Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2016
Aron Verständig är ny ordförande för Judiska församlingen i Stockholm och Judiska centralrådet i Sverige. I en intervju med SKMA:s Mathan Ravid ger han sin bild av antisemitismen i Sverige, regeringens och mediers hanterande av frågan och SD:s politik gentemot den judiska minoriteten.
Hur ser du som ordförande för Judiska församlingen i Stockholm och Judiska centralrådet på den nuvarande situationen när det gäller antisemitism?
Det är inte möjligt att blunda för den antisemitism som bland annat manifesteras i ett förhöjt hot mot judiska institutioner i Sverige. Vi har under de senaste åren haft ett flertal antisemitiska incidenter. Vi kan också se ett tydligt samband mellan situationen i och omkring Israel och frekvensen av antisemitiska hatbrott i Sverige.
Judiska församlingar över hela Europa har höjt säkerheten under senare år, inte minst som ett resultat av terrordåd riktade mot judiska mål i flera länder. Vilka sorters hot upplever svenska församlingar idag?
Aron Verständig.
Vi vet att det finns ett förhöjt hot mot judiska institutioner i Sverige. Bland andra rabbin Kesselman i Malmö har upplevt detta som fysiska hot mot sin person och de judiska församlingarna har upplevt detta som bland annat hot och skadegörelse riktade mot byggnader etc.
Judar utsätts för olika typer av hatbrott, verbala såväl som fysiska. I Brå:s senaste statistik från 2014 framgår att ”Internet” och ”allmän plats” är de vanligaste brottsplatserna för anmälda antisemitiska hatbrott. På vilket sätt stöttar ni församlingsmedlemmar som utsätts för hatbrott och vad råder ni dem att göra?
Församlingen har alltid uppmanat de som drabbas av antisemitiska hatbrott att anmäla detta till polisen och även till vår egen säkerhetsavdelning. Det är viktigt för oss att få vetskap om detta och det är även viktigt att den statistik om hatbrott som publiceras varje år är så rättvisande som möjligt. Vi finns även tillgängliga för det fall en församlingsmedlem skulle behöva tala med oss efter att ha blivit utsatt för ett hatbrott.
Tycker du att polis och rättsväsende gör tillräckligt för att möta hot och angrepp mot den judiska minoriteten? Det är ju till exempel väldigt få hatbrott som klaras upp.
Exakt, det är otroligt få antisemitiska hatbrott som klaras upp. Under åren 2013 och 2014 polisanmäldes exempelvis 101 antisemitiska hatbrott i Skåne län. Vad jag vet klarades ytterst få om ens några av dessa brott upp. Onekligen ett underbetyg åt polisen. Det är otroligt viktigt att polisen tar dessa brott på större allvar. Lagstiftaren har gjort sin del genom att ange att hatbrott ska vara en försvårande omständighet. Men det tjänar inget till om inte polisen gör mer. Det är dock glädjande att det första åtalet för alla de hatbrott som rabbin Kesselman utsatts för nu prövats av Malmö tingsrätt och lett till fällande dom. Domen rör ett fall av ofredande som begicks i fjol.
Judar trakasseras: Davidsstjärna ritad på lägenhetsdörr i Malmö.
2013 presenterade EU:s organ för grundläggande rättigheter, FRA, en rapport om upplevelser och erfarenhet av antisemitism i åtta EU-länder, däribland Sverige. Enligt rapporten känner sig många svenska judar otrygga och är rädda för att visa sin judiska identitet. Är det något ni märker av och är den upplevda otryggheten och rädslan motiverad, enligt din bedömning?
Vi märker absolut av att det finns en oro bland våra medlemmar. Det finns många som känner sig otrygga och det förekommer diskussioner bland vissa medlemmar om att lämna Sverige. Jag skulle dock vilja påstå att de allra flesta av våra medlemmar känner sig trygga i Sverige även om en del ibland känner sig otrygga. Detta särskilt när det är oroligt i Israel vilket ofta påverkar situationen här i Sverige då legitim Israelkritik ofta glider över i ren och skär antisemitism.
