Artikeln publicerades på SKMA:s blogg 10/12 2017

Vid en demonstration i Malmö på fredagen mot president Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad skanderades “vi ska skjuta judarna”. På lördagskvällen attackerade maskerade män församlingshemmet vid synagogan i Göteborg med molotovcocktails. I byggnaden pågick en fest med judiska ungdomar.

Vilka som låg bakom angreppet mot synagogan är ännu oklart. Men dessa händelser pekar med all tydlighet på situationens allvar, på hur antisemitismen i Sverige tar sig alltmer aggressiva och hotfulla uttryck.

Tidigare i år tvingades Judiska föreningen i Umeå lägga ner sin verksamhet på grund av trakasserier och hot från nazister. Nordiska motståndsrörelsens avbrutna marsch i Göteborg den 30 september, vilken de ursprungligen önskade förlägga i närheten av synagogan, präglades av grovt judehat. I tal påstods att “all makt utgår från det judiska folket” och på plakat pekades bland annat ett stort antal svenska judar ut som “förbrytare”.

I Helsingborg arrangerade Svensk-Palestinskt centrum i somras anti-israeliska manifestationer med tydligt antisemitiska budskap. En imam, verksam vid en av stadens moskéer, betecknade judar som ”apors och svins avkomma” och beskrev dem som muslimernas eviga fiender och som förrädare som ständigt konspirerar för att underminera islam.

På nätet sprids antisemitiska budskap och konspirationsteorier i stor omfattning. När den israelisk-palestinska konflikten tillspetsas, som till exempel under Gazakriget 2014, blir utvecklingen särskilt explosiv.

På vit makt-sajter, och i vissa fall även SD-vänliga sådana, propageras myter om hur invandring och mångkulturella samhällen är resultatet av en judisk konspiration. Samtidigt sprider populära hiphopartister – inte sällan uppfattade som samhällskritiska och antirasistiska – lögner om hur judar styr världens banker, medier och politik. Och så vidare.

Konsekvenserna av denna ständiga ström av hatpropaganda har varit uppenbar sedan länge. Judar hotas och trakasseras, judiska institutioner angrips. Som Niklas Orrenius påpekar i DN 10/12 tvingas judiska församlingar befästa sina synagogor, församlingshus och skolor ”som ointagliga fort, med kameror, staket, larm och säkerhetsslussar.”

Utvecklingen föder en djupgående otrygghet och begränsar judars liv. Många vittnar om hur de av rädsla undviker att öppet visa sin judiska identitet. Detta är helt oacceptabelt.

Händelserna i Malmö och Göteborg har kraftfullt fördömts av regering och opposition. Det är viktigt. Betydelsen av avståndstaganden och tydliga markeringar från politiska ledare ska inte underskattas. Men det avgörande är hur problemet förebyggs och bekämpas.

En förutsättning för det arbetet är att allvaret i situationen nu erkänns och att kunskapen om antisemitismen och hur den kan motverkas avsevärt höjs inom berörda myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Svenska kommittén mot antisemitism har en lång erfarenhet och gedigen kunskap på detta område. Vi delar gärna med oss av den.

Svante Weyler

Ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)