Gästinlägg av Samuel Nudel

Den 30 juni ställer sig den amerikanska hiphopgruppen Public Enemy på scenen i Göteborg, dagen efter är det dags för Stockholm. Public Enemy har vid ett flertal tillfällen spridit antisemitism, vistats tillsammans med judehatare och försvarat hat mot judar. Bandet är några av pionjärerna inom den hiphop-kultur där man regelbundet påträffar antisemitism, sexism och homofobi, och är sannolikt en inspirationskälla till de konspirationsteoretiska idéer som på senare år blivit allt vanligare även hos svenska artister som Daniel ”Dani M” Monserrat och Labyrintmedlemmen Jacques ”Jacco” Mattar.

Redan 1988 sa Richard Griffin, medlem i Public Enemy under artistnamnet ”Professor Griff”, till musikmagasinet Melody Maker att ”om palestinier tog till vapen, gick in i Israel och dödade alla judar, skulle det vara okej för mig”. Uttalandet ursäktades samma år av huvudstjärnan Carlton ”Chuck D” Ridenhour, som menade att det var ”taget ur sitt sammanhang”. I nästa andetag fastslog han att ”judar är bara vita människor, det är ingen skillnad”. Så sent som 2012 försvarade Ridenhour, återigen, Griffins antisemitism i Huffington Post. De antisemitiska uttalanden 1989 berodde på ”fel ordval” – Griffin borde ha pratat om ”Illuminati” istället. Som om antisemitisk propaganda blir ”något annat” om man bara byter ut ordet mot ett ofta använt kodord.

"Professor Griff" föreläser om världskomplotter.

”Professor Griff” föreläser om världskomplotter.

Griffin var länge Public Enemys ”informationsminister”. 1989 intervjuades Griffin av Washington Post. Där hette det att ”judarna har ett grepp om Amerika”, ”judarna är knäppa” och ansvariga för ”det mesta av den ondska som drar fram över jorden”. Källan var antisemiten och den nazistvänliga bilkungen Henry Fords bok ”Den internationelle juden”. Dessa uttalanden har varken Griffin eller andra medlemmar i gruppen någonsin tagit avstånd från.

Efter protester från medier och amerikanska antirasistiska organisationer avslutades gruppens samarbete med Griffin, men avbrottet var tillfälligt – idag är han åter en del av Public Enemy. På senare år har Griffin hyllats av konspirationsteoretiker för sina teorier om ”Illumnati”, ett begrepp som ofta vävs in i antijudiska konspirationsteorier. ”Judars kontroll” över media och musikbranschen är profilfrågor för Griffin, som tidigare i år även hyllade den f.d. KKK-ledaren, nazisten och förintelseförnekaren David Duke. Men det slutar knappast där: Griffin har läst högt ur böcker av antisemiter, medverkat i radioprogam av internationellt ökända konspirationsteoretiker, och har – likt Ridenhour – intervjuats av den ständigt konspiracstiskt anstrukna tv-kanalen Russia Today.

Albumet There’s a poison going on där låten Swindlers Lust ingår.

Albumet There’s a poison going on där låten Swindlers Lust ingår.

Ridenhour har vid flera tillfällen insisterat på att Griffins uttalande om judar inte är antisemitiska. ”Kontroversen” – att Griffin pekade ut judar som ”knäppa” och ansvariga för allt ont i världen – handlade, enligt Ridenhour, egentligen bara om att ”en svart person pratade om … Israel och Palestina”. I låten Welcome To The Terrordome från 1989, som bl.a. behandlar ”kontroverserna”, påstås det att Public Enemy ”likt Jesus” korsfästs av ”de så kallade utvalda”. ”De utvalda”, ett retoriskt knep för att tala om judar som kategori utan att nämna ordet, ges skulden för korsfästandet av Jesus, och Public Enemy lyckas sprida den kanske äldsta av alla antisemitiska anklagelserna, samtidigt som man påstår att judarna och ”gjort det igen” – nu mot Public Enemy.

Mot slutet av 1990-talet kom Griffin tillbaka till Public Enemy, strax därpå släpptes låten Swindlers Lust (1999), en osmaklig parodi på Spielbergs spelfilm om Förintelsen, Schindlers List. I låten torgförde Public Enemy återigen antisemitiska budskap:

Mo dollars, mo cents, for the big six /
another million led to bled, claimin’ they innocence

Judarna profiterar på ”the big six” (sannolikt en referens till de sex miljoner judar som mördades i Förintelsen). Senare i låten återges klassiska antijudiska idéer då judarna påstås:

Laughin’ all the way to the bank /
remember dem own the banks

Föga oväntat har Public Enemy också länge vurmat för och värnat om judehataren och demagogen Louis Farrakhan, ledare för rörelsen Nation of Islam. Hetsen mot judar har länge varit en kungstanke i Farrakhans agitation och han har framträtt tillsammans med rasideologer, kända nynazister och förintelseförnekare. Mörkhyade anses vara rasligt och andligt överlägsna de vita; i den propagandan tilldelas judarna ofta rollen som ”superskurkarna” vars förment allomfattande konspiration påstås syfta till att förtrycka och exploatera svarta.

"Professor Griff" intervjuas i Russia Today.

”Professor Griff” intervjuas i Russia Today.

Redan 1987 i låten Bring The Noise beskrivs Farrakhan som en ”profet” som man borde lyssna till. 2011 förnekade Ridenhour att Farrakhans spred antisemitism. Så sent som 2013 ägde ett av många möten mellan Ridenhour och Farrakhan rum – den förstnämnda tog självfallet tillfället i akt att ösa beröm över sin antisemitiska idol.

Russell Simmons, grundare av skivbolaget Def Jam, har hävdat att Public Enemy ”gjorde Farrakhan populär”. Det ligger sannolikt en del sanning i det uttalandet. Men Public Enemy gjorde inte bara Farrakhan populär, de har länge också gjort sitt bästa för att försvara och legitimera antisemitism. Trots detta har gruppens oacceptabla inställning till dessa frågor aldrig lett till några omfattande protester eller uppmärksammande i Sverige. Senast gruppen framträdde i Sverige var 2013. Kritiken lyste med sin frånvaro.

I sommar är Public Enemy återigen inbjudna att stå på svenska scener. Det återstår att se om de rappande antisemiterna endast möts av applåder även denna gång.

Samuel Nudel

Huvudansvarig för internet- och ungdomsprojektet ”Judehatet”. Bloggar på samuelnudel.blogspot.se