Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2016
Av medierapportering och debatt kan man ibland få intrycket att problemet med antisemitism i Sverige i mångt och mycket skulle vara isolerat till Malmö. Så är naturligtvis inte fallet. Fördomar och hat mot judar är ett samhällsproblem som manifesteras på många olika sätt och på olika platser.
Antisemitism kan komma till uttryck som attityder och föreställningar, men också som handlingar. Hur många hatbrott mot judar som begås i Sverige varje år vet vi inte. Vad vi vet är hur många hatbrott med antisemitiska motiv som anmäls.
Ser vi till Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik för 2014 – den senaste rapport som föreligger – så framgår att av totalt cirka 270 anmälda antisemitiska hatbrott så begicks 111 av dessa i Stockholmsområdet. Från Västra Götaland rapporteras 50 anmälningar, från Skåne 48, Uppsala 12 och Halland 10. Antalet anmälningar i hela landet ökade med 38 procent jämfört med 2013. Förändringen härrör, enligt Brå, till stor del från ”en kraftig ökning av antalet anmälningar i Stockholms län.”
Nu kan, som sagt, antisemitismens närvaro och uttryck i Sverige inte avläsas endast av hatbrottsstatistik, men håller vi oss till den så framgår med all tydlighet att det inte handlar om ett problem knutet endast eller i huvudsak till Malmö utan en problematik med stor geografisk spridning.
Därmed inte sagt att situationen i Malmö inte skulle vara allvarlig. Den är synnerligen allvarlig och stadens judiska minoritet är på ett särskilt sätt utsatt.
En av dem som drabbats hårdast är rabbinen Shneur Kesselman. Han har under ett stort antal år gång på gång utsatts för angrepp och trakasserier. För första gången har nu ett angrepp lett till åtal och fällande dom. En ung man som i april förra våren från en bil skrek ”jävla jude” åt Kesselman, när han med sin familj promenerade mot synagogan, dömdes i slutet av maj för ofredande med hatbrottsmotiv.
Det är en välkommen dom. Men att det är den första av Kesselmans otaliga anmälningar – han uppskattar dem till minst 50 – som lett till åtal, i detta fall även fällande dom, är mycket nedslående. Och det säger en del om den oacceptabelt låga uppklarningen av hatbrott. Detta är en utveckling som måste brytas!
Hatbrott har djupgående konsekvenser, främst för den som utsätts naturligtvis, men också för den grupp som hatet riktas mot. Som Kesselman själv uttryckte det i Sydsvenskan 31/5: ”Det har blivit ett riktigt hot, inte bara mot mig som individ utan mot den judiska gruppens möjlighet att känna sig trygg på gatorna.”
I detta nummer av nyhetsbrevet belyser vi ett par aspekter av Kaplan-affären. Det gäller bland annat den turkiska islamistiska rörelsen Milli Görüs, som den tidigare bostadsministern återkommande hade samröre med. Milli Görüs har en lång historia av grov antisemitism, men kunskapen om detta liksom om andra islamistiska grupper som sprider antijudisk propaganda är bristfällig i det svenska samhället. Det oroar mig.
Jag oroas också av att medier så ofta beskriver hat mot judar som påståenden om ”Israel”. Mathan Ravid ger i nyhetsbrevet ett illustrativt exempel. När den nu avgångne ordföranden i Muslimska föreningen i Ljungby nyligen kritiserades för uttalandena att ”det är judarna som styr världen och Sverige” och ”det judarna gör nu mot Palestina är värre än det Hitler gjorde mot judarna” så beskrevs det i en rad olika medier som en kontrovers som gällde ”uttalanden om Israel”!
I vissa fall beror denna typ av beskrivningar på grumligt och fördomsfullt tänkande, men jag tror att det många gånger också handlar om en djupgående okunskap om vad antisemitism är, var den förekommer och hur dess samtida uttryck ser ut.
För att höja kunskapen bland opinionsbildare om antisemitism anordnar SKMA utbildningar och seminarier. I maj arrangerade vi till exempel ett seminarium i riksdagen för riksdagsledamöter och tjänstemän. Samarbetspartner var riksdagens nätverk mot antisemitism. I höstas ordnade vi en stor konferens för journalister, politiker, forskare och andra nyckelgrupper.
Det här en viktig del av vårt arbete för att förebygga och motverka judehat. Det vill vi fortsätta med och utveckla. Men det kräver resurser.
Därför riktar jag mig på nytt till dig som tycker att kampen mot antisemitism är viktig: Stöd SKMA! Ge ett bidrag eller bli stödmedlem! Gå in på skma.se eller ring 08 667 60 90. Vill du ge ett bidrag direkt så använd plusgiro 30 129-1 eller bankgiro 861-6112. Du kan även swisha ett bidrag till SKMA på nummer 123 288 68 93.
Tack för ditt stöd!
Willy Silberstein
Ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism