grupper av människor som riskerar att utsättas för brottsliga handlingar.

Rättsväsendet måste även ha tillräcklig kompetens för att kunna identifiera ett hatbrott och vidta lämpliga utredningsåtgärder. Kvaliteten i de initiala utredningsåtgärderna av hatbrott måste öka. Det finns även behov av att öka Polismyndighetens förmåga att säkerställa utredningsprocessen av hatbrott. Detta behov är särskilt stort i de polisregioner som saknar särskilda hatbrottsutredningsgrupper.

Kvaliteten på utredningar och åtal varierar i landet och fler brott borde klassificeras som hatbrott och leda till åtal och fällande dom. Vänsterpartiet anser därför att det bör ske en översyn av alla anmälda hatbrott. Översynen ska synliggöra vilka brister som finns i utredningsarbetet och föreslå förbättringar så att flera anmälningar kan leda till åtal och fällande dom.

Stefan Löfven, partiledare Socialdemokraterna

1. Enligt nationella och internationella rapporter har hot och hat mot judar i Sverige under den senaste tiden ökat. Det är en utveckling som måste brytas. Judehat har ingen plats i vårt samhälle. Antisemitismen har djupa rötter och har visat sig vara skrämmande motståndskraftig i den europeiska historien. De här föreställningarna har funnits i det kristna idéarvet och idag ser vi det bland högerextrema grupper, i delar av vänstern och i fundamentalistiska islamistiska miljöer, inspirerade av terrorsekter och fanatiker.

Vi ser också antisemitism hos vuxna och barn som flytt till Sverige, som under hela sina liv blivit utsatta för antisemitisk propaganda, ofta orkestrerad eller påhejad av de förtryckande regimer som de har flytt ifrån. Var än antisemitismen finns, ska den belysas och bekämpas.

Judehatets mest uppenbara konsekvenser är våld och skadegörelse. Men konsekvenserna är långt mer omfattande. Det är en skam att judar i Sverige känner otrygghet i skolor och på allmänna platser och avstår ifrån att bära judiska symboler synligt. Det är en skam att judiska kulturföreningar och församlingar tvingas till kostsamma säkerhets- och försäkringsarrangemang. Till svenska judar vill jag säga att landet – dess gator, kultur, historia och framtid – är vårt tillsammans.

2.  Det mest grundläggande är att se till att hatbrott uppmärksammas och bestraffas och att den fysiska säkerheten förbättras här och nu. Här har regeringen vidtagit flera åtgärder de senaste åren:

• Polisen har inrättat demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö, och skapat liknande funktioner i alla polisregioner i landet, och de får ökade resurser för att bekämpa hatbrott som sker på internet.
• Regeringen arbetar aktivt med att få bukt med hat och hot, inte minst antisemitism, på nätet. Vi har under våren träffat de största nätjättarna och står i dialog med dem för att de ska göra sin del i detta arbete.
• Brottsförebyggande Rådet, Brå, fick i uppdrag av regeringen i november 2017 att göra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott i syfte att kunna stärka det förebyggande arbetet.
• Regeringen har i januari 2018 inrättat ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brå i syfte att ytterligare stärka och få mer långsiktighet i arbetet på nationell, regional och lokal nivå.
• Det stöd för säkerhetshöjande åtgärder för trossamfund som tidigare funnits breddas för att kunna gå även till t ex judiska kulturföreningar. Regeringen har avsatt 22 miljoner kronor 2018 respektive 2019 och 15 miljoner kronor från och med 2020.

Men samtidigt vet vi att det arbete polis, åklagare och säkerhetsvakter kan göra, det är att lindra symptomen – inte bota sjukdomen. Ska antisemitismen besegras i grunden, måste det ske i skolorna, i folkbildningen, i varje människa. Därför ska vi fortsätta driva på arbetet i International Holocaust Remembrance Alliance, IHRA, för hågkomst, forskning och utbildning om Förintelsen. Vi anordnar en ny internationell konferens om Förintelsen i Sverige om två år. Därför har regeringen avsatt medel för att stödja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser 2018–2020. Därför förbättrar vi det nationella utbildningsmaterialet för nyanlända, så att varje ny medlem av det svenska samhället tar del av individens rättigheter och skyldigheter, religionsfrihetens fundamentala roll och att antisemitism och rasism inte har en plats i vårt land.

