Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2017

Högerpopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) blev med 12,6 procent det tredje största partiet i den tyska förbundsdagen efter valet i september. Det är första gången efter andra världskriget som ett parti med högerextrema inslag tar plats i det tyska parlamentet.

AfD:s framgång har väckt stor oro i breda politiska lager och inte minst inom minoritetsgrupper. Josef Schuster, ordförande för Judiska centralrådet i Tyskland, manade demokratiska krafter till motstånd mot AfD, ett parti ”som tolererar högerextrema idéer” och ”hetsar mot minoriteter”. Även muslimska organisationer varnar för utvecklingen.

AfD har en hårdför nationalistisk, främlings- och muslimfientlig agenda. Den av förbundsdagen utsedda oberoende expertkommissionen om antisemitism menar att partiet i sig inte kan betecknas som antijudiskt, men att det överser med antisemitism i de egna leden.

AfD rymmer en rad politiker som har uttryckt antisemitism, relativiserat Förintelsen och rättfärdigat nazitysk politik. Ett exempel är Wolfgang Gedeon, politiker i Baden-Würtenberg, som i skrifter bland annat hävdat att falsariet Sions vises protokoll torde vara äkta, beskrivit förintelseförnekare som politiska ”dissidenter” och förklarat att ”de talmudiska gettojudarna är det kristna västerlandets inre fiender”.

Björn Höcke.
Foto: Olaf Kosinsky, Wikimedia Commons

Ett annat är Martin Hohmann, som nu kommer att företräda AfD i förbundsdagen. Han uteslöts från CDU 2004 efter att bland annat ha beskrivit bolsjevismen som judisk och hävdat att judarna skulle kunna beskrivas som ett ”folk av gärningsmän”.

Björn Höcke, ledare för AfD i Thüringen, gick tidigare i år till angrepp mot en tysk minneskultur som fäster stor vikt vid nazismen och Förintelsen. Vi behöver en ”180-gradig minnespolitisk omsvängning” förklarade han och betecknade minnesmonumentet över Förintelsen i Berlin som ”en skam”.

Nyligen krävde även Alexander Gauland, medgrundare av partiet och ett av två toppnamn i valrörelsen, slutstreck för uppgörelsen med nazismen och förklarade att tyskarna har ”rätt att vara stolta över vad tyska soldater åstadkom under två världskrig”.

Vissa, som Gedeon och Höcke, har mött kritik från delar av partiet och uteslutningsförfaranden har inletts, men några beslut har inte fattats. Höcke har samtidigt försvarats av ledande partiföreträdare.

SKMA