Hur ser du på den nuvarande regeringens agerande när det gäller antisemitism?
Jag tycker på det stora hela att vi har en bra dialog med flera företrädare för regeringen kring frågor om antisemitism och bidrag för de judiska församlingarnas säkerhetsarbete. Samtidigt skulle jag vilja se ett ännu tydligare ställningstagande från regeringen när det gäller just antisemitism. Jag skulle gärna se att man vågar tala om problemet med antisemitism separat från andra former av rasism samt att man blir tydligare med att markera när legitim Israelkritik övergår i antisemitism. En viktig fråga för oss är även ett ökat bidrag för våra egna säkerhetskostnader. I dagsläget lägger exempelvis vi i Stockholms församling omkring 20 % av våra medlemsavgifter på säkerhet samt ett betydande antal volontärtimmar, en i längden ohållbar situation.
Hur anser du att frågan om antisemitism behandlas i medier och debatt? Finns det en förståelse för vad antisemitism är och hur den kommer till uttryck?
På senare tid tycker jag att ett antal journalister lyft frågan om antisemitism på ett bra sätt. Här förtjänar särskilt Niklas Orrenius att nämnas. Orrenius har på ett förtjänstfullt sätt lyckats lyfta problemen med antisemitism i Sverige. I mångt och mycket tycker jag dock att man i media ofta missar frågan om antisemitism. Detta bland annat i de fall då antisemitism förkläs till Israelkritik. Sen så tycker jag att man i media, och i samhället i stort, har svårt att vara tydlig då antisemitiska åsikter uttrycks av företrädare för vissa muslimska organisationer.
Sverigedemokraterna sprider fientlighet mot invandrargrupper och minoriteter, i synnerhet muslimer, och ifrågasätter att judar kan vara svenskar. Många av dess företrädare och sympatisörer sprider även antisemitisk propaganda på nätet. Samtidigt försöker SD appellera till den judiska gruppen genom att framställa sig som “proisraeliskt” och beskyddare av judar mot antisemitism, som de gärna beskriver som ett problem endast i muslimska grupper. Hur ser du som ordförande på detta, och hur förhåller sig judiska församlingen i Stockholm och judiska centralrådet till SD:s budskap i dessa frågor?
En grundläggande judisk princip är påbudet att älska främlingen. SD gör precis tvärtom varför SD står mycket långt ifrån oss. För de judiska församlingarna är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ett öppet, mångkulturellt samhälle. SD:s syn på minoriteter går stick i stäv med detta.
Sen ska man ju komma ihåg att SD är ett antijudiskt parti. Partiet vill förbjuda import av kosherkött och omskärelse. De vill även förbjuda friskolor såsom Hillelskolan, vilket skulle göra det mycket svårt att leva ett judiskt liv i Sverige. Att SD i vissa fall framfört ”proisraeliska” åsikter påverkar inte uppfattningen om detta parti.
Hur arbetar Judiska församlingen i Stockholm och Judiska centralrådet idag med att försöka motarbeta antisemitism, och vad avser ni göra i framtiden? Hur förhåller ni er till det bredare antirasistiska arbetet och förekommer samverkan med organisationer som representerar andra utsatta minoriteter?
Jag tror att det viktigaste församlingen i Stockholm kan göra för att motverka antisemitism är att vara duktiga på att informera om judendomen, vilket vi gör i hyfsat stor utsträckning. Jag skulle gärna se att vi ökade detta arbete, något jag dock tror skulle kräva bidrag till en informatörstjänst likt den som nyligen inrättats på församlingen i Malmö. Vi har även ett säkerhetsarbete som syftar till att skydda våra institutioner och medlemmar från antisemitiskt våld. Slutligen ger vi ett bidrag till SKMA som på ett föredömligt sätt arbetar med dessa frågor.
Som en av fem nationella minoriteter deltar vi regelbundet i möten med de övriga minoritetsgrupperna. Vi deltar även i ett flertal olika fora med representanter från andra religioner.
Intervjuare: Mathan Ravid