3. Hets mot folkgrupp är ett brott som täcker många olika situationer. Det kan vara att göra nazisthälsningar eller bära symboler. I ett rättsfall från Högsta domstolen från 1996 har det slagits fast att användningen av vissa märken på klädseln med anknytning till nationalsocialistiska rörelser, bl.a. ett hakkors, en örn och en lagerkrans, under vissa förutsättningar kan vara straffbart som hets mot folkgrupp.

I höstas bjöd justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke in flera partier till samtal om samhällets förmåga att motverka antidemokratiska rörelser. En av de möjliga åtgärder som regeringens företrädare då tog upp till diskussion var att se över hur lagen om hets mot folkgrupp hittills har tillämpats och överväga ett förbud mot användning av vissa symboler. Där är mitt besked att vi går vidare med ett sådant uppdrag innan valet.

Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet

1. Miljöpartiet ser med oro på antisemitismen i Sverige. Vi tar starkt intryck av hur den judiska befolkningen, som funnits i Sverige en mycket lång tid, upplever att möjligheten att leva öppet med sin judiska identitet blir allt svårare.

Hot och hat mot enskilda judar i offentligheten, men också skadegörelse och attentat mot synagogor av olika extremistgrupperingar, är allvarliga och kräver att politiken tar sitt ansvar. I Sverige ska du kunna leva och ge uttryck för din religion. Miljöpartiet slår vakt om religionsfriheten.

2. Antisemitismen måste bemötas med en bredd av åtgärder. Vi behöver motverka de attityder som lägger grunden för antisemitism, samtidigt som vi måste sprida kunskap om historiens övergrepp mot den judiska befolkningen. Vi behöver även göra konkreta insatser för säkerhet och för ett stärkt arbete i rättsväsendet. Med Miljöpartiet i regeringen har flera insatser vidtagits:

• Ökade resurser till Polisen, utökade uppdrag gällande extremistisk brottslighet och hatbrott och kraftsamling mot olika former av extremism, däribland ett nytt center mot våldsbejakande extremism.
• Ökade insatser vid Forum för levande historia, för att sprida kunskap om antisemitismen genom historien och fram tills idag.
• Nya anslag för stärkt säkerhet vid religiösa byggnader och andra judiska byggnader.
• Treårig insats för hågkomstresor till Förintelsens platser, som kommer genomföras av SKMA och Forum för levande historia.
• Blocköverskridande samtal med oppositionen om insatser för att motverka nazistiska demonstrationer.
• Stärkta insatser i skolan för mänskliga rättigheter och allas lika värde.

3. Antidemokratiska rörelser måste bemötas med demokratiska medel. Att förbjuda nazistiska organisationer riskerar leda till martyrstatus, samtidigt som det riskerar vara verkningslöst mot grundproblemet. Vi måste därför bemöta dem med kunskap, insatser för säkerhet och för ett stärkt rättsväsende.

Samtidigt måste den lagstiftning som finns till för att förhindra hets mot folkgrupp vara effektiv. Vi menar att lagen om hets mot folkgrupp och ordningslagen bör ses över för att mer effektivt komma åt rasistisk propaganda och nazistiska demonstrationer.

Annie Lööf, partiledare Centerpartiet

1. Att judar inte vågar bära kippa på gator och torg, att judiska skolor och församlingar måste ha beväpnade vakter utanför sina lokaler och att hatbrotten mot judar har ökat är mycket allvarligt. Jag tar detta på största allvar. Oavsett om antisemitismen kommer från invandrargrupper med rötterna i Mellanöstern eller från nazistgrupperingar är det ett allvarligt problem som måste förebyggas och bekämpas.

2. Informationsinsatser där kunskap sprids om antisemitism och de speciella förtecken antisemitismen har är viktiga. Det är otroligt viktigt att fortsätta berätta om de hemska brott och förföljelse som judar genom tiderna och fram till idag har drabbats av. När förintelseöverlevarna inte längre finns kvar i jordelivet ligger ett viktigt ansvar på oss andra att fortsätta berätta deras historia.

