USA under Trump. Oro bland judar och andra minoriteter

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2017

Den nya Trump-administrationens politik och agerande har väckt stark oro och kritik i breda amerikanska opinioner, inte minst bland muslimer, judar och andra minoriteter. Mest kontroversiellt var beslutet om inreseförbud riktat mot sju länder med muslimsk majoritetsbefolkning. Beslutet upphävdes av en federal domstol. Senare presenterades ett modifierat beslut riktat mot sex länder, men också det stoppades temporärt av federala domstolar.

Enligt Southern Poverty Law Center (SPLC), som bevakar högerextrem och rasistisk aktivitet i USA, skedde en dramatisk ökning av antalet hatbrott mot olika grupper efter valet. Det gäller även antisemitiska hatbrott, däribland hot, vandaliseringar av judiska begravningsplatser och graffiti.

I början av mars rapporterade CNN att cirka 100 bombhot riktats mot judiska institutioner runt om i USA under årets två första månader. Den 23 mars rapporterade medier att israelisk polis gripit en amerikansk-israelisk tonåring som misstänks ligga bakom ett stort antal av dessa, en nyhet som på nytt utlöste antisemitisk hets i högerextrema miljöer.

New York-polisen meddelade att antalet hatbrott mot judar i staden under inledningen av året fördubblats i jämförelse med samma period 2016. Tendensen var tydlig även under valrörelsen, då bl.a. en våg av antisemitisk propaganda svepte fram i sociala medier, underblåst av högerradikala opinioner, men även stimulerad av budskap från Trumpkampanjen.

SPLC rapporterade även nyligen att antalet aktiva hatgrupper i USA ökat 2016 till över 900. Den kraftigaste ökningen gäller grupper med en antimuslimsk agenda. Minst 550 av hatgrupperna är antisemitiska. I en kommentar till rapporten hävdade Mark Potok vid SPLC att utvecklingen delvis kan förklaras av en förstärkt vit nationalism i förening med en ny president ”vars politik återspeglar de vita nationalisternas idéer. I [Vita husets chefsrådgivare] Steve Bannon tror sig extremisterna äntligen ha en allierad som har presidentens öra”.

Osäkerheten kring hur den nya administrationens politik kommer att utvecklas späddes på av president Trumps uttalande i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari. I uttalandet saknades helt referenser till judar som offergrupp, istället talades om ”oskyldiga offer”. Exkluderingen av judar, eller anonymiseringen av offren, försvarades senare av Vita huset som en önskan om att vara ”inkluderande”.

Uttalandet mötte hård kritik, inte minst från judiska grupper. Anti-Defamation Leagues ordförande Jonathan Greenblatt beskrev det som ”förbryllande och bekymmersamt”. Historikern Deborah Lipstadt betecknade uttalandet som ett utslag av ”mjuk” revisionism som avjudaiserade Förintelsen.

Samtidigt kom lovord från Richard Spencer, en ledande ideolog inom den högerextrema s.k. alt-right-rörelsen, som på webbsidan Altright.com beskrev exkluderingen av judar som ett slag mot judiska gruppers ”metaberättelse om lidande” och Förintelsens ställning som ”moraliskt paradigm” i det ”liberala universumet”. Alt-right-rörelsen står nära Steve Bannon. När han ledde högerradikala Breitbart News beskrev han sajten som en ”plattform för alt-right”.

 

Kontroversen flammade upp på nytt när Trump på upprepade frågor om hur han såg på vågen av antisemitiska attacker i USA varken svarade på dessa eller tydligt markerade avstånd. När en journalist från en judisk tidning bad presidenten klargöra sin syn på utvecklingen reagerade Trump ilsket. Han anklagade reportern för att ljuga, sade till honom att hålla tyst och sätta sig ner, och proklamerade  ”jag är den minst antisemitiska person ni någonsin sett”.

Först efter att ytterligare hatbrott begåtts, bl.a. vandalisering av en judisk begravningsplats i Missouri, och kraven på ett avståndstagande stegrats till nya nivåer förklarade Trump att de antisemitiska hoten mot USA:s judar är ”förfärliga” och ”en mycket sorglig påminnelse om det arbete som återstår för att utplåna hat, fördomar och ondska”. Han tillade att ”vi måste bekämpa fördomar, intolerans och hat i alla dess frånstötande former”.

Uttalandet välkomnades av många, men möttes på flera håll med skepsis. Frågan om varför det satt så långt inne och vad det säger om Trump och hans medarbetare har fortsatt att diskuteras.

Vågen av antisemitiska hatbrott fördömdes av Trump även i hans tal inför kongressen den 28/2, men enligt uppgifter i bl.a. Washingon Post ska han dessförinnan vid ett möte ha beskrivit attackerna som möjliga ”false flag”-aktioner med syftet att ställa den nya administrationen och dess sympatisörer i dålig dager.

Trump har i skrivande stund såvitt känt inte på ett specifikt sätt tagit avstånd från fientligheten mot muslimer i USA, en växande strömning som har flera företrädare i den nya administrationen.

SKMA