Anton Shekhovtsov: Med judehat som vapen. Russia Insider, amerikansk extremhöger och rysk påverkan i USA

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2018

I januari i år publicerade den ryska Kremlvänliga sajten Russia Insider ett antisemitiskt manifest. Det är dags att med kraft belysa judarnas ”skadliga inflytande” i världen och på Ryssland, skrev sajtens redaktör. Statsvetaren Anton Shekhovtsov analyserar motiven bakom Russia Insiders antijudiska kursändring och hur den skulle kunna tjäna Moskvas intressen i USA.

Den 15 januari publicerade den tidigare relativt okända webbsidan Russia Insider ett 5 000 ord långt manifest författat av sajtens redaktör Charles Bausman, i vilket han krävde att världen i allmänhet och Ryssland i synnerhet skulle ”släppa judetabut” och underströk att det är hög tid att med kraft börja belysa det ”skadliga inflytande” som ”judiska eliter” utövar.

Manifestet påstod att ”judiska påtryckningsgrupper” i icke ringa utsträckning var ansvariga för olika försyndelser, allt ifrån aktuella sexskandaler till det mesta av det dödliga kaoset i världen under de senaste 30 åren. Och mot bakgrund av att innehållet i Russia Insider i huvudsak rör Ryssland påstod Bausman att ”den oresonliga fientligheten mot Putins Ryssland till stor del [var] ett judiskt fenomen.”

Han bjöd också in potentiella skribenter att (utan ersättning) skicka in artiklar som behandlade ”judeproblemet” och introducerade även en ny sektion på sajten kallad ”Judefrågan”, en rubrik som anknyter till nazismens och den samtida nynazismens folkmordsspråk: ”den slutliga lösningen på judefrågan”.

 

Manifestet var förvånande, och det av två skäl. Det första skälet är tekniskt: Charles Bausman har aldrig tidigare författat en så omfattande text som denna. Han lade således ned mycket arbete på artikeln ”Det är dags att släppa judetabut”. Russia Insider är knappast känd för att producera eget journalistiskt innehåll, det mesta av dess material kopieras eller översätts från andra webbsidor. Den överväldigande majoriteten av Bausmans egna bidrag på sajten är bloggliknande inlägg snarare än traditionella ledartexter. Manifestet måste alltså ha varit ganska viktigt för Bausman.

Det andra skälet är att Bausmans artikel avvek på ett radikalt sätt från tidigare artiklar som publicerats på sajten. Inte så att Russia Insider, som lanserades i september 2014, inte  publicerat antisemitiska texter tidigare – det har den och dessa har retroaktivt lagts in i den nya sektionen ”Judefrågan” – men ingen av dessa artiklar har uttryckt en så öppen och omaskerad antisemitism.

Det är ingen hemlighet att vår tids antisemiter – om de inte är bekännande nynazister – föredrar att använda termer som ”den nya världsordningen (New World Order)”, ”den internationella storfinansen” eller ” den globala eliten” när de angriper judar, men Bausmans manifest avvisade explicit dessa eufemismer och talade utan omskrivningar om ”judeproblemet”.

Genom att publicera sitt antisemitiska manifest har Bausman utan tvekan ställt sitt företag inför en utmaning. Enligt webbsidan finansieras sajten genom crowdfunding (insamling på internet), och Bausman har sedan 2014 bedrivit en aktiv kampanj för att få in medel till Russia Insider. (På den egna webbsidan påstås att man fått in runt 300 000 dollar sedan 2014.) Bausman har själv medgivit att sajten är beroende av bidrag från läsare och att den antisemitiska artikeln kan stöta bort läsare och ”minska bidragen från några”.

Dessutom har tv-kanalen RT (Russia Today), som brukade citera Bausman och bjuda in honom till sina program och som var en av huvudkällorna för det material Russia Insider kopierade, nu distanserat sig från honom genom att säga att de ”kategoriskt och otvetydigt [fördömer] den förfärliga hatpropaganda som förmedlades i den aktuella Russia Insider-artikeln”.

Vilket är då motivet till att Bausman startade sitt korståg mot de ”judiska eliterna”? En möjlig förklaring är att Bausman helt nyligen övergick till den öppna antisemitismen. Han skriver själv att när han startade webbsidan så visste han ”ganska lite om judiskt inflytande”, men att ”tre års djupdykning i politiska analyser och mediekritik” ledde till ett plötsligt uppvaknande.

En viktig observation stöder denna förklaring. Russia Insider lanserades ursprungligen med syftet att angripa Ukraina, efter att dess tidigare pro-ryske president Viktor Janukovytj avsattes och flydde till Ryssland, genom att anklaga den nya ukrainska ledningen för fascism och antisemitism. Vid den tiden intog sajten således inte en antisemitisk hållning. Tvärtom: den framställde judarna som påstådda potentiella offer för den nya ukrainska regeringen – en regering som Russia Insider i enlighet med Kremls linje var motståndare till.

Om denna förklaring stämmer är Bausmans antisemitiska manifest ett resultat av en radikaliseringsprocess som kan ha två huvudkällor. Den första är den amerikanska extremhögerns allt starkare position och den inspiration den hämtat från Donald Trumps ökade popularitet. Den andra är antisemitismens normalisering i vissa kretsar med anknytning till den rysk-ortodoxa kyrkan.