Bredare kunskap gör det möjligt för fler att kunna känna igen antisemitism när den visar sig och därigenom kunna förhålla sig mer källkritiskt till påståenden och ageranden av antisemitiskt slag. Men vi behöver också från rättsstaten kraftfullt markera mot hatbrott och de organisationer där antisemitismen finns. Vi vill till exempel stoppa statsstöd till icke-demokratiska organisationer.

3. Ja, en skärpning kan vara nödvändig. Att delta i en demonstration iklädd nazistsymboler bör falla inom ramen för hets mot folkgrupp. Är lagen otydlig behövs en förändring som gör att polisen inte behöver tveka inför att ingripa. Vi behöver ta dessa frågor på stort allvar och stå upp för ett samhälle där grundläggande värderingar om alla människors lika värde får en framskjuten ställning.

Jan Björklund, partiledare Liberalerna

1. Liberaler har i alla tider bekämpat antisemitism och annan intolerans. Antisemitismen är ständigt latent. Min bild är att situationen förvärrats de senaste åren. Att som troende kunna röra sig fritt och tryggt i vårt samhälle är ett grundfundament i vår liberala demokrati. Men tyvärr kan inte alla det. Judar i Sverige hånas och trakasseras på öppen gata för att de bär judiska kännetecken.

Säkerhetsarrangemangen runt judiska synagogor och andra institutioner har behövt förstärkas på grund av hot. Svenska judar hålls kollektivt ansvariga för statens Israels politik vilket blir synligt varje gång som konfliktnivån i Israel/Palestina-konflikten blossar upp. Hoten för den judiska gruppen kommer från flera håll. Från nazistiska och högerextrema grupper, islamister samt från extremvänstern.

2. Arbetet för att värna vår demokrati och respekten för allas mänskliga rättigheter måste ständigt fortgå. Skolans arbete med demokratisk värdegrund och kunskap om antisemitism och andra former av intolerans måste förstärkas. Obligatorisk samhällsinformation ska ges redan under asyltiden och bland annat ska frågan om antisemitism och intolerans tas upp.

I grunden är det polis och säkerhetspolis som har ansvar för säkerheten för människor men samhället behöver också ge stöd för olika säkerhetshöjande insatser runt till exempel synagogor, vilket Liberalerna och Alliansregeringen gjorde. Ingen ska behöva känna fruktan eller oro inför att besöka synagogan, den judiska skolan eller någon annan judisk institution.

3. Det viktiga nu är att polisen får mer resurser att ingripa och större kunskap om hatbrott, samt att rättsstaten kan se till att fler döms för dessa avskyvärda brott. Den växande antisemitismen måste bekämpas och räcker inte vår nuvarande lagstiftning i denna kamp är vi öppna för lagskärpningar. Samhället måste agera mot antisemitism oavsett vem som är avsändare.

Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna

1. En av de grupper som genom historien utsatts för mest fördomar, fientlighet och öppen förföljelse är den judiska befolkningen. Förintelsen av sex miljoner judar är det mest extrema uttrycket för detta, men antisemitiska föreställningar är också ett reellt samhällshot i dag, i Sverige. På grund av antisemitiska attityder begränsas människors rätt att leva en tillvaro i trygghet och värdighet. Judar i Sverige hånas och trakasseras på öppen gata för att de bär judiska kännetecken.

Svenska judar utsätts för antisemitiska angrepp av såväl islamister som högerextremister och vänsterextremister. Nazister har vid demonstrationer hängt ut judiska företrädare som ”förbrytare”. I Malmö och andra städer angrips judar av personer med bakgrund i Mellanöstern – en region där antisemitisk propaganda sprids i många länder, ofta med officiell sanktion. Antisemitismen har vissa drag som skiljer den från de flesta andra former av främlingsfientlighet, till exempel föreställningen att judar är särskilt inflytelserika som grupp. Sådana idéer är utbredda också i vårt samhälle i dag. Även den israelisk-palestinska konflikten används för att sprida eller befästa antisemitiska attityder.

2. Det är viktigt att sprida kunskap om antisemitism och de särskilda föreställningar som göder antisemitismen. Det är också angeläget att det sker ett kontinuerligt arbete för att sprida kunskap om förföljelsen av judar genom historien och fram till våra dagar. Det arbetet måste bedrivas så att kunskapen når fram till alla delar av den svenska befolkningen.

