Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) nyligen publicerade rapport ”Hatbrott 2015” anmäldes under fjolåret runt 280 hatbrott med antisemitiska motiv. Det är det högsta antal som noterats, även om skillnaden i förhållande till nivån för 2014 är marginell.
Ser man till samtliga hatbrottsmotiv anmäldes 6 980 brott under 2015. Det är 11 procent fler än 2014 och den högsta nivån för ett enskilt år. Den största andelen hade främlingsfientliga/rasistiska motiv.
”Brott via telefon och sms har ökat markant”
När det gäller anmälda hatbrott med antisemitiska motiv var de vanligaste brottstyperna olaga hot/ofredande (46 %) och hets mot folkgrupp (37 %).
Vanliga brottsplatser var brott via telefon eller sms (32 %) följt av brott på allmän plats (16 %). ”Brott via telefon eller sms har ökat markant jämfört med föregående år, vilket kan härledas till massutskick med antisemitisk karaktär som uppmärksammades i polisanmälningarna från år 2015”, skriver Brå.
Antisemitiskt klotter.
Brå ger ett exempel på hur brottet ofredande med antisemitiskt motiv på allmän plats kan se ut: ”Isabell och hennes kompis går över torget. Från motsatt håll kommer två unga män gående. Isabell uppfattar hur männen börjar stirra ilsket på henne. När de möts väser en av männen ”judesvin”. Isabell tror att de kan ha reagerat på det halssmycke hon bär, med en davidsstjärna.”
Vad gäller geografisk spridning härrör 102 anmälningar från Stockholmsområdet, 66 från södra och 40 från västra Sverige.
Av de antisemitiska hatbrott som anmäldes 2014 personuppklarades 3 procent. En utredning inleddes i 55 procent av samtliga anmälningar medan 45 procent avskrevs direkt, vilket innebär att någon utredning aldrig påbörjades. Enligt Brå kan den låga andelen personuppklarade anmälningar hänga samman med att gärningspersonerna i fler än hälften av fallen var okända för den drabbade samt att de vanliga brottstyperna i regel är svårutredda i meningen att polisen saknar uppslag att följa upp.
Stort mörkertal
Hur många antisemitiska hatbrott som faktiskt begås är okänt. Mörkertalet är stort och enligt en studie publicerad av EU Agency for Fundamental Rights (FRA) 2013 om judars erfarenheter och upplevelser av antisemitism uppgav 75 procent av de svenska respondenterna som sade sig ha utsatts för antisemitiska trakasserier under den senaste femårsperioden att de inte anmält den allvarligaste incidenten.
Vid bedömningen av utvecklingen vad gäller antisemitiska hatbrott bör även beaktas att den judiska befolkningen i Sverige är liten, uppskattningsvis 20 000 individer enligt Judiska centralrådet.
Stor andel hatbrott med främlingsfientliga/rasistiska motiv
Enligt Brå:s statistik för 2015 hade 68 procent av anmälda hatbrott främlingsfientliga/rasistiska motiv, vilket inkluderar brott med afrofobiska och antiromska motiv. 9 procent hade sexuell läggning som motiv, 8 procent motiverades av islamofobi, 6 procent av kristofobi, 4 procent av antisemitism och 1 procent hade transfobiska motiv.
SKMA