 

Det var den amerikanska extremhögerns förnyade styrka, till stor del manifesterad genom en ökad synlighet för nätsajter som Breitbart News, Alt Right, Fash the Nation, The Daily Stormer och vissa andra sidor, som kraftfullt underblåste det antisemitiska inslaget i högerradikala ”alternativa medier” och gjorde det mer framträdande.

En analys av innehållet i Russia Insider, som medger sina kopplingar till ”alternativa medier”, visar att den gradvis förändrades från en Kremlvänlig, anti-ukrainsk nätpublikation till en Kremlvänlig högerradikal sajt, inte olik de USA-baserade sajterna Alt Right eller Fash the Nation. Förvandlingen ägde inte rum över en natt utan skedde verkligen gradvis.

Bausmans närhet till extremnationalistiska rysk-ortodoxa kretsar bör också noteras. Bausman, som föddes i Tyskland och studerade i USA, har från och till levt i Moskva sedan 1990-talet, och det var i Ryssland som han konverterade till den ortodoxa tron. Runt 2014 fick han kontakt med Aleksej Komov, den officielle ryske representanten i den internationella högerkristna organisationen The World Congress of Families och chef för internationella frågor vid Patriarkens kommission för familjefrågor, skapad av den rysk-ortodoxa kyrkans Heliga synod.

Komov har också nära band till den rysk-ortodoxa ultranationalistiske oligarken Konstantin Malofeev, som i september 2014 delade ordförandeskapet vid ett möte med World Congress of Families i Moskva. Mötet kröntes av en exklusiv galamiddag till vilken Komov och Malofeev bjöd in Bausman att delta. Läckt korrespondens visar att Bausman i oktober det året via Komov vände sig till Malofeev och bad om pengar för Russia Insider. Malofeevs pressavdelning påstod senare att denne aldrig sponsrat Russia Insider.

Bausmans manifest återspeglar i en rad avseenden uppfattningar som är vitt spridda i ultranationalistiska rysk-ortodoxa grupper. Komov menar till exempel att ”kommunismen påtvingades Ryssland av internationella, professionellt ondskefulla krafter” med hjälp av den judiske bolsjeviken Leo Trotskij och bankirerna på Wall Street. I sitt manifest skriver Bausman att det finns anledning att tro att den ryska revolutionen var en ”judisk statskupp, finansierad av rika bankirer i New York och London”. Han tillägger att ”en stor del av det bolsjevikiska ledarskiktet var judiskt” och framhåller Trotskij som exempel.

När Bausman deltog på galamiddagen i september 2014 kan han ha lärt känna fader Tikhon (Georgij Shevkunov), som också bjudits in av Malofeev. För ett par månader sedan, i november 2017, modererade Tikhon en rysk-ortodox konferens som diskuterade mordet på den ryske tsaren Nikolaj II och hans familj. Enligt Tikhon föll tsaren offer för ett ”ritualmord” som utfördes av bolsjevikerna – en illa maskerad rysk version av den antisemitiska blodsanklagelsen. Bausman återger inte denna specifika version i sitt manifest, men hävdar att bolsjevikerna efter revolutionen torterade och utförde ritualmord på ortodoxa präster.

Inspirationen till Bausmans antisemitiska utläggningar kommer inte nödvändigtvis direkt från Komov eller Tikhon: dessa idéer är som sagt vanliga i ultranationalistiska ortodoxa miljöer. Men det finns skäl att tro att en hel del av den antisemitism Bausman relativt nyligen utvecklat har sitt ursprung i just dessa kretsar.

En annan viktig fråga när det gäller Bausmans manifest är vilken den tänkta målgruppen är för Russia Insiders tydligt antisemitiska kursändring. Statistik som erbjuds av analystjänsten Alexa visar att en majoritet av webbsidans publik finns i USA. Med tanke på att sajten i huvudsak är en Kremlvänlig resurs så tycks Bausmans mål vara att använda antisemitismen för att förstärka en redan existerande Kremlvänlig hållning inom den amerikanska extremhögern.

Bausmans kursändring har redan fått genomslag i den tilltänkta målgruppen, såväl nynazisten Richard Spencer som höger-liberterianen Lew Rockwell har uttryckt uppskattning. Russia Insider må ha tappat en del mer moderata läsare, men förefaller inte bara vinna extremisternas stöd utan även bidra till att underblåsa deras antisemitism.

Emellertid är det osannolikt att Bausmans manifest kommer att mötas av ett öppet stöd utanför den amerikanska och ryska extremhögern. Ryska medier som är lojala med Kreml, men även den ryska regeringen, som på den internationella arenan söker framställa Ryssland som en antifascistisk stat, kommer att distansera sig från Russia Insider.

Men även om Bausmans nya inriktning knappast sanktionerats av Kreml så är den ändå användbar för Moskvas förtäckta inflytande i USA. Ju mer extrem den växande amerikanska högerradikala scenen blir, desto mer bidrar den till en redan oroväckande polarisering i det amerikanska samhället. Denna utveckling, är kanske deras förhoppning, kan göra USA mer inåtvänt och mindre benäget att engagera sig i den internationella kampen mot auktoritära, kleptokratiska styren.

Anton Shekhovtsov

Anton Shekhovtsov är statsvetare och Visiting Fellow vid The Institute for Human Sciences i Österrike. Hans senaste bok är Russia and the Western Far Right: Tango Noir (Routledge, 2017). Artikeln publicerades ursprungligen i Haaretz 29/1 2018. Översättning: Henrik Bachner och Stéphane Bruchfeld.