Vi får inte blunda för att antisemitiska föreställningar kan vara särskilt utbredda i vissa invandrargrupper och att därför riktade insatser behöver göras. Debatten om rasism har ofta handlat om majoritetssamhällets förhållningssätt gentemot minoriteter, men även personer i minoritetsgrupper kan hysa rasistiska värderingar i relation till andra minoriteter. Arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet behöver läggas upp i kontinuerlig dialog med det judiska civilsamhället och dess företrädare.

3. Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp är viktig för att motverka antisemitisk och annan rasistisk hatpropaganda. Den används dock för sällan och vi har sett flera exempel på att det idag finns viss osäkerhet kring vad som utgör hets mot folkgrupp och därmed är straffbart. Det gäller bland annat när nazistiska symboler har använts i samband med demonstrationer. Det hämmar Polisen i dess operativa arbete. Därför tycker vi att det behövs en översyn av straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp – bland annat för att göra en ordentlig översyn av tillämpningen och för att se till att lagen används.

Ebba Busch Thor, partiledare Kristdemokraterna

1. Vi ser med stor oro på problemet. Antisemitismen är ständigt närvarande och ökande. Att svenska judar flyttar utomlands för att de är oroliga för sin säkerhet är en tragedi för Sverige. En ännu större tragedi är att vissa politiska företrädare ignorerat och tonat ned problemen, medan andra aktivt har underblåst det, inte minst genom att de i sin kritik av Israel lierat sig med antisemitiska krafter.

Den generella antirasistiska analysen har heller inte varit tillräckligt heltäckande. Vi har med rätta fokuserat på problem från nazister och andra högerextrema grupper som präglat Sverige genom våldsdåd, mord, hot, propaganda med mera under decennier. Men den analysen har inte täckt in rasismen som finns mellan olika invandrargrupper eller mellan invandrargrupper och den judiska minoriteten i Sverige. Det är ett uppvaknande som sakta spridit sig efter attackerna på synagogan i Göteborg och hoten mot judar i Malmö sent förra året.

2. Forum för levande historia gör ett mycket viktigt arbete, ett arbete som vi vill utvidga genom att ge dem ett uppdrag att även upplysa om islamismens illdåd och folkmord.

För nyanlända vill vi ha ett integrationsprogram som vi kallar Integration från dag ett som bland annat innehåller obligatorisk samhällskunskap, för att sprida de värderingar som inte är valbara i Sverige, där antirasism, jämställdhet med mera ingår. Skolan behöver också ta problemen på allvar, inte minst på de mest segregerade platserna i Sverige. Där är det större risk att hatet gror.

Det finns också ett politiskt ansvar vad gäller de som av misstag eller överlagt lierar sig med antisemitiska krafter för att protestera mot israelisk politik. Ingen folkvald politiker bör demonstrera där det flaggas för Hamas, för att ta ett exempel.

Det krävs också fler rena skyddsinsatser. Innan antisemitismen är borta är den ett hot. Skyddet för judiska församlingar behöver stärkas, liksom för moskéer.

3. Det är absolut möjligt att den lagen, eller andra, behöver skärpas. Svenska myndigheter har ansett sig stå handfallna gällande Nordiska motståndsrörelsens demonstrationer och propagandaspridande, trots att dessa uppviglar till våldshandlingar. Men den typen av rörelser kan också stoppas på andra sätt. Kristdemokraterna anser att Nordiska motståndsrörelsen är en terrororganisation, att dåden i Göteborg var terrorattacker och reagerade med förvåning över att åklagaren inte prövade dem som sådana. Den lagstiftningen behöver kompletteras så att grupper som är organiserade, våldsbejakande nazister, jihadister, antisemiter och så vidare kan bekämpas hårdare.

Samma sak gäller de demonstrationer som hyllar antisemitiska grupper från Mellanöstern. Uppvigling sker numer på språk som poliserna kanske inte förstår, eller med symboler inte alla känner till. Att ha ett flagga med ett hakkors är ett solklart fall av hets mot folkgrupp, men det behövs göras en översyn av alla andra symboler och det vore av godo att i större utsträckning våga pröva i domstol om även dessa är hetsande.