Den 31 januari sände Sveriges Radios ”Studio ett” ett inslag om president Trumps chefsstrateg Steve Bannon, vars inflytande över den nya administrationen av många bedömare anses stor. Häromdagen meddelades att Bannon även fått en plats i presidentens nationella säkerhetsråd.
Bannon var tidigare chef för Breitbart News, en sajt på den yttersta högerkanten som sprider s.k. ”alternativa” nyheter, ofta med en rasistisk eller sexistisk inramning. Sajten har också uppmärksammats för antisemitiska budskap. Bannon har själv sagt att Breitbart News utgör en plattform för ”the alt-right”, en högerextrem, antisemitisk rörelse som stöttat Trump.
För att kasta ljus över Bannon och ”turbulensen kring den nytillträdde presidenten Donald Trumps många och radikala politiska åtgärder” hade ”Studio ett” bjudit in Dagens Nyheters USA-korrespondent Martin Gelin och den i USA verksamme svenske statsvetaren Claes Ryn.
Ryn är emellertid inte endast statsvetare utan också en opinionsbildare långt ute på högerkanten som sprider antisemitiska konspirationsteorier. När Ryn för ett par år sedan medverkade i ”Studio ett” (9/9 2011) förklarade han att USA egentligen inte styrdes av Barack Obama och hans administration, utan att den faktiska makten låg hos en ”permanent regering”, en sorts hemlig skuggregering som styr oavsett president. Denna sades ha fört Obama till makten och representerades i Vita huset av Rahm Emanuel och David Axelrod, två medarbetare till Obama med judisk bakgrund (vid denna tid avgångna), vilka antyddes tjäna ”vissa intressen i Mellanöstern”.
Ryns påståenden byggde på ett tydligt sätt på idéer om enhetliga och särskiljande judiska intressen (i opposition till icke-judiska) som judar alltid arbetar för på grund av sin judiska anknytning liksom på föreställningar om judisk omnipotens, konspirationer och illojalitet.
I en artikel i Sydsvenskan 9/11 2011 uppmärksammade SKMA Ryns uttalanden och kritiserade ”Studio ett” för att dessa inte möttes av invändningar eller kritiska frågor. Han påståenden citerades icke oväntat med tillfredsställelse i högerextrema miljöer, t.ex. av Fria Tider.
Detta var inte första gången Ryn lät antyda att judiska ”intressen” styrde amerikansk politik. I t.ex. SvD den 5/12 2008 varnade Ryn för att Obama skulle bli ”ett instrument för andra att spela på”. Dessa ”andra” konkretiserades till bl.a. Penny Pritzker, en affärskvinna som hade donerat pengar till Obamas kampanj. I Ryns text beskrevs emellertid Pritzker, som har judisk bakgrund, som ”en representant för den internationella storfinansen”, en språkbruk med gamla och djupa rötter i antisemitisk retorik.
När Ryn medverkade i ”Studio ett” den 31 januari i år var han tydlig med sin beundran för Trump och dennes kamp mot, vad han beskrev som, ”den så kallade politiska korrektheten”. Kritiken och protesterna som nu riktades mot Trumps politik skulle förstås som en chockreaktion från dem som är vana att ”styra opinionen i USA”.
Bannon var alls ingen högerextremist, meddelade Ryn, utan en ”ekonomisk nationalist” och ”en svuren motståndare till de här stora internationella intressena som vill ha bort alla gränser och som struntar i det enkla folket”.
Pat Buchanan. Foto: Kyle Cassidy, Wikimedia.
Ryn likande även Bannon vid Pat Buchanan, som också kallades ”ekonomisk nationalist”. Buchanan är en fd republikansk presidentkandidat och därtill antisemitisk och rasistisk opinionsbildare som Ryn framhållit som en viktig motståndare mot ”krafter som undergräver USA:s nationella överhöghet och som genom att t.ex. förorda stor invandring underminerar traditionell amerikansk kultur” och som han prisat som ”något i den mediala och intellektuella världen så ovanligt som en självständig och modig människa”.
Beteckningen av Bannon som högerextrem avfärdade Ryn som ”etablissemangets” försök att tysta meningsmotståndare: ”Alltså det här greppet att man avfärdar dom man inte håller med genom att kalla dem för antisemiter och nazister och allt möjligt, det hör ju till. … Det gamla etablissemanget har väldigt svårt att förlika sig med att helt plötsligt saknar de kontroll över situationen.”
Varför ”Studio ett” anser att Ryn är rätt person att analysera den politiska utvecklingen i USA kan bara de svara på. Men väljer man att bjuda in kommentatorer som nyttjar samma retorik som återfinns i högerradikala miljöer och som har en dokumenterad historia av att sprida antisemitiska konspirationsteorier så måste deras påståenden mötas av kritiska motfrågor. Så skedde heller inte denna gång.
Förvisso gavs lyssnarna genom Martin Gelins medverkan även en annan och saklig bild av Bannons politiska hemmahörighet och nära band till amerikansk extremhöger, men risken är stor att en del lyssnare uppfattade Ryns berättelse om hur Bannon och Trump besegrat ”den politiska korrektheten” och nu förde en heroisk kamp mot de ”stora internationella intressena som vill ha bort alla gränser och som struntar i det enkla folket” som expertutlåtanden av en statsvetare. Det är allvarligt.
